Därför kan eleverna inte förklara Förintelsen
Forskning
Var fjärde niondeklassare kan inte förklara varför Förintelsen ägde rum. På nationella provet ger de många detaljer om vad som hände i koncentrationslägren, men klarar inte att beskriva det historiska sammanhanget.
– Att en så hög andel får underkänt är överraskande, säger forskaren Fredrik Alvén.
När elever i årskurs nio får frågor om Förintelsen på nationella provet ger många av dem väldigt känsloladdade svar. Istället för att följa instruktionen och beskriva vad som ledde fram till folkmordet beskriver de övergrepp och hemskheter som skedde.
– Eleverna ger egna känslomässigt färgade bilder i högre grad än i många andra frågor, säger Fredrik Alvén, docent i historia vid Malmö universitet.
En av fyra elever får inte godkänt på frågan om Förintelsen. Den har funnits med på fyra av de nationella prov som hållits sedan 2013. För att få veta mer om varför eleverna inte klarar uppgiften har Fredrik Alvén och två av hans kollegor granskat ett slumpmässigt urval av F-svar och A-svar.
– Det som överraskade oss mest var just att en så stor del av de underkända eleverna svarar väldigt känslomässigt och moraliskt.
Krävs tydligare undervisning
Bland annat återger många elever scener som beskrivs i filmen ”Schindlers list” och boken ”Pojken i randig pyjamas”. Både filmen och boken används återkommande i undervisningen.
Historieämnet har en komplex uppgift, konstaterar Fredrik Alvén. Det ska både vara fostrande och ligga nära det vetenskapliga.
Kan lärarna hjälpa eleverna att stå bättre rustade när de ska svara på den här typen av frågor?
– Jag är inte säker på att alla lärare är medvetna om historieämnets dubbla uppdrag och vad det innebär. Historia har innehåll som ofta ligger ganska långt från det affektiva, känslomässiga och moraliska. Dels när det ligger längre bort i tiden, dels när det inte är så här tydliga övergrepp mot mänskligheten.
Behöver lärarutbildningen förändras?
– Ja, det krävs tydligare undervisning om detta. Det finns en spänning mellan att historien å ena sidan spelar en stor roll för oss människor och på många sätt är ett moraliskt ämne, och å den andra sidan att det är ett vetenskapligt ämne som bygger på fakta.
Är Förintelsen en fråga som är svår att ha med i nationella provet?
– Ett sådant resonemang kan man absolut föra. Problemet är att vi ser fler och fler delar av historieämnet som är mycket känslofyllda, som till exempel kolonialismen och slaveriet.
Varför är det svårt för många elever att svara strikt faktamässigt på frågor om Förintelsen?
– Hos en del kan det finnas en känsla att de måste visa sitt avståndstagande. Med den undervisning de fått kan de känna att det krävs av dem att visa sitt avståndstagande. De vill visa att de tagit del av undervisningen och förstått den moraliska kunskapen, säger Fredrik Alvén.
LÄS ÄVEN
Här får de leva sig in i kriget – på riktigt
Här är geografilärarna på fältstudie mitt i Stockholm
