Håll koll på Tiktok och Mello

Klä sig lika färgglatt som Cazzi Opeia, dansa som Liamoo eller göra en mäktig entré likt Tone Sekelius. Att härma Mello-artister är något många barn verkligen gillar, och det är ofta en viktig kulturyttring för dem. Och som Barnkonventionens artikel 31 anger är det ”barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet”. Men om någon nu intar lekens scen utklädd till Cazzi Opeia och känner att de varken kan eller vågar sjunga, hur går det då?

– Att ha rättigheter innebär också att man måste få chans att utveckla kunskap, det är viktigt att ge barnen redskap. Fritt skapande är väldigt komplicerat och ingenting man kan ta för givet. Det måste värnas och stöttas, säger Cecilia Wallerstedt, som forskat mycket just om musik, dans, sång och barn. 

Hon påpekar att alla barn har olika förutsättningar med sig hemifrån. De som man tycker är duktiga och verkar ha en naturlig fallenhet för att skapa på olika sätt kommer ofta från hem där musik och annan kultur värderas högt.

– Att prata om att vissa barn har talang för olika saker är klart överskattat, säger hon och gör en liknelse vid allemansrätten.

– Alla har rätt att vara ute i naturen, men om man inte vet hur man sätter upp ett tält, tänder en eld eller läser en karta så spelar det ingen roll. Man behöver också kunskapen.

Lär sig genom rörelsen

För att lära sig musik är rörelse en självklar utgångspunkt. När barn lyssnar på olika sånger och toner svarar de med kroppen genom att dansa eller röra på sig. Cecilia Wallerstedt beskriver lärande i estetiska uttrycksformer som ett kontinuum. I ena änden handlar det om identitet, till exempel att få härma en artist, dansa och klä ut sig, att gå in i olika roller med musiken som attribut. Därefter hela vägen till andra änden med mer partikulär kunskap som att exempelvis lära sig olika begrepp. Skilja på ljusa och mörka toner eller skillnad i ljud från en trumpet och en fiol.

– Även olika rörelser, vad som är snabbt och långsamt, mjuka och hårda rörelser, rakt eller krokigt. Alla dessa nivåer samsas med varandra. Det är en utmaning för förskollärare att förhålla sig till lärande på båda sätten, såväl att utveckla identitet som att tillägna sig begrepp.

När barnen är i full gång med att leka melodifestival kanske man inte vill störa, men här finns en möjlighet som inte bör gå förlorad, menar Cecilia Wallerstedt.

– Lärare ska inte gå in och styra upp leken utan i stället delta på lekens premisser, men stötta och våga se om det finns något att bidra med – berika leken. 

Rörelser i stället för ord

Delaktighet är också något som går igen i mycket av den forskning som Cecilia Wallerstedt och hennes kollegor bedriver. Hur förskollärare stärker barnen genom att delta och erkänna andra uttrycksformer än endast det verbala språket. 

– Man kan exempelvis låta barnen lyssna på olika låtar och jämföra. Om de inte kan sätta ord på något och i stället visar med en rörelse eller gest kan läraren svara på det genom att bekräfta rörelsen och även försöka benämna och begreppsliggöra. 

Cecilia Wallerstedt betonar också vikten av att ta del av barnens mediekonsumtion för att få gemensamma referens­ramar. Allt för att skapa meningsfulla sammanhang i det estetiska lärandet.

– Barn konsumerar enormt mycket musik och rörelse i olika former via tv, film, Youtube och Tiktok. Det är viktigt att kunna förhålla sig till det här och ha det som utgångspunkt i barns lärande. Om barnen vill leka affär förstår vi direkt vad som menas, men om de säger att de såg Pikachu i går och man inte har en aning om vad eller vem det är så är det svårare att knyta an och utveckla. Man måste förstå för att kunna mötas.

LÄS ÄVEN

Lärarlöner 2022: Så mycket tjänar förskollärare där du bor

Knepet för att få högre lön – men systemet tar vårt samvete som gisslan

Högläsning: låt barnen känna längtan

Lyssna på Förskolan här!