Rapport: Lärare tiger om bristerna – av rädsla

Cybergymnasiet i Sthlm och Oneschool global i halländska Hylte är två aktuella exempel på skolor där anonyma lärare vittnar om att de tystas ned och är rädda för repressalier.

Nu visar en rapport från lärarfacken, "När lärare tystas", att närmare fyra av tio lärare anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats och att många lärare undviker att ta upp brister i verksamheten av rädsla för repressalier. Dessutom uttrycker många lärare en rädsla för att engagera sig fackligt.

I rapporten görs analysen att de som ansvarar för skola och utbildning prioriterar att visa upp en tillrättalagd fasad snarare än att ta tag i verkliga problem. Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand ser mycket allvarligt på det som kommer fram i rapporten.

– Det är förfärligt att vi i Sverige nu har en situation där så många lärare berättar att de undviker fackligt arbete på grund av rädsla. Vi som har en så lång och stolt tradition av facklig organisering och dessutom ett facit på att det är gynnsamt för Sveriges utveckling. Det är ett hot mot både demokratin och mänskliga rättigheter, säger hon till Skolvärlden.

Vill inte verka besvärlig

Lärare i undersökningen uppger att de drar sig för att ta upp problem på arbetsplatsen för att man inte vill verka besvärlig. Det gäller såväl elev- och undervisningsrelaterade problem som brist på särskilt stöd, som problem med den fysiska arbetsmiljön.

– Det är förödande och djupt allvarligt att tystnadskulturen är så utbredd. Att påtala brister och lyfta problem är en viktig del av läraruppdraget och en väsentlig del av det fackliga uppdraget. När problem sopas under mattan leder det både till en sämre utbildning och en sämre arbetsmiljö, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarnas rädsla för att drabbas av repressalier om de tar upp missförhållanden på arbetsplatsen tycks inte vara ogrundad. Var tionde lärare i undersökningen uppger att hen har utsatt för någon typ av repressalier. Det handlar om allt från tillsägelser och utskällningar till sämre löneutveckling.

Presenterar flera krav

Lärarfacken menar att marknadsskolans konkurrens om eleverna – och i förlängningen pengarna – är det starkaste incitamentet till en tilltagande tystnadskultur.

– I larmrapport efter larmrapport kan vi gång efter annan härleda det här problemet till konkurrensen om elever och hur skolpengen är utformad. En skola som framstår som en verksamhet med problem riskerar att bli utan elever och därmed pengar. Därför blir det viktigare att boosta det egna varumärket än att lyfta problem, säger Johanna Jaara Åstrand.

För att få bukt med tystnadskultur och rädsla inom skolan presenterar skolfacken ett antal krav. Bland annat ska offentlighetsprincipen omfatta alla skolor, en lagstiftning som idag inte gäller på fristående skolor.

”Vi kommer inte ge oss”

Tidigare försök att införa offentlighetsprincipen har röstats ner i riksdagens utbildningsutskott och stoppats av Lagrådet.

Vad är det som gör att ni tror att resultatet kan bli annorlunda nu?

– Vi kommer inte ge oss. Det är helt befängt att vi har offentligfinansierad verksamhet som är befriad från offentlighetsprincipen. Om något så visar det hur skevt systemet är, säger Johanna Jaara Åstrand.

Sammantaget bottnar de fackliga kraven i att skolledare ska ha kunskap om och följa befintlig lagstiftning, att fler kontroller införs, och inte minst en utfasning av marknadsskolan samtidigt som staten tar över huvudansvaret för skolans resurser. Syftet är att rensa undan incitamenten för skolledare och huvudmän att upprätthålla en tystnadskultur inom skolan.

”Regeringen kan inte blunda”

– Att följa lagar och regler är egentligen en hygienfaktor men på många håll brister det i efterlevnaden av befintliga regelverk. Där ligger ansvaret på arbetsgivarna. Men regeringen kan inte blunda för att vi idag har ett system som driver mot den här typen av destruktivt beteende.

– Risken är stor att det inte räcker med kontroller och granskningar när det är systemet som behöver ändras. Marknadskolan leder till sämre skolkvalitet, eftersom de stora förlorarna när lärarna inte vågar lyfta missförhållanden i slutändan är eleverna, säger Johanna Jaara Åstrand.

Före maktskiftet i riksdagsvalet 2022 tillsatte regeringen Löfven ”Skolinformationsutredningen” som ska föreslå permanenta lösningar för att låta Skolverket offentliggöra statistik från landets samtliga skolor. Ett led i det arbetet är att se över möjligheten att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor. Resultatet ska presenteras senast den 31 mars 2023.