Mer stöd behövs för deltagare med funktionsnedsättning

 Folkhögskolan erbjuder unika möjligheter till vidare studier och ett meningsfullt sammanhang för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt är de ekonomiska stöden otillräckliga. Det betonar Folkbildningsrådet i en rapport som har lämnats till regeringen.

Antalet långa kurser och helårsplatser som riktas till deltagare med intellektuell funktionsnedsättning har minskat mellan 2015 och 2021. Under förra året hade folkhögskolorna ungefär 14 000 deltagare med funktionsnedsättning. Av dessa hade 746 personer en intellektuell funktionsnedsättning. Deltagare med intellektuell funktionsnedsättning studerade på 66 av landets 154 folkhögskolor.

Företrädare för folkhögskolorna berättar att verksamheten är komplex och resurskrävande och att finansieringen är underdimensionerad. Dessutom är ansvarsfördelningen oklar mellan skolan, kommunerna och Försäkringskassan. 

I rapporten framgår att ”skolor tvingas säga nej till deltagare för att de inte har ekonomiska förutsättningar att erbjuda en lärande- och boendesituation som fungerar, även om tillräcklig kompetens och en tillgänglig miljö finns”.

Intresseorganisationen håller med

Robert Öberg, ombudsman för skola och utbildning på Riksförbundet FUB som jobbar med rättighetsfrågor för personer med intellektuell funktionsnedsättning, instämmer i analysen från folkbildningsrådet och säger i ett pressmeddelande att ”Det stämmer bra med den uppfattning vi har om både de positiva möjligheterna och hur svårt det är för folkhögskolorna att få ekonomisk hållbarhet för att ordna utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning”.

Folkbildningsrådet ska på uppdrag från regeringen följa upp funktionshinderspolitiken 2021–2031 utifrån det nationella målet. 

Några områden som Folkbildningsrådet lyfter fram är att vidareutveckla statens ekonomiska stöd till folkbildningen samt att stärka samordningen och skapa tydligare ansvarsfördelning mellan folkbildningen och andra aktörer.