Klyftorna i skolan växer – större press på lärarna

Enligt skollagen har alla barn rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska dessutom ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

På många håll i Skolsverige fungerar det precis tvärtom. Ju större behov en elev har, desto lägre är sannolikheten att hen undervisas av en legitimerad och behörig lärare.

Den svenska skolan är dessutom mer uppdelad än på decennier. Elever med utländsk respektive svensk bakgrund till exempel, går i dag oftare i olika skolor. Samma sak gäller för elever från hem med olika studietradition.

Lärarnas Riksförbunds undersökning av hur segregationen i svensk grundskola förändrades under åren 2011–2021 visar bland annat:

• Spridningen i elevsammansättningen mellan skolor ökade med 13 procent mätt genom föräldrarnas utbildningsnivå.
• Resultatskillnaderna mellan skolor ökade med 20 procent.
• De växande skillnaderna drivs inte enbart av ökningen av antalet elever i fristående skolor. Skillnaderna ökar även mellan kommuner och mellan kommunala skolor i samma kommun.
• Andelen utsatta skolor, mätt som andel skolor där 30 procent eller fler av eleverna inte blir behöriga till gymnasieskolan, ökade med 31 procent under perioden, från 24 procent av alla skolor 2011 till 32 procent 2021.

Skolor med dåligt rykte väljs bort

Enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, har det blivit allt tydligare hur välutbildade föräldrar väljer bort skolor med låga resultat, hög andel elever med svenska som andraspråk och med dåligt rykte.

– När ambitiösa och högpresterande elever, och elever med föräldrar med högt socioekonomiskt index, i stor omfattning lämnar en skola förändras ofta kulturen på skolan och i klassrummen, men även undervisningen som sådan. Det kan i sin tur leda till att ytterligare elever byter skola.

– De elever som tillkommer är ofta nyanlända som inte kan svenska. Är de högpresterande försvinner även de efter ett tag. Det blir en nedåtgående spiral.

Anders Jakobsson berättar om skolor i Malmö där andelen elever som går ut årskurs nio med gymnasiebehörighet på ett par decennier har minskat från drygt 80 procent till strax över 50 procent, samtidigt som det finns skolor där alla elever lämnar grundskolan med godkända betyg.

– Skolsegregationen har ökat enormt mycket, vilket bland annat har lett till att lärarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö har blivit mycket tuffare på många skolor. Dessutom har undervisningen ofta ändrat inriktning.

Får svårt att klara gymnasiet

Hur då?

– Ska exempelvis en fysiklärare på högstadiet förklara fysikaliska begrepp på svenska i en klass med många elever med bristande svenskkunskaper, är risken stor att läraren, i omtanke om eleverna, förenklar för mycket. Undervisning i ämnen som historia, fysik, matematik, kemi och liknande riskerar att blir mer eller mindre svenskundervisning, vilket gör att eleverna får svårt att senare klara exempelvis gymnasiestudier.

– Undersökningar som vi har gjort visar att mycket undervisningstid i skolor i utsatta områden dessutom går åt till sådant som inte har med den direkta undervisningen att göra, till exempel att hålla ordning. Det leder till sämre arbetsmiljö för lärarna, men också till att eleverna missar viktiga undervisningsmoment, säger Anders Jakobsson.