Krönika Bernt Gustavsson tog del av tankeväckande föreläsningar om läget för demokratin under Vestlunddagarna.
Bernt Gustavsson är författare och professor i pedagogik med bakgrund som folkhögskollärare.
Nyligen genomfördes Vestlunddagarna, nu för sjunde gången. Initiativet till dessa dagar presenterades som en hyllning till Gösta på hans 100-årsdag 2013. De första ägde sedan rum 2014. Mottot för alla seminarier har varit enligt hans önskan ”Demokratisera demokratin!”, ett motto han hämtade från sociologen Ulrich Beck. Detta sista seminarium genomfördes under rubriken ”Makt och maktlöshet”.
Föreläsningarna under dessa två dagar på Sigtuna folkhögskola gav olika perspektiv på demokratins problem, alltifrån vad klimatfrågan betyder för demokratin, till övergången från tron på liberal demokrati till populism och nationalism. Vi kan se hur auktoritära, populistiska ledare tar över makten i land efter land. Sanningsfrågan i relation till vetenskap och politik diskuterades, hur en strävan efter sanning kan se ut i ”postsanningens tid”. Staffan Lindberg, som leder en omfattande internationell undersökning om demokratins ställning i världen, gav bilden av att hela 68 procent av världens nationer är i dag icke-demokratiska, och att dessa ökar i allt snabbare takt. En omtalad bok, ”Demokratins skymning” av Anne Applebaum beskriver hur detta sker i land efter land runtom i världen.
En demokratisk livssyn bygger på det rationella och vetenskapliga, men avvisar inte värdet av subjektiva upplevelser.
De antidemokratiska krafterna är många. En demokratisk livssyn är pluralistisk, populismen är antipluralistisk, illiberal, en stark ledare säger hur det är och folket rättar sig. Ledaren låter sig väljas, men bjuder inte in medborgarna till dialog om hur landet ska styras; en sådan trasar sönder ledarens handlingskraft. Populistiska ledare är ofta inte så noga med sanningen, de framför inte sällan ”alternativa sanningar” och utvecklar motstånd mot fakta och vetenskaplig kunskap. En demokratisk livssyn bygger på det rationella och vetenskapliga, men avvisar inte värdet av subjektiva upplevelser, som talar till den hela människan genom konst, litteratur och musik. Först då är en rationell och gemensam politik möjlig.
Det globala perspektivet får ytterligare en dimension genom de undersökningar som World Value Survey belyser. Den visar hur människors värderingar förändras i ett sextiotal länder. Forskaren Bi Puranen gav en levande bild över hur värdeförskjutningarna ser ut på den så kallade
kulturkartan. Här kan vi numera även se de svenska värderingsförändringarna.
Han försvarade ständigt allas rätt till allmän medborgerlig bildning.
Gösta Vestlund med sitt rika internationella kontaktnät, främst med erfarenheterna från initieringen av de tanzaniska folkhögskolorna, visade stort intresse för att förena de globala frågorna med de lokala, att se hur olika traditioner kan inspirera varandra i frågor som rör individens rätt till utveckling och bildning. Han försvarade ständigt allas rätt till allmän medborgerlig bildning. Vägledd av Tollare folkhögskolas kända devis
”Vi är varandra, utan varandra är vi ingenting” följde han World Values Surveys (Institutet för framtidsstudier) alla rapporter. Ända fram till
sitt sista levnadsår 2020 ägnade han sin tid åt de stora framtidsfrågorna. Tilltron till folkbildningens möjligheter att förändra världen svek honom aldrig. ”Så länge man lever har man en uppgift” påminde han oss alltid om.
