Han tar strid mot antisemitismen i Malmös skolor
Lektionstipset Än i dag råder fruktansvärt fördomsfulla föreställningar om judar, enligt gymnasieläraren Björn Westerström. Han har tagit på sig ett gigantiskt uppdrag: att bekämpa antisemitismen på Malmös skolor.
”Judar har pengar, judar är rika och giriga.” Det är djupt rotade föreställningar som fortfarande kopplas ihop med judar, berättar Björn Westerström och suckar. Han är gymnasielärare på S:t Petri skola i Malmö samtidigt som han arbetar på enheten Pedagogisk inspiration med uppdrag att samordna stadens skolors arbete mot antisemitism.
Antisemitism är fientliga fantasier om judar, hos icke-judar, förklarar han:
– Det handlar om en slags färdiga fantasier, ofta ganska våldsamma sådana, som har växt fram under historiens gång sedan 1 000 år tillbaka. Antisemitism har ingenting med det verkligt judiska att göra, säger han.
Känner sig utsatta
Björn Westerströms arbete som samordnare består av flera delar. Han skapar lärarmaterial, håller i fortbildning och arrangerar resor till Polen. Just nu förbereder han en resa för alla gymnasieskolor i Malmö.
Björn Westerström
Bor: I Malmö.
Familj: Hustru, tre barn och ett bonusbarn.
Ålder: 51 år.
Gör: Gymnasielärare på S:t Petri skola i Malmö och anställd på enheten Pedagogisk inspiration där han samordnar stadens skolors arbete mot antisemitism.
Undervisar: I svenska, historia och religionskunskap.
Boktips: ”@Stolt jude”, utgiven av Judiska ungdomsförbundet.
Övrigt: Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 samt Årets historielärare 2018.
Därför älskar jag att vara lärare: För att mötet med elever håller mig andligt ung. Dessutom arbetar vi lärare med framtiden, genom de unga.
Tyvärr är dagens läromedel i historia och religion varken uppdaterade eller neutrala, menar han.
– De belyser judendom ur ett kristet perspektiv. Då skapas ett ”vi” och ett ”dom”, vilket leder till att judiska ungdomar känner sig utanför och utsatta. Därför arbetar vi mycket med att belysa judisk identitet och religion. Och att judar är en integrerad del av vår historia, precis som alla andra.
För två år sedan gjordes en undersökning av antisemitismen i Malmö. Den visade att lärare känner sig väldigt osäkra i hanteringen av antisemitism, framför allt när det kommer till Israel-Palestinakonflikten.
– Den utlöser ofta antisemitiska kommentarer och kan till och med väcka rädsla. Så det har vi också fokuserat mycket på. Men jag vill poängtera att våra handledningar inte är något som ska slängas fram under en temadag. Då upplevs det inte som viktigt av eleverna. Alla är knutna till styrdokumenten och ska passa in i det ordinarie skolarbetet.
Fortsätter som lärare
Trots det intensiva arbetet mot antisemitism vill han inte släppa läraryrket.
– Jag behöver något att bryta av med. Det kan bli lite deppigt att bara jobba med Förintelsen och antisemitism hela dagarna.
Björn Westerström har blivit beskriven som lite av en estradör av sina kollegor. Han skrattar och säger ”åååh nej!” när det kommer på tal. Han är en entusiastisk person, som till och med kan klättra upp på katedern för att väcka liv i eftermiddagströtta elever.
– Själv ser jag mig främst som en övertygad relationell lärare. Jag tror att kunskap uppstår när man samverkar med eleverna. Och då gäller det att skapa en utforskande, välvillig och nyfiken relation, för det är i det mötet som kunskap och lärande uppstår.
Björns bästa tips
Så här kan du undervisa om Israel-Palestinakonflikten:
- Arbeta relationellt. Det är så du lägger en grund för att kunna lyfta svåra frågor i klassrummet. Ett relationellt arbetssätt innebär exempelvis att utgångspunkten för alla diskussioner är nyfikenhet på andra människor. Ingen positionering eller kränkning får ges utrymme.
- Var nyfiken på vad eleverna har att säga och ha tålamod när de formulerar sina åsikter eller reflektioner.
- Använd multiperspektivitet. Det innebär att du i stället för att försöka skapa en neutral berättelse om konflikten accepterar att det finns motstridiga erfarenheter och upplevelser av vad som hänt (både bland israeler och palestinier). Se berättelsernas olika narrativ som olika perspektiv.
LÄS ÄVEN
Ensam mot antisemitismen – här får lärare stöd
Ny rapport: Lärarna ensamma i antisemitism-krig
