Tanzania och Sverige lär av varandra

Folkhögskolläraren Läraren Catharina Thestrup är engagerad i samarbetet med folkhögskolan Ilula Folk Delelopment College (FDC). Till vänster står en av skolans deltagare. Foto: Privat.

Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller idéutbyten och samarbeten på lika villkor.
– Tanzanierna har redan gett oss nya insikter, säger Erik Engsbråten på Grimslövs folkhögskola.

För en tid sedan kom Erik Engsbråten och kollegorna på Grimslövs folkhögskola tillbaka från ett besök på Ilula folkhögskola, cirka femtio mil väster om Dar es-Salaam. Fulla av intryck.

– Det var helt fantastiskt! Vi har så många gemensamma utmaningar. Och de använder sig av pedagogiska metoder som vi verkligen kan lära oss något av, säger Erik Engsbråten, rektor på Grimslövs folkhögskola.

Svenska folkhögskolors samarbeten med Tanzania går tillbaka till 1970-talet, då landet var ett av Sveriges största biståndsländer. Tanzanierna tände på utbildningsformen och upprättade många folkhögskolor efter svenskt mönster – skolor som starkt bidragit till att fler fått utbildning och kommit i arbete.

Svårigheterna genom åren har varit bristen på resurser, men där har bland annat svenska folkhögskolor stöttat.

–  Vi förstod under resan att stöden har minskat på senare år, flera frågade ”vart tog svenskarna vägen?”

Rektor Erik Engsbråten, Grimslövs folkhögskola, konstaterar att det finns mycket svenska folkhögskolor kan lära av folkhögskolorna i Tanzania. Foto: Privat.

Men i dag är det inte främst ekonomiskt stöd de är söker, i dag vill de upprätta samarbeten på lika villkor och i fokus står utbyten av idéer. Erik Engsbråten och sex rektorskollegor i Sverige fick den insikten redan 2022 då de reste runt i Tanzania.

– Då lärde vi känna chefen för deras paraplyorganisation, motsvarigheten till vårt folkbildningsråd, och förstod att här fanns en stor potential för utbyten.

Men det var inte alldeles lätt att hitta finansiering. De fick nej från Olof Palmes internationella center och från Forum Syd. Men Erik Engsbråten gav inte upp, tillsammans med rektor Patrik Luth på Sörängens folkhögskola i Nässjö vände han blicken mot de EU-stöd som finns på området.

Via Universitets- och högskolerådet (UHR) ansökte de om ”Atlas partnerskap” som är ett program för utbyten mellan skolor i EU och skolor i länder utanför EU, och blev beviljade. Just det bidraget möjliggjorde att företrädare för två folkhögskolor i Tanzania och paraplyorganisationen Karibu Tanzania Organization (KTO) kunde komma till Småland.

– Då var syftet att diskutera gemensamma utmaningar och utifrån det utforma ansökningar till ”Atlas partnerskap” tillsammans.

Tre resor mellan länderna

I våras kom glädjebeskedet från UHR: bägge skolorna får medel för tre resor mellan Sverige och Tanzania. Den första och nyligen avslutade resan gav mersmak.

– Vi blev väldigt imponerade av deras kurs i ”life skills” som de har på alla utbildningar, vare sig du ska bli kock, snickare eller IT-tekniker. Alla får lära sig om jämställdhet, demokrati, representation och andra övergripande frågor.

De kunde konstatera att unga vuxna i bägge länderna har fått en minskad tilltro till demokratin som samhällssystem.

– De var duktiga på att ta sig an den typen av svåra frågor, utmana deltagarnas värderingar på ett respektfullt sätt. Där finns något vi kan ta efter.

Halima Msonge utanför skolans personalbostäder. Hon arbetar som ekonom på Ilula FDC. Foto: Privat.

Läraren Catharina Thestrup var också med på resan:

– Det var otroligt lärorikt, jag är säker på att vi skulle kunna införa något som kan liknas vid ”life skills”. Jag tänker att vi också behöver bli bättre på att diskutera värderingsfrågor med våra deltagare, och frågor om hur man kan finna lycka i livet.

Hon slogs av hur duktiga tanzanierna var, trots knappa resurser, att njuta av livets små glädjeämnen.

– Vi kan bli lite för negativa här hemma när vi fokuserar på minskade resurser till folkbildningen. Visst ska vi kräva bra villkor, men det gäller också att se möjligheterna.

Att utmaningarna många gånger är desamma slogs hon av under ett samtal med en ung lärare på deras el-program.

– När han anlade en bekymrad min trodde jag att han skulle berätta om el-avbrott eller något sånt, men han berättade att de kämpar med att få ungdomar att läsa mer!

Hållbarhet och hälsa

Utbytet mellan skolorna ska vara av win-win-karaktär. Under mötet i november slog tanzanierna fast att de skulle vilja lära sig mer om det svenska arbetet mot psykisk ohälsa, en närliggande skola hade nyss varit med om ett första suicidfall.

På mötet beslutade även de två svenska folkhögskolorna var fokus skulle ligga framöver med sina respektive partners.

Sörängen kommer tillsammans med Katumba folkhögskola syssla med ”hållbarhet och hälsa” och koncentrera sig på hållbar odling. För Grimslövs del blir temat ”Främja demokrati genom hälsa, främja hälsa genom demokrati.”

Erik Engsbråten förklarar:

– De två sakerna hänger ihop. När vi har en god fysisk, psykisk och social hälsa ger det oss förutsättningar att engagera oss för ett bättre samhälle. Och den som känner delaktighet, som känner sig lyssnad på, den kan också uppleva en starkare hälsa.

I maj ska de fördjupa sig i temat, när tanzanierna kommer till Småland. Bland annat ska läraren i ”life skills” hålla en föreläsning för skolans deltagare. I förlängningen är tanken att de lärdomar som bägge parter får av samarbetet, de ska spridas till övriga folkhögskolor i respektive land.

Erik Engsbråten har ett budskap till sina kollegor i Sverige:

– Det här projektet ser ut att bli ännu mer givande än jag hade trott. Och det går att få EU-medel, så gör ett försök!