![](/contentassets/4c49c1fc56a148d09f92c72d85f6490a/special3.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Jessica Bladh och Inger Fridolfsson diskuterar igenom screeningprocessen. Foto: Jeppe Gustafsson
Specialpedagog Inger Fridolfsson och speciallärare Jessica Bladh säkerställer att alla eleverna i Vadstena får stödet de behöver. Foto: Jeppe Gustafsson
Screening Screeningen breder ut sig. Behov av stödinsatser måste upptäckas tidigt. Men mäter vi likvärdigt, och hur tar vi hand om resultaten? I Vadstena betonas vikten av systematik genom screeningens alla led.
Att testa den fonologiska medvetenheten är centralt för specialläraren Jessica Bladh, som mest arbetar med förskoleklass. Hon har bilar med bokstäver på som står i parkeringsfickor. Barnet får köra ut bilarna på vägen med uppmaningen att bilda en kö så att det står SOL. ”Vilken bil ska köra först, och hur låter den när den åker?”
Tillsammans med specialpedagogen Inger Fridolfsson screenar hon Vadstena kommuns samtliga barn i svenska i förskoleklass.
– Vid en så tidig screening gäller det att planera för att göra rätt saker, säger Inger Fridolfsson. Att fånga eleverna innan de misslyckas med läsningen är ett av våra övergripande mål, för när eleverna väl knäckt läskoden och kommit i gång så släpper det på många andra områden i skolan.
Att plocka ut barn ur klassrummet för att arbeta har blivit laddat i vuxenvärlden, men inte hos barnen.
– Syftet med screening måste alltid vara väldigt tydligt definierat med ett tydligt uppdrag och förankrat i både skolledning och lärarlag. Annars riskerar man att arbeta med fel saker och testa för testandets skull.
Screening ska helt enkelt syfta till åtgärder, på grupp- och individnivå.
– Och då måste skolledningen kunna förstå resultatet för att kunna fördela resurser rätt, och läraren i klassrummet kunna tolka det för att kunna planera sin undervisning på ett sätt som ger effekt.
Inger Fridolfssons intresse för barns läs- och skrivutveckling inleddes på allvar när hon arbetade som speciallärare för lägre åldrar, vilket i början av 2000-talet ledde till en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Därefter jobbade hon i drygt ett decennium i ett internationellt forskningsprojekt om barns språkliga och skriftspråkliga utveckling vid Linköpings universitet.
Hon har även varit med om att utforma och normera läs- och stavningstestet LäSt som används över hela landet.
Jessica Bladh och Inger Fridolfsson diskuterar igenom screeningprocessen. Foto: Jeppe Gustafsson
I Vadstena kommun finns tre grundskolor för de lägre åldrarna, där arbetet med screening alltså är helt och hållet systematiskt.
– Screeningen hjälper till så att vi kan stötta med läxuppgifter för alla elever, berättar Jessica Bladh. Vi träffar samtliga elever i samtliga årskurser på lågstadiet, 65–85 elever i varje årskurs. Upplägget är väldigt strukturerat med tester i augusti, oktober och februari.
Det är viktigt att understryka att själva testsituationen inte är något som upplevs pressande av eleverna.
– Vi finns ju med från förskoleklass och är naturliga inslag i skolan hela tiden, säger Inger Fridolfsson. Eleverna känner oss och möter oss dessutom mellan tillfällena eftersom vi till vardags arbetar inom specialundervisningen.
Testerna av stavning och avkodning utförs med hjälp av texter med progression. De har 17 nivåer som tydligt kan visa var varje elev befinner sig, och eftersom alla gör samma test kan resultatet användas både individ- och gruppbaserat. Resultatet är dessutom normerat så att det går att dra slutsatser om nivå.
– Det är lätt att bli hemmablind när man ser framstegen som görs i klassrummet. Men även om en grupp utvecklats behöver man veta hur förbättringen förhåller sig till normen. Kanske det trots allt behövs ännu fler insatser?
Normering via en referensgrupp (eller normgrupp) och därmed möjliggörandet av jämförelser är en central komponent inom screening. Jämförelsen är särskilt viktig för att kunna bedöma en individs prestation och nivå i förhållande till en större grupp. En rättvis och produktiv screening måste kunna sätta varje individs prestation i ett större sammanhang.
– När vi skapar en norm och normerar testet måste vi få med alla perspektiv, även socioekonomiskt inom kommun och skola, för att få representationen rätt, säger Inger Fridolfsson. Det är viktigt att undvika bortfall – hela den testade gruppen måste vara med, både starka och svaga. Med screeningen som grund kan vi sedan planera så att vi gör rätt saker med rätt elever, och så att det är tidseffektivt. Vi kan sedan stötta lärarna med material till klasserna inom svenska, framför allt till läxorna. Många elever läser med bra flyt och då måste de ha material utifrån sin nivå, medan andra kanske bara kan några bokstäver. Och de eleverna kan ju inte ha en traditionell läsläxa, för de har fortfarande inte knäckt koden.
Systematiken gör att vi inte missar någon och kan sätta in kortare resurser.
Genomförandet av screeningen i Vadstena bygger till stor del på Bornholmsmodellen, som utgår från Ingvar Lundbergs forskning om barns språkutveckling.
– Den visar ett kausalt samband mellan barns fonemiska medvetenhet och deras förmåga att lära sig skriftspråk, säger Jessica Bladh, som framhåller hur Bornholmsmodellen som pedagogiskt verktyg involverar språklekar i förskoleklass för att underlätta inträdet i skriftspråket.
Inger Fridolfsson säger att hos de skolor som infört den systematiska screeningmodellen reduceras antalet utredningar man måste göra senare, eftersom de redan har underlaget som behövs, komplett med varje elevs utvecklingsnivå både individuellt och grupprelaterat.
– Ibland måste man ändå utreda exempelvis dyslexi senare, men man måste alltid ställa frågan vad man ska med diagnosen till. Och vår arbetsmodell gör att vi kan möta eleverna rätt i klassrummet oavsett diagnos. Man ska inte utreda ett barn som inte fått specialundervisning på rätt sätt – först krävs att barnet får träning. Det är när man märker att utvecklingen klingar av, trots det systematiska och kontinuerliga stödet, som det kan bli aktuellt med en utredning.
Lärare känner sina elever väl genom den dagliga undervisningen, men screeningen kompletterar med en annan sorts kunskap. När lärarna får en tydlig bild av var gruppen befinner sig blir det lättare att planera lektionerna.
– Det är lätt att på individnivå antingen överskatta eller underskatta hur det kommer att gå för eleven på sikt, säger Inger Fridolfsson. Pedagogen som tänkt att det kommer att gå galant för en elev som lyckas bra i förskoleklass kan överraskas av att samma elev halkat efter i årskurs två eller tre. Det tidstappet minskas med systematisk screening. De som har svårt från början fångar man ofta upp i klassrummet direkt, men här fångar man även upp dem som får det svårare längs vägen.
Jessica Bladhs konkreta mål, det som överskuggar allt annat, är att hitta de elever som behöver träna och hjälpa dem med det.
– Screeningresultaten visar tydligt vilka elever vi som speciallärare och specialpedagoger ska jobba extra med. Systematiken gör att vi inte missar någon. Vi får också hjälp att sätta in kortare resurser. Vi har exempelvis höga mål för hur långt de ska ha kommit inför sommarlovet, eftersom det är kritiskt för barnen. De som inte kommit så långt är de mest utsatta, och de kommer att tappa mest under det långa sommaruppehållet.
Specialpedagog Inger Fridolfsson förbereder elev inför språkscreening. Foto: Jeppe Gustafsson
Fyra gånger om året genomför hon också H4–tester på alla elever, ett standardiserat individtest gällande avkodning. Eleven läser rader av ord som är orelaterade till varandra och antalet ord varje elev hinner läsa på en minut registreras.
– De flesta elever tycker att det är väldigt kul, de undrar ofta när det är dags igen och vill slå sitt förra rekord, säger Jessica Bladh. Det är tacksamt både för dem och för mig när de oftast slår sina rekord och kommer några ord längre för varje tillfälle.
– En tjej vi jobbat extra med klarade av att läsa 18 ord på en minut i årskurs ett. Vid varje tillfälle har hon klarat några fler och nu i årskurs tre klarade hon 80. Hon blir väldigt stärkt av att titta på sina gamla resultat och se frukten av att hon kämpat så i klassrummet och med mig! Det blir ett sätt att se och bekräfta elevernas insats.
Inger Fridolfsson håller med:
– Att plocka ut barn ur klassrummet för att arbeta har blivit laddat i vuxenvärlden, men inte hos barnen. Jag har ett par tjejer som tjatat om att få sitta hos mig, de ser det som en ynnest. Inkludering i klassrummet innebär ju så många olika perspektiv och den som inte kan läsa och skriva får svårt att bli inkluderad i samhället i det långa loppet. Att inte kunna läsa och skriva innebär en exkludering från både lek och eget lärande, så vi måste fånga upp alla. Livet är tyvärr orättvist och alla barn har olika förutsättningar med sig in i livet och skolan. Genom att arbeta strukturerat kan vi fördela resurserna på ett bra sätt och individanpassa lärandet så långt som möjligt.
Testerna hjälper även till att nyansera bilden för de elever som har det svårt, säger Jessica Bladh:
– Vi kan tydligt visa för eleven vilka styrkor den har och säga att ”allt är inte svårt, det är den här delen du behöver extra hjälp med”. Det stärker elevernas självbild och minskar risken att de känner sig misslyckade.
– Sedan vi började arbeta på det här mer systematiska sättet med kartläggning och screening har vi färre elever som börjar årskurs fyra med avkodningssvårigheter, avslutar Inger Fridolfsson. Det är ett tydligt kvitto för vår verksamhet. Vi gör skillnad på riktigt och arbetar med rätt sak.
Elevers kunskapsutveckling ska följas och främjas systematiskt i förskoleklass och lågstadiet. Som stöd för en likvärdig bedömning ska nationella material användas. Det är obligatoriskt att genomföra:
• Kartläggningsmaterialen ”Hitta språket” och ”Hitta matematiken” på höstterminen i förskoleklass.
• Bedömningsstöd på höst- och vårtermin i åk 1.
LÄS ÄVEN
Panelen: Hur fungerar din dialog med vårdnadshavare?
Möt SPSM:s nya generaldirektör – här är Aurora Lindbergs fokusfrågor
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”