
Sebastian, Rebecca Bergdahl, Alexander, Matilda och Johanna Larsson är överens om att det är viktigt att barnen är delaktiga i valet av böcker.
Alexander och Matilda lyssnar noga på Johanna Larsson som läser ”Mina första bondgårdsdjur”. Jungfrustigens förskola i Mölndal är litteraturcertifierad.
Läsning I Mölndal söder om Göteborg finns det 22 litteraturprofilerade förskolor. Sagan och det lekfulla lärandet är poängen. Böckerna och berättelserna är alltid närvarande.
Sebastian, Matilda och Alexander sitter på en stor rund matta på golvet. Framför dem har Johanna Larsson boken ”Mina första bondgårdsdjur” uppslagen och lutad mot sina knän, med bilderna riktade mot publiken.
”Välkommen till Äpplarum, det är en bondgård som heter Äpplarum.”
Johanna och hennes förskollärarkollega Rebecca Bergdahl bokpromenerar tillsammans med barnen. Det innebär att de samtalar om vad de ser på bilderna. De diskuterar och filosoferar. De pratar om katter och traktorer.
Matilda pekar på en bild och säger att det är en fluga och Johanna tittar närmare och konstaterar att det nog är en geting eller ett bi.
”Och vad är det som är på taket?” undrar Johanna Larsson och Matilda replikerar reptilsnabbt att det är en katt och flikar in att ”Johanna älskar katt”. Men i själva verket tycker Johanna inte om katter och Rebecca Bergdahl poängterar att alla är olika, till exempel när det handlar om att föredra hundar eller katter.
De pratar bebisgrisar, linderödssvin, gotlandskaniner, kuckeliku-tuppar och att de på förskolan inte får äta ägg på grund av att någon är allergisk.
Sebastian, Rebecca Bergdahl, Alexander, Matilda och Johanna Larsson är överens om att det är viktigt att barnen är delaktiga i valet av böcker.
Här på Jungfrustigens förskola i Mölndal, på avdelningen Måsen, finns böcker och deras möjligheter med i det dagliga arbetet. Det är en diplomerad litteraturförskola som precis har gått igenom den omdiplomering som görs vartannat år inom Mölndals stad. Det handlar om en pedagogisk idé med tre ben där miljön, sagan och ett systematiskt kvalitetsarbete samspelar.
Både Rebecca Bergdahl och Johanna har arbetat länge på Jungfrustigens förskola, fjorton respektive nio år. Förskolan började med sin litteraturprofilprocess 2012. Då gjorde Johanna sin VFU här och har precis som Rebecca varit med och jobbat fram det arbetssätt som man har i dag.
– När jag kom tillbaka från min VFU och talade med studenter som hade varit på andra förskolor så märkte jag skillnaderna. Som att det finns böcker överallt här. Jag tänkte på hur böckerna används, på hur man läser och hur mycket man pratar om det, liksom att vi pratar om när vi läser. De diskussionerna fördes nog inte på de andra förskolorna, säger Johanna Larsson.
”Vad är det där?” Matilda och Sebastian lever sig in i läsningen.
– Det var så vi började. Vi behövde diskutera hur och när, men också var vi läser. Hur är läsmiljön? Att det ska finnas böcker i alla våra miljöer, det har vi arbetat för länge. Det kan också röra sig om böcker i olika genrer. Recept, fakta, skönlitteratur, det som intresserar barnen, förklarar Rebecca Bergdahl och lägger till att det även är viktigt med olika nivåer, böcker såväl för de allra yngsta som för de barn som är på väg till förskoleklass.
De understryker vikten av att böcker ska vara tillgängliga hela dagen. Alla barn ska kunna sätta sig och läsa eller bläddra eller bli lästa för. De båda förskollärarna berättar att de arbetar med årslånga temasagor där personalen är med och röstar fram den bok som ska finnas med under den kommande hösten och våren. Det är en lång process där det till slut står mellan tre böcker som valts ut av en utvecklingsgrupp. Ett antal kriterier spelar in. Som fantasi och föreställningsförmåga. Kan barnen gå in och hitta en annan lekvärld i böckerna? Vilket språk är det i böckerna? Vilka karaktärer finns och vad förmedlar de?
– Det finns många bra barnböcker men för att man ska jobba med en bok i ett helt år så krävs det ännu mer. Det får inte bli så att vi känner i oktober att vi inte kan få ut mer av boken. Biblioteket i Mölndal har en betydelsefull roll men personalen är också väldigt engagerad, liksom andra förskolor i Mölndal som kommer med tips, säger Johanna Larsson.
Rebecca Bergdahl och Johanna Larsson på Jungfrustigens förskola i Mölndal brinner för läsning.
Just nu och fram till sommaren, är det Tant sol av Lotta Geffenblad. Så det är många solar runt om på förskolan, i olika tappningar. Johanna Larsson fnissar lite när hon suckar över de många mulna dagarna den gångna vintern. Tant Sol har ofta valt att inte visa sig.
– Det är en bok som följer årstiderna så det var ganska tydligt för oss hur vi skulle kunna jobba med den i barngruppen, eller i de fjorton olika barngrupperna. Vi har även pratat om odling, solenergi och miljö. Bilderna är också väldigt inspirerande, mycket detaljerade, förklarar Rebecca Bergdahl.
Bosgårdens förskolor är uppdelade i olika hus, med fjorton olika grupper. Jungfrustigens förskola är ett hus, Torallastigens förskola är ett och Hagåkers förskola ett hus. Ett av husen använder sig av en så kallad Dramaten som de rullar runt. På den finns en tuta som används för att signalera att nu kommer minsann bokvagnen. En gång i månaden kommer bokbussen som utgår från stadsbiblioteket som ligger i Mölndals centrum några kilometer bort. Bokbussen kommer till alla litteraturprofilerade förskolor i staden, som ligger alldeles söder om Göteborg.
– Då tar vi med oss några barn och lånar några böcker. I måndags var jag där med ett barn som direkt hittade en bok som fanns hemma. Det är också ett bra tillfälle att prata om böcker, om hur boken är uppbyggd, om författaren, bokens titel och skrift- och bildspråket som finns i böckerna, menar Rebecca Bergdahl.
Sebastian, Alexander och Matilda går på en legitimerad litteraturförskola och är därför vana vid att mycket här handlar om böcker och läsning.
Att barnen är delaktiga i valet av böcker är också viktigt, men det måste finnas ett vuxet öga med i den slutgiltiga urvalsprocessen.
– Böckerna förmedlar så mycket. Ett barn i går valde ut en bok som handlade om figurer som var fula och om du duschar så blir du fin. Fult och fint stod i centrum men vi väljer böcker som inte värderar utseende på det sättet. Vi har också en hbtqi-certifiering som går hand i hand med vårt litteraturfokus. Vi tänker på vad böckerna förmedlar, vilka normer som finns och på att inkludera alla, säger Rebecca Bergdahl.
Många diskussioner har passerat revy, om läsning eller ej av gamla klassiska sagor. Är det samtycke om någon får en kyss när hen sover?
– Så kan det också vara, att vissa böcker har vi kvar på förskolan men de är inte tillgängliga för barnen. Där behöver vi vara med och stötta barnen i våra boksamtal. Det är viktigt att prata om vad boken handlar om, förklarar Johanna Larsson.
Rebecca Bergdahl funderar en stund och säger sedan att alla i personalen är läsande förebilder, språkande förebilder, för både kollegor och barn.
– Det är så betydelsefullt att vi observerar varandra, att vi tar intryck av hur andra jobbar och att vi diskuterar hur vi tänker och hur vi gör. Vi måste vara öppna för förändring.
1. Prata om hur ni ser på litteratur i arbetslaget eller på förskolan, skapa en gemensam grundsyn på litteratur och arbetet med litteratur.
2. Ha en tydlig ansvarsfördelning – vem gör vad, när?
3. Skapa en tydlig struktur: Vilka är våra mål? Vad vill vi med vårt litteraturarbete?
4. Se över bokbeståndet. Har vi olika typer av böcker från olika genrer? Finns böckerna tillgängliga för barnen?
5. Koppla litteraturen till barnens erfarenheter, samtala om det som det står om i böckerna och det som finns på bilderna.
6. Läs samma bok på olika sätt. Läs texten, prata om bilderna, fokusera på ett uppslag, börja läsa och be barnen fundera på vad som händer sen.
Drygt hälften av förskolorna i Mölndal, det rör sig om 22 förskolor, är litteraturprofilerade.
Samarbetet mellan förskolor och bibliotek i Mölndal har pågått sedan 2005.
Det tar minst ett år att bli en diplomerad förskola med litteraturprofil.
Det finns ett antal kriterier som varje förskola måste uppfylla:
Att använda litteraturens möjligheter i det dagliga arbetet.
Att ge barnen positiva upplevelser av böcker, läsning och berättande.
Att ge barnen möjlighet att uttrycka sig med flera språk.
Att samverka aktivt med biblioteket.
Att regelbundet utvärdera och utveckla arbetet med litteraturprofilen.
Att arbeta temainriktat med hjälp av en årslång saga. Det bidrar till att barnens lärande blir mångsidigt och sammanhängande.
LÄS OCKSÅ:
Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskolan
Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan
Forskare ser risker med digital högläsning i förskolan
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.
Podcast Eva Lindström och ateljeristan Joakim Pettersson berättar hur de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla sin undervisning.
Krönika Handen upp alla som hört föräldrar ”klaga” på att deras barn är så himla mammigt. Jag hör det typ hundra gånger i veckan, av både personal och föräldrar, skriver Eva Lindström.
Arbetstid Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka.– Jag har så mycket mer tid nu, säger förskolläraren Fatima Siddiqi.
Så gör vi Att läsa och sedan diskutera bokens olika kapitel tillsammans är ett väldigt gynnsamt arbetssätt samtidigt som man får fördjupa sig och utveckla sin kunskap, säger förskolläraren Suzanne Folcke.
Arbetsmiljö Vi kommer att lyssna in olika intressegrupper, säger utredaren Eva Broström.
Arbetsbelastning Sysslorna ingår inte i vårt avtalsområde och vi måste protestera mot att de blir fler, säger Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Någon minister pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Jag kräktes lite i munnen, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Det här öppnar möjligheter att förbättra villkoren och arbetsmiljön för landets förskollärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan diskuterar vi det skolförberedande arbetet.
Förskolans yngsta Att få barn blöjfria handlar i första hand om barnens hälsa och utveckling, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Jag vill synliggöra vad undervisning för de yngsta kan innebära, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Det finns ett syfte med allt som finns framme, och vi passar på att undervisa på ett lekfullt sätt när barnen visar intresse för något, säger förskolläraren Sara Eliasson som tipsar om hur hon skapar lärmiljöer för de yngsta.
Förskolans yngsta Det är viktigt att verksamheten då matchas med rätt förutsättningar, säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.
Förskolans yngsta I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.
Förskolans yngsta De sex Babblarna var till god hjälp under de allra yngsta barnens första år på Von Bahrs förskola i Uppsala.
Förskolans yngsta Det gäller att invänta barnen i samtalet, även om de bara kan några få ord, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Vi lärare debatt Det är viktigt att barnen på förskolorna möter många olika förebilder, men som det är nu vågar få män jobba i förskolan, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.
Forskning Yrket har fyra olika roller: lärare, omsorgsutövare, administratörer och hushållsarbetare, säger Maria Lennartsdotter.
Förskola ”Barnen lär sig samspel, läsa av, ta hänsyn. Dansen har stärkt deras relationer”
Forskning Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna, säger professor Niklas Pramling, som fått Lärarstiftelsens forskarpris.
Svenska som andraspråk Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda, menar Ylva Novosel i sin avhandling.
Krönika Med det ok av dokumentationshysteri som vårt yrke numera bär på är det som att komma ut i friska luften att tänka på den pedagogiska dokumentationens barndom, skriver Erik Stenkula.
Podcast Jag vill att lyssnarna ska få nya idéer och samtidigt våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta med barnen, säger Eva Lindström.
Kulturtips Jag vill visa på yrkesskickligheten och hur otroligt värdefulla de här yrkesgrupperna är, säger regissören Nils Petter Löfstedt.
Podcast Måste barnen smaka på allt – och är det ok att doppa brödet i soppan? I senaste avsnittet av Förskolan pratar Eva Lindström och Ellinor Lange om mat.
Fackböcker Utgå från högläsning i undervisningen av naturkunskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen, säger skolbibliotekarien Maria Heimer.
Fråga facket ”Medarbetarsamtalen har i min förskola blivit uppskjutna flera gånger och det är nu mer än ett år sedan vi hade ett sådant samtal med vår chef.”
Krönika Det är egentligen identiska processer som pågår för såväl barn som vuxna i förskolan idag, skriver förskolläraren Sara Agné i en gästkrönika.
Podcast Hur kan vi hjälpa barnen att tänka fritt och nytt, hur delaktiga ska vi vara och varför är arbetet med fantasiutveckling viktigt och ibland helt nödvändigt?
Skolpolitik Regeringens samordnare mot utanförskap: ”Vi måste hitta vägar så att förskolan fyller en viktigare funktion.”