"Demokrati är ju ett av våra uppdrag"

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningenfolkhogskolan.se

Sedan i höstas har Hjo folkhögskola en särskild utbildning i demokrati, Demokratin mot extremism och antisemitism.

– Det är inte svårt att hitta uppslag i den dagsaktuella debatten. Frågorna om demokrati och integration ligger ju ständigt i topp i samhällsdebatten, säger Niklas Ahlin, ansvarig för demoikratikursen

Demokratiutbildningen är en ettårig fördjupningskurs på halvtid och finns både som halvdistans och heldistans. De som går halvdistans ses en dag varannan vecka.

Kursen är en eftergymnasial utbildning och en vidareutveckling av Hjos utbildningar till integrationsassistent och elev- och lärarassistent berättar Niklas Ahlin, linjeledare för assistentutbildningarna och demokratikursen.

– I assistentkurserna jobbar vi med liknande frågor. Tanken med dem är att deltagarna ska arbeta med integrationsfrågorna. Många av dem har utländsk bakgrund och ska fungera som en brygga mellan det svenska samhället och de som kommer hit.

I kursen berörs bland annat hotet från extremistiska ideologier och organisationer. Man studerar idéhistoria, retorik, sociologi, internationella relationer, antisemitismens historia och olika källtexter och propagandaskrifter för att bättre förstå den ideologiska bakgrunden.

Man studerar de idéer som format Europa och Sverige, allt ifrån antiken till idag, och de extrema ideologier som strider mot det öppna demokratiska samhället: nazismen, olika högerextrema rörelser, islamismen och jihadismen samt vänsterextremismen. De flesta som går demokratikursen har studerat i andra kurser på Hjo.

– I de andra kurserna på skolan går vi igenom den politiska historien mer översiktligt och hur demokratin utvecklats. I demokratikursen går vi djupare. Vi arbetar mycket utifrån dagsaktuella händelser, till exempel retorik och olika gruppers propaganda. Jag arbetar utifrån historien och framåt medan min kollega, Darko Maric, jobbar utifrån nutiden och bakåt.

Syftet med kursen är att deltagarna själva ska kunna förklara för andra varför vårt samhälle ser ut som det gör.

– Frågan om demokrati är ju ett av våra uppdrag och det är inte svårt att hitta uppslag i den dagsaktuella debatten. Frågorna om demokrati och integration ligger ju ständigt i topp i samhällsdebatten.

I kursen ingår också en resa till Polen och besök i Auschwitz.

–Vi jobbar mycket med att förklara vad antisemitism är och samarbetar med skma, Svenska kommittén mot antisemitism och gör ett besök i ett av förintelselägren. Tyvärr fick vi ställa in resan i år på grund av pandemin.

Att undervisa om antisemitismen är viktigt också ur ett integrationsperspektiv menar Niklas Ahlin. Många av kursdeltagarna som kommer från Mellanöstern har levt i länder med mer eller mindre statsunderstödd antisemitism och har dålig kunskap om den judiska och antisemitiska historien.

– Men det är tacksamt att få jobba med dessa frågor på folkhögskolevis. Och för mig som lärare är det inte bara spännande att jobba med dessa grupper, utan också att själv få fördjupa sig i dessa frågor.