”Det här är 2020-talets viktigaste skolutredning”

”Ett statligt huvudmannaskap för skolan löser inte alla problem.” Så lyder det ständigt återupprepade mantrat hos dem som med näbbar och klor pläderar för att huvudansvaret för skolan ska fortsätta ligga hos Sveriges kommuner och hundratals fristående skolor. En stilla undran: Hur ser den reform ut som löser alla skolans problem med ett enda Alexanderhugg?

Kommunsektorns intresseorganisation SKR ägnar till och med ett 80-sidigt remissvar åt att berätta att ett statligt ansvar för skolan inte löser precis vartenda ett av skolans problem. Nåja, på dessa sidor avhandlas också att det heller inte finns så många problem att lösa eftersom vi redan lever i den bästa av skolvärldar – ur ett kommunalrådsperspektiv.

Remissvaret ges på utredningen ”Statens ansvar för skola” – ett kunskapsunderlag. En utredning som utifrån ett gediget faktaunderlag visar att ett ökat statligt ansvar är lösningen på en hel del av skolans problem.

Påtagliga skillnader

Utredningen pekar på att skillnaderna mellan hur mycket olika kommuner satsar på skola och utbildning är påtagliga och bara till viss del kan förklaras av olika strukturella förutsättningar. Den konstaterar också att många mindre kommuner inte har den kapacitet som krävs för en ändamålsenlig styrning och planering av skolverksamheten. De är helt enkelt för små. Slutsatsen är att staten steg för steg borde ta ett större system- och finansierings­ansvar för skolväsendet.

Svajigheten och konjunkturkänsligheten i den kommunala finansieringen är tyvärr smärtsamt aktuell. Kommun efter kommun varslar om tuffa nedskärningar. Personal dras in och i vissa kommuner finns det till och med risk för uppsägning av lärare.

Men staten drabbas väl också av konjunkturnedgång? Visst, men staten har fler och mer stabila skattebaser. Liksom större legala möjligheter att underbalansera budgeten vid konjunktursvackor.

Vissa kommuner skär dessutom ner mer än andra och spär på så sätt på de växande kvalitetsklyftorna i Skolsverige. Ur ett kommunalrådsperspektiv kallas det ”lokal anpassning”. Det låter väl fint? Men konsekvensen blir att eleverna ges olika framtidschanser.

Sopa inte ansvaret under mattan

Kommunernas olika kompetens och förmåga i kombination med deras frihet att välja ambitionsnivå tar steg för steg ut sin rätt. Det är inte konstigt att det svenska skolväsendet har utvecklats till det minst likvärdiga i Norden.

Regeringen får därför inte sopa utredningen om statens skolansvar under mattan. Det är hög tid att inse att det långsiktigt inte finns någon annan väg framåt än den där staten tar ansvar för att säkra en likvärdig finansiering, hög lärarbehörighet och fullgoda läromedel på varenda skola. Med andra ord ett skolsystem där en kommun eller en friskoleägare inte behöver, eller för den delen kan, välja att lägga pengarna på badhus eller våffelstugor i stället för på sina elever.  

Tummen upp:

• Regeringen föreslår skärpta straff för den som hotar eller utövar våld mot lärare. Det behövs – tyvärr.

Tummen ner:

• Larmen om budget­nedskärningar på skolan haglar, senast från de fyra största kommunerna. Regeringen måste öka statsbidragen.

Ledare i Vi Lärare #3 2023