Iris galopperar.
Till startsidan
Reportage Barn rör sig mer när de vistas utomhus, särskilt med tillgång till en stor och utmanande gård. Just så ser det ut på I ur och skur-förskolan Kungsfågeln i Stuvsta utanför Stockholm.
Höga berg och djupa dalar, trappor och lummiga skogspartier. Kungsfågelns gård är en fröjd för både stora och små som gillar frisk luft och lärorika utmaningar. Men så är det också en I ur- och skur-förskola, där Friluftsfrämjandets koncept gäller. Undervisning, friluftsliv och vistelse i naturen är snarare regel än undantag, och själva uterummet används som lärmiljö.
– Vi är ute i stort sett hela dagarna, och under den del av året som vädret tillåter äter vi dessutom både lunch och mellanmål utomhus, och de yngsta sover ute, berättar förskolläraren Mia Grafström, som har arbetat på Kungsfågeln i elva år.
Hon är stolt över förskolans gård, som hon beskriver som ”fantastisk”. Till vänster om entrén finns en asfalterad yta som lämpar sig väl för bandyspel. Strax intill finns ett bord med en bygglåda där barnen kan snickra och nedanför slänten ligger den uppskattade kojan som några av vårdnadshavarna byggde under en föräldrakväll.
Mia Grafström i fokuserad innebandymatch.
På den stora ytan framför förskolan är det också gott om utrymme med kreativa lösningar. Här samsas gungdjur, leksaks- och cykelbodar och ett stort trädgårdsland där säsongens odling just dragit i gång. Här finns också en scen, en brandbil med biltvätt, en svindlande snabb rutschkana och en brant bergssluttning med stora däck som inbjuder till klätteräventyr. Dessutom finns gott om bänkar och bord för mer stillsamma aktiviteter.
Mia Grafström brinner extra mycket för just rörelse, ett ämne som hon även belyste i sin uppsats i slutet av sina studier.
– Rörelse betyder så mycket, både för att skapa en god motorik och för inlärning och möjligheten till koncentration. Men det gäller att ha en bra miljö med många valmöjligheter, annars finns det risk för att barnen bara driver runt. En tillrättalagd gård ger heller inte samma träning som vår.
Enligt Världshälsoorganisationens rekommendation bör barn få minst 60 minuter av medel- till högintensiv fysisk aktivitet (MVPA) varje dag. Rekommendationen gäller för förskolebarn, både för flickor och pojkar. Men dessvärre visar de flesta studier att flickor ligger lägre i MVPA än pojkar.
Huruvida förskolebarn rör sig tillräckligt mycket beror enligt forskare mycket på pedagogernas inställning, erfarenhet och kunskap om fysisk aktivitet. Dessutom visar det sig att pedagoger som har en deltagande roll bidrar till att barnen blir motiverade och inspirerade till att röra på sig mer. Studier har också påvisat betydelsen av gårdens utformning. Allra bäst fungerar det med en stor gård som uppmuntrar barnen till fysisk aktivitet, och att gården består av både vegetation och kullar.
– Vår gård är en utmanande naturgård, säger Mia Grafström. Det finns till och med en del rejält branta delar. Att vistas utomhus är så mycket bättre för att främja rörelse, det blir naturligt i barnens lek att omedvetet röra sig och utmana sig över stock och sten. Dessutom tar de yngre barnen efter de äldre, och de blir snabbt duktiga med balansen. Den rörelse som erbjuds ute blir aldrig densamma inomhus.
Men det är inte bara fri lek på gården. Ofta står olika lekar på programmet, bland annat brukar pedagogerna ta ut högtalarna och dansa till Friskis & Svettis speciella barnprogram. Discostopp, Följa John och Kom alla mina kycklingar hör till favoriterna hos barnen.
– Att jaga såpbubblor gillar de också mycket. Vi har en såpbubblemaskin som ger jättemånga bubblor. Alla vill vara med och fånga dem, stora som små. Det är verkligen en glädje att se, säger Mia Grafström.
Iris galopperar.
Den fina gården till trots ger de sig även i väg på utflykter med jämna mellanrum. Under vintern brukar det bli skridskoåkning och under den snöfria delen av året styr kosan ofta till skogen. Bland annat går de stora barnen till skogspartiet vid Stuvsta IP.
– Där är det ganska kuperat och de får klättra för att komma upp. Men man ser snabbt vilka framsteg de gör och det är verkligen kul att se när de bemästrar att komma upp där på stenen, antingen genom egna lösningar eller med hjälp av varandra.
Mia Grafström poängterar hur viktig rörelse är för inlärning och koncentrationsförmåga. Hur barnen lättare kan sätta sig i lugn och ro och lyssna när de fått ur sig sitt stora rörelsebehov.
– Dessutom ökar deras aptit och de äter bättre, och är man ute så här mycket blir barnen mer sällan sjuka. Våra barn har hållit sig väldigt friska under pandemin.
LÄS ÄVEN
Lärarlöner 2022: Så mycket tjänar förskollärare där du bor
Knepet för att få högre lön – men systemet tar vårt samvete som gisslan
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.