Projekt läroplan!

På Gotland finns 40 kommunala förskolor med sammanlagt cirka 500 förskollärare och barnskötare, ungefär lika många av varje yrkeskategori. När den reviderade läroplanen Lpfö 18 var i antågande konstaterade rektorerna att det nog kunde bli problematiskt att få kläm på alla nyheter och hur det skulle presenteras för all personal.

Regionen beslutade då att bekosta och anställa två förste förskollärare, Cecilia Björlin och ­Kristina Hederstedt, med uppdrag att implementera Lpfö 18 och jobba för en mer likvärdig förskola på Gotland.

Duon fick fria tyglar att bestämma hur uppdraget skulle utföras, och efter att de förhört sig om rektorernas förväntningar, läst på ordentligt och bollat idéer tog det kommande upplägget form. De började med en föreläsning hösten 2018. Uppdelat på fyra tillfällen fick åhörarna ta del av läroplanens historia och förändringarna utifrån revideringen.

På Gotland har ­förskollärare och barnskötare av hävd gjort samma saker. Så ska det enligt läroplanen inte vara.

– Det blev starten på det hela, kan man säga, vi skickade även med diskussionsfrågor som de kunde jobba vidare med på förskolorna. Vi insåg också att det fanns ett fortsatt behov av att diskutera nyheterna och de olika begreppen, säger Cecilia Björlin.

Som uppföljning arrangerades därför sedan speciella nätverksträffar, med barnskötare för sig och förskollärare för sig, med olika teman.

– Varje träff pågick 2,5 timmar, och deltagarna blandades för att få träffa personal från andra förskolor än den egna. Ett kollegialt lärande över hela ön, från Fårösund i norr hela vägen ner till Sudret, säger Kristina Hederstedt.

Vid första mötet stod undervisning och utbildning på dagordningen, där Cecilia och Kristina inledde för att ge deltagarna lite mer kött på benen. Därefter fick de diskussionsfrågor att samtala kring i mindre grupper. Exempelvis vad det innebär att ha ansvar för undervisningen och om förskollärarna måste finnas i rummet för att undervisning ska kunna ske.

 – Vi pratade även om yrkesroller och våra olika ansvar, säger Cecilia Björlin. Här på Gotland har det nämligen av tradition varit så att vi har gjort samma saker, både förskollärare och barnskötare. Men i läroplanen är det nu väldigt tydligt att det inte ska vara så, att vi har olika ansvarsområden.

Samtalen kring de olika yrkesrollerna gav önskat resultat och ledde till ett nytt förhållningssätt ute på förskolorna.

– Ja, det är stor skillnad nu sedan vi har lyft frågan, pratat om den och sett vad det innebär att ha olika yrkesroller och hur ansvaret egentligen ska fördelas, säger Kristina Hederstedt.

Nätverket startade vårterminen 2019 med sex träffar för förskollärare och sex träffar för barnskötare, och dessutom ett uppsamlingsheat i slutet av terminen för dem som av olika skäl inte kunnat närvara vid de ordinarie tillfällena.

Under höstterminen betade de sedan av ämnen som jämställdhet och ­integritet, barns inflytande och delaktighet samt vad det betyder att vara professionell i förskolan. Och i våras var det sedan dags att fokusera på Barnkonventionen.

Satsningen har varit rejält uppskattad, det vittnar bland andra förskolläraren Sussi Alm om. Sedan sin examen för två år sedan arbetar hon med 1–2-åringar på förskolan Myran i Visby, en förskola med tre avdelningar, med nio förskollärare och två barnskötare, och i dagsläget cirka 48 barn. Hela personalen har varit med på nätverksträffarna, och alla är nöjda.

– Det är verkligen bra att regionen har velat satsa på det här, säger Sussi Alm. Det har gett oss en grund att stå på när det kommer något nytt, i stället för att bara bli inkastade i det. Vi har fått möjlighet och utrymme att diskutera med varandra, och då inte bara inom förskolan utan med personal från andra förskolor på hela Gotland.

Satsningen ger oss en grund att stå på, vi har fått funktions­beskrivningar och bättre struktur.

Hon berättar att träffarna har varit både nyttiga och givande, med bra diskussionsunderlag att utgå från. Men det har inte bara stannat vid det, hon tycker även att nätverksträffarna har utvecklat det dagliga arbetet på förskolan. 

– Det har lett till att man har kunnat öppna upp sitt tänk i arbetet med barnen och via diskussioner med kollegor och i reflektioner. Vi har också börjat använda de här nya begreppen, i stället för att säga sådant som verksamhet och lek och lärande har vi börjat nyttja begrepp som undervisning och utbildning i stället. Och det även i kommunikation med vårdnadshavare och i informationsbrev. Genom begreppen blir det tydligt vad som är undervisning.

Annat som har klargjorts är ansvarsfördelningen i personalgruppen, vilken roll man har som barnskötare eller förskollärare respektive arbets­laget som grupp.

– I och med de funktionsbeskrivningar som tagits fram i regionen framgår vad som förväntas av oss, det finns en annan struktur nu, säger Sussi Alm och berättar att diskussionerna på nätverket även fortsatt och fördjupats på hemmaplan, bland annat i tvärgrupper de haft tillsammans med två andra närliggande förskolor.

– Vi har också fått en hel del litteratur­tips och olika hemsidor med bra information som vi tagit till oss. Bland annat har vi nu bytt ut en del barnlitteratur för att den ska vara mer normbrytande.

Sussi Alm ser gärna att det blir ännu fler nätverksträffar framöver, och då gärna med innehåll om hållbar utveckling och digitalisering, som ju också fått större utrymme i den reviderade läroplanen.

– Genomgångarna hittills har verkligen varit bra, mycket har klarnat. Jag skulle gärna diskutera vidare, även om annat än bara läroplanen.

Även Cecilia Björlin och Kristina Hederstedt hoppas på en fortsättning, något som också har diskuterats.

– Vi ställer gärna upp, det här arbetet är så otroligt stimulerande, säger de. Och rektorerna vittnar om att satsningen inte bara höjt kunskapsnivån utan även bidragit till en mer likvärdig förskola på ön.

LÄS MER FRÅN TEMAT LÄROPLAN

Tydligare plan för förskolan

Stora resursbrister sänker läroplanen

”Läroplanen svår för en stressad yrkeskår”