Rektor Erik Engsbråten, Grimslövs folkhögskola, konstaterar att det finns mycket svenska folkhögskolor kan lära av folkhögskolorna i Tanzania. Foto: Privat.
Till startsidan
Folkhögskolläraren Läraren Catharina Thestrup är engagerad i samarbetet med folkhögskolan Ilula Folk Delelopment College (FDC). Till vänster står en av skolans deltagare. Foto: Privat.
Samarbete
Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller idéutbyten och samarbeten på lika villkor.
– Tanzanierna har redan gett oss nya insikter, säger Erik Engsbråten på Grimslövs folkhögskola.
För en tid sedan kom Erik Engsbråten och kollegorna på Grimslövs folkhögskola tillbaka från ett besök på Ilula folkhögskola, cirka femtio mil väster om Dar es-Salaam. Fulla av intryck.
– Det var helt fantastiskt! Vi har så många gemensamma utmaningar. Och de använder sig av pedagogiska metoder som vi verkligen kan lära oss något av, säger Erik Engsbråten, rektor på Grimslövs folkhögskola.
Svenska folkhögskolors samarbeten med Tanzania går tillbaka till 1970-talet, då landet var ett av Sveriges största biståndsländer. Tanzanierna tände på utbildningsformen och upprättade många folkhögskolor efter svenskt mönster – skolor som starkt bidragit till att fler fått utbildning och kommit i arbete.
Svårigheterna genom åren har varit bristen på resurser, men där har bland annat svenska folkhögskolor stöttat.
– Vi förstod under resan att stöden har minskat på senare år, flera frågade ”vart tog svenskarna vägen?”
Rektor Erik Engsbråten, Grimslövs folkhögskola, konstaterar att det finns mycket svenska folkhögskolor kan lära av folkhögskolorna i Tanzania. Foto: Privat.
Men i dag är det inte främst ekonomiskt stöd de är söker, i dag vill de upprätta samarbeten på lika villkor och i fokus står utbyten av idéer. Erik Engsbråten och sex rektorskollegor i Sverige fick den insikten redan 2022 då de reste runt i Tanzania.
– Då lärde vi känna chefen för deras paraplyorganisation, motsvarigheten till vårt folkbildningsråd, och förstod att här fanns en stor potential för utbyten.
Men det var inte alldeles lätt att hitta finansiering. De fick nej från Olof Palmes internationella center och från Forum Syd. Men Erik Engsbråten gav inte upp, tillsammans med rektor Patrik Luth på Sörängens folkhögskola i Nässjö vände han blicken mot de EU-stöd som finns på området.
Via Universitets- och högskolerådet (UHR) ansökte de om ”Atlas partnerskap” som är ett program för utbyten mellan skolor i EU och skolor i länder utanför EU, och blev beviljade. Just det bidraget möjliggjorde att företrädare för två folkhögskolor i Tanzania och paraplyorganisationen Karibu Tanzania Organization (KTO) kunde komma till Småland.
– Då var syftet att diskutera gemensamma utmaningar och utifrån det utforma ansökningar till ”Atlas partnerskap” tillsammans.
I våras kom glädjebeskedet från UHR: bägge skolorna får medel för tre resor mellan Sverige och Tanzania. Den första och nyligen avslutade resan gav mersmak.
– Vi blev väldigt imponerade av deras kurs i ”life skills” som de har på alla utbildningar, vare sig du ska bli kock, snickare eller IT-tekniker. Alla får lära sig om jämställdhet, demokrati, representation och andra övergripande frågor.
De kunde konstatera att unga vuxna i bägge länderna har fått en minskad tilltro till demokratin som samhällssystem.
– De var duktiga på att ta sig an den typen av svåra frågor, utmana deltagarnas värderingar på ett respektfullt sätt. Där finns något vi kan ta efter.
Halima Msonge utanför skolans personalbostäder. Hon arbetar som ekonom på Ilula FDC. Foto: Privat.
Läraren Catharina Thestrup var också med på resan:
– Det var otroligt lärorikt, jag är säker på att vi skulle kunna införa något som kan liknas vid ”life skills”. Jag tänker att vi också behöver bli bättre på att diskutera värderingsfrågor med våra deltagare, och frågor om hur man kan finna lycka i livet.
Hon slogs av hur duktiga tanzanierna var, trots knappa resurser, att njuta av livets små glädjeämnen.
– Vi kan bli lite för negativa här hemma när vi fokuserar på minskade resurser till folkbildningen. Visst ska vi kräva bra villkor, men det gäller också att se möjligheterna.
Att utmaningarna många gånger är desamma slogs hon av under ett samtal med en ung lärare på deras el-program.
– När han anlade en bekymrad min trodde jag att han skulle berätta om el-avbrott eller något sånt, men han berättade att de kämpar med att få ungdomar att läsa mer!
Utbytet mellan skolorna ska vara av win-win-karaktär. Under mötet i november slog tanzanierna fast att de skulle vilja lära sig mer om det svenska arbetet mot psykisk ohälsa, en närliggande skola hade nyss varit med om ett första suicidfall.
På mötet beslutade även de två svenska folkhögskolorna var fokus skulle ligga framöver med sina respektive partners.
Sörängen kommer tillsammans med Katumba folkhögskola syssla med ”hållbarhet och hälsa” och koncentrera sig på hållbar odling. För Grimslövs del blir temat ”Främja demokrati genom hälsa, främja hälsa genom demokrati.”
Erik Engsbråten förklarar:
– De två sakerna hänger ihop. När vi har en god fysisk, psykisk och social hälsa ger det oss förutsättningar att engagera oss för ett bättre samhälle. Och den som känner delaktighet, som känner sig lyssnad på, den kan också uppleva en starkare hälsa.
I maj ska de fördjupa sig i temat, när tanzanierna kommer till Småland. Bland annat ska läraren i ”life skills” hålla en föreläsning för skolans deltagare. I förlängningen är tanken att de lärdomar som bägge parter får av samarbetet, de ska spridas till övriga folkhögskolor i respektive land.
Erik Engsbråten har ett budskap till sina kollegor i Sverige:
– Det här projektet ser ut att bli ännu mer givande än jag hade trott. Och det går att få EU-medel, så gör ett försök!
Distansundervisning Flexibla distansstudier blev Alvas Wettergrens väg tillbaka till skolan. Nu oroar hon sig för att nya distansregler ska leda till ökad frånvaro. Foto: Privat och Stock adobe.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.