Hon avslöjade kommunens mörkläggning

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

4 frågor till Linda Hedenljung, 42, journalisten på Östersunds-Posten som granskat hur Östersunds kommun hanterat Internationella engelska skolans etablering på orten.

1. Vad är det egentligen du har avslöjat?
– Hur omfattande mörkläggningen var inom kommunen när man förhandlade med IES. Det är en sak att man håller allmänheten utanför under arbetets gång men man har även mörkat internt inom kommunen, mellan förvaltningarna. Vi kunde även visa hur mycket kommunen gick Engelska skolan till mötes för att hyran skulle bli i exakt den nivå som behövdes för elevpengen, och att de bara behövde betala för en viss del av renoveringen av en gammal skollokal.

2. Varför är det ett problem?

– Bristen på transparens har gjort att det varit svårt för skolorna och skolförvaltningen att ha en långsiktig planering. Skolförvaltningen planerade för en kommunal skola i samma byggnad: en toppmodern unik särskola, men i ett svep fick de reda på att det där kan ni ju fetglömma.

3. Vad innebär det för de ­kom­munala skolorna?

– Just nu är det flyttkaos här. Det finns skolor som behöver renoveras och man vet att IES förväntas ta upp emot 600 elever från andra skolor. En kommunal skola lades ner efter sommaren och nu har beslut tagits att lägga ner ytterligare en. Det blir en dominoeffekt. Elever får flytta kors och tvärs över stan och det har varit uppror bland föräldrar och lärare. Hela flyttkarusellen beror på att man försöker ta höjd för ett större elevtapp till IES.

4. Kommer fler avslöjanden?

– Ja, men friskolor är en fråga som hamnar på nationell nivå om hur man ska se på skolpeng och elevpeng. Utbildningsministern har varit här på besök, med anledning av vår granskning, och har pratat om de problem som hon ser. Det som har hänt i Östersund sker ju även på andra ställen i Sverige.

LÄS ÄVEN

Academedia öppnar för kvotering

Friskola stängs: ”Risk för eleverna”

Tvålärarskap – mer än 1 + 1