Rapport: Lärare tiger om bristerna – av rädsla
Arbetsmiljö
Tystnadskultur, repressalier och en rädsla för att engagera sig fackligt. Det är utbredda fenomen inom skolan, visar en ny rapport.
– Det är förödande och djupt allvarligt, säger Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
Cybergymnasiet i Sthlm och Oneschool global i halländska Hylte är två aktuella exempel på skolor där anonyma lärare vittnar om att de tystas ned och är rädda för repressalier.
Nu visar en rapport från lärarfacken, "När lärare tystas", att närmare fyra av tio lärare anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats och att många lärare undviker att ta upp brister i verksamheten av rädsla för repressalier. Dessutom uttrycker många lärare en rädsla för att engagera sig fackligt.
I rapporten görs analysen att de som ansvarar för skola och utbildning prioriterar att visa upp en tillrättalagd fasad snarare än att ta tag i verkliga problem. Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand ser mycket allvarligt på det som kommer fram i rapporten.
– Det är förfärligt att vi i Sverige nu har en situation där så många lärare berättar att de undviker fackligt arbete på grund av rädsla. Vi som har en så lång och stolt tradition av facklig organisering och dessutom ett facit på att det är gynnsamt för Sveriges utveckling. Det är ett hot mot både demokratin och mänskliga rättigheter, säger hon till Skolvärlden.
Vill inte verka besvärlig
Lärare i undersökningen uppger att de drar sig för att ta upp problem på arbetsplatsen för att man inte vill verka besvärlig. Det gäller såväl elev- och undervisningsrelaterade problem som brist på särskilt stöd, som problem med den fysiska arbetsmiljön.– Det är förödande och djupt allvarligt att tystnadskulturen är så utbredd. Att påtala brister och lyfta problem är en viktig del av läraruppdraget och en väsentlig del av det fackliga uppdraget. När problem sopas under mattan leder det både till en sämre utbildning och en sämre arbetsmiljö, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarnas rädsla för att drabbas av repressalier om de tar upp missförhållanden på arbetsplatsen tycks inte vara ogrundad. Var tionde lärare i undersökningen uppger att hen har utsatt för någon typ av repressalier. Det handlar om allt från tillsägelser och utskällningar till sämre löneutveckling.
Presenterar flera krav
Lärarfacken menar att marknadsskolans konkurrens om eleverna – och i förlängningen pengarna – är det starkaste incitamentet till en tilltagande tystnadskultur.– I larmrapport efter larmrapport kan vi gång efter annan härleda det här problemet till konkurrensen om elever och hur skolpengen är utformad. En skola som framstår som en verksamhet med problem riskerar att bli utan elever och därmed pengar. Därför blir det viktigare att boosta det egna varumärket än att lyfta problem, säger Johanna Jaara Åstrand.
För att få bukt med tystnadskultur och rädsla inom skolan presenterar skolfacken ett antal krav. Bland annat ska offentlighetsprincipen omfatta alla skolor, en lagstiftning som idag inte gäller på fristående skolor.
”Vi kommer inte ge oss”
Tidigare försök att införa offentlighetsprincipen har röstats ner i riksdagens utbildningsutskott och stoppats av Lagrådet.Vad är det som gör att ni tror att resultatet kan bli annorlunda nu?
– Vi kommer inte ge oss. Det är helt befängt att vi har offentligfinansierad verksamhet som är befriad från offentlighetsprincipen. Om något så visar det hur skevt systemet är, säger Johanna Jaara Åstrand.
Sammantaget bottnar de fackliga kraven i att skolledare ska ha kunskap om och följa befintlig lagstiftning, att fler kontroller införs, och inte minst en utfasning av marknadsskolan samtidigt som staten tar över huvudansvaret för skolans resurser. Syftet är att rensa undan incitamenten för skolledare och huvudmän att upprätthålla en tystnadskultur inom skolan.
”Regeringen kan inte blunda”
– Att följa lagar och regler är egentligen en hygienfaktor men på många håll brister det i efterlevnaden av befintliga regelverk. Där ligger ansvaret på arbetsgivarna. Men regeringen kan inte blunda för att vi idag har ett system som driver mot den här typen av destruktivt beteende.– Risken är stor att det inte räcker med kontroller och granskningar när det är systemet som behöver ändras. Marknadskolan leder till sämre skolkvalitet, eftersom de stora förlorarna när lärarna inte vågar lyfta missförhållanden i slutändan är eleverna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Före maktskiftet i riksdagsvalet 2022 tillsatte regeringen Löfven ”Skolinformationsutredningen” som ska föreslå permanenta lösningar för att låta Skolverket offentliggöra statistik från landets samtliga skolor. Ett led i det arbetet är att se över möjligheten att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor. Resultatet ska presenteras senast den 31 mars 2023.
Rapporten i korthet
- Lärare känner rädsla för att engagera sig fackligt Var tredje lärare på vinstdrivande skola vågar inte engagera sig fackligt, eller är rädda för eventuellt negativa konsekvenser om de skulle engagera sig. Motsvarande resultat för lärare som arbetar inom kommunal eller icke vinstdrivande friskola är 24 respektive 16 procent.
- Lärare vågar inte prata öppet om problem i verksamheten Fyra av tio lärare inom kommunal och vinstdrivande verksamhet väljer att inte ta upp problem för att inte framstå som besvärliga. En tredjedel av av dem känner en rädsla att prata öppet om att det saknas särskilt stöd.
- Lärare undviker att prata med sin arbetsgivare om arbetsmiljöproblem Tre av tio lärare inom vinstdrivande verksamhet och en femtedel inom kommunal verksamhet vågar inte säga till sin arbetsgivare att de inte har tillräckligt med tid till arbetsuppgifterna.
- Var tionde lärare har fått repressalier Inom kommunal och vinstdrivande verksamhet svarar mer än var tionde lärare att de drabbats av repressalier när de har påtalat brister eller haft synpunkter på verksamheten. Var femte lärare inom kommunal verksamhet och var fjärde lärare inom vinstdrivande verksamhet svarar att en kollega eller flera kollegor har fått det. Bland lärare inom kommunal verksamhet svarar majoriteten av de drabbade att de har fått sämre löneutveckling som konsekvens.
- Tysta arbetsplatser leder till stressade lärare De vanligaste konsekvenserna av att det inte är en öppen kultur på arbetsplatsen är att lärare känner sig stressade, känner oro, överväger att byta arbetsplats eller känner att de ljuger om sin situation. Mer än var tredje lärare inom icke vinstdrivande och kommunal verksamhet och nära hälften av lärarna inom vinstdrivande verksamhet svarar att de har övervägt att byta arbetsplats. Var femte lärare inom vinstdrivande verksamhet svarar dessutom att de vill sluta som lärare på grund av att det inte är en öppen kultur på arbetsplatsen.
- Riksdag och regering fasar ut marknadsskolan och reformerar skolpengssystemet.
- Regeringen agerar för att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska omfatta all offentligfinansierad verksamhet.
- Regeringen utser en tillsynsmyndighet som ska se till att offentligfinansierade arbetsgivare lever upp till lagkraven om yttrandefrihet och meddelarfrihet.
- Arbetsmiljöverket genomför inspektion om politikers arbetsmiljöansvar i kommuner, regioner och fristående verksamheter.
- Huvudmännen följer lagen om medbestämmande i arbetslivet. Fackets rätt till inflytande styrs av medbestämmandelagen. Föreningsrätten får inte kränkas.