![](/contentassets/eee3b6145ac6495386925b1b76ad4595/minstaskolgardrana.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: SCB 2020, avser 2016/2017. *Särskola/resursskola
Skolgårdar
I dag går det att starta skolor utan skolgård.
Orimligt, säger Hans Flygare ombudsman på Lärarförbundet.
Läraren har granskat hur skolgårdarna krymper. Här är de 55 kommunala skolor som har minst skolgårdar.
Det här är de 55 kommunala skolor i Sverige som har minst skolgårdsyta per elev.
Statistiken har tagits fram av SCB speciellt för Lärarförbundets medlemstidningar.
– Det är olika typer av skolor. Och en del av dem kan ha grönområden i närheten eller i anslutning till skolan. Men i den här statistiken har vi bara tittat på skolgårdens så kallade friyta i förhållande till antalet elever, säger Stefan Svanström, utredare på SCB.
Två av skolorna saknar helt skolgård. Och det finns en förklaring till det.
De är små skolor och specialskolor. Mottagningsenheten i Klippan är en särskola med 16 elever, Tinnerbäcksskolan en resursskola med 10 elever.
De övriga är större skolor, flera med över 1 000 elever.
Trots Boverkets rekommendationer om storleken på skolgårdar finns ingen nedre gräns.
Källa: SCB 2020, avser 2016/2017. *Särskola/resursskola
En skola behöver inte ha en skolgård.
Och skolgården är en icke-fråga när en ny skola ansöker om etableringstillstånd hos Skolinspektionen.
– Sökanden behöver inte lämna uppgifter om skolgård vid ansökan. Däremot ska man uppge huruvida man kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs. Utöver det ska sökanden lämna uppgifter om speciallokaler och skolbibliotek, säger Carin Clevesjö, enhetschef för tillståndsprövning på Skolinspektionen.
Lärarförbundet är kritiskt till att det går att starta en skola utan skolgård.
– Det är inte rimligt, säger Hans Flygare, ombudsman på Lärarförbundet.
Hur är det att jobba på en skola med minimal skolgård?
Annorlunda, menar ett par lärare som vi har talat med.
Källa: SCB 2020, avser 2016/2017. *Särskola/resursskola
– Det är klart att det finns problem med en så liten skolgård. Det är trångt större delen av dagen, säger Alonso Arce-Oliver, lärare i matematik och kemi i årskurs 4–9 på Katarina Norra skola på Södermalm i Stockholm.
Skolan har drygt 700 elever och en skolgård som en villatomt, 1 526 kvadratmeter.
– Barnen är inne mycket mer än på skolor med stora skolgårdar eller i närheten av naturen. De yngre barnen prioriteras, de har en fin skolgård med många möjligheter till rörelse och lek. Våra äldre elever har mycket mindre att välja på. De spelar basket på vår lilla skolgård eller går till en fotbollsplan i närheten som delas med en annan skola. Parken bredvid fotbollsplanen är en allmän plats och inte alltid lämplig för våra elever, säger Alonso Arce-Oliver.
I en annan del av Stockholm, vid Odenplan, finns Observatorielundens skola. Precis som på Katarina Norra skola har varje elev i genomsnitt två kvadratmeter skolgård.
– När jag började på skolan för fem år sedan fanns ingenting på skolgården. Det ställde verkligen krav på oss att ge eleverna redskap för egna lekar. Med pinnar och stenar lekte de stenålder och det var egentligen bara fantasin som satte gränser. Det blev lite mer gammaldags lekar då, säger Leo Reinstein, lärare i fritidshem på Observatorielundens skola.
Foto: Maria Östlin
I dag har skolgården rustats upp och det finns flera lekytor med klätterställningar och redskap. Eftersom skolan är utspridd på fyra adresser i ett par kvarter kan inte alla barnen gå själva till skolgården.
– De mindre får gå i led eftersom de måste korsa en trafikerad gata för att komma till skolgården. Men det hind-rar dem inte från att vara på skolgården varje rast.
Skolan gränsar till Observatorielunden, som används på raster och av fritids.
– Som lärare i fritidshem gäller det att planera lite mer, det är lite mer krävande. Men två gånger i veckan gör vi lite längre utflykter med varje årskurs. Det kan vara till någon park som ligger lite längre bort. Jag tycker det fungerar bra, säger Leo Reinstein.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.