Inkludering handlar om mer än diagnoser
Inkludering Till och med regeringen har missuppfattat vad inkludering i skolan handlar om. Pedagogiklektor Gunnlaugur Magnusson, förklarar var kunskapsglappet uppstår.
Diskussionerna om inkludering i skolan handlar ofta om en placeringsorienterad inkludering. Det är inte inkludering, utan en missuppfattning om inkludering där man syftar på att elever med svårigheter ska finnas i de vanliga klassrummen.
Gunnlaugur Magnusson är lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet.
Han förklarar att dess svenska definition utgår från den gemenskapsorienterade synen att ett och samma skolsystem är ansvarigt för alla elever oavsett individuella egenskaper, och att inga segregerande lösningar skapas för olika kategorier av elever. Den kompletteras med den individorienterade definitionen, som innebär att om elever trivs i skolan, har goda sociala relationer och når målen så är eleven inkluderad.
– Många tror att inkludering enbart handlar om var man får sin undervisning rent placeringsmässigt. Det avspeglades tydligt i Januariavtalet, där man i regeringsöverenskommelsen skrev: ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp.”
Gunnlaugur Magnusson är kritisk till ”forcerad inkludering”, det vill säga att placera ett barn i ett klassrum utan hjälp, och rättfärdiga besparingen med hänvisning till ”inkludering”.
– Vi måste alltid se till individen i alla samtal om inkludering. Insatser som är inkluderande för vissa elever är exkluderande för andra. Det handlar om att skapa en inkluderande kultur, där begreppet är levande. Eleverna växer, utvecklas och blir äldre, så det måste vara en levande process.
Inkludering – varken mer eller mindre
Inkludering innebär att ett skolsystem är ansvarigt för alla elever oavsett deras individuella egenskaper och att inga segregerande lösningar skapas för olika kategorier av elever. I ett inkluderande system finns gemenskap på olika nivåer i systemet och olikhet ses som en tillgång. Samarbete och gemensam problemlösning är betydelsefulla aspekter av en sådan gemenskap och demokratiska processer är centrala. Alla elever ska känna sig socialt och pedagogiskt delaktiga.
inkludering kan inte ses som en isolerad faktor, understryker Gunnlaugur Magnusson. Begreppet är komplext och innefattar politiska ambitioner, marknadsekonomi och elevers rätt till särskilt stöd. Redan för drygt 20 år sedan varnade forskare för att skolmarknaden skulle leda till något som beskrevs som en ”organiserad segregation”.
Genom etableringen av ett skolsystem med fritt skolval, generös etableringsrätt och möjlighet till vinstuttag har Sverige skapat ett långtgående marknadsorienterat skolsystem. I ett sådant system missgynnas elever som är i behov av mer resurser eftersom de kostar mer.
– Inkludering är en process, avslutar Gunnlaugur Magnusson med emfas. Vi ska utbilda framtida demokratiska medborgare, och vem som helst kan vara i behov av särskilt stöd under sin skolgång.
4 principer för en inkluderande skola
- Specialpedagogiska insatser ska göras inom ramen för den ordinarie undervisningen.
- Barnet ska tillfrågas och dess synpunkter ska vägas in vid åtgärder.
- Föräldrarna har en avgörande roll i barnets utbildning och är ett viktigt stöd
- Barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas full tillgång till en bred, välbalanserad och relevant utbildning.
