
Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Som generaldirektör är Aurora Lindberg stationerad i Härnösand, men det finns även ett flertal lokalkontor för att ge närhet till myndigheten.
Porträtt Som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten tar Aurora Lindberg direkt sikte på fem huvudmål. Allra viktigast är att elever i SPSM:s specialskolor når kunskapskraven.
SPSM är ingen ny plats för Aurora Lindberg. Sedan 2019 har hon varit verksamhetschef och lett myndighetens arbete kring kunskapsutveckling och forskningsspridning, och hon har även haft ett övergripande ansvar i flera regeringsuppdrag. Inte heller generaldirektörrollen är helt obekant. Redan i början av året tog hon över uppdraget som vikarie sedan Fredrik Malmberg lämnat posten för sitt nya jobb på Institutet för mänskliga rättigheter.
Jag är gymnasielärare i botten och ett långvarigt fackligt engagemang för välfärdsfrågor. Skolan har ett så viktigt kompensatoriskt uppdrag.
– Jag har inte tänkt en endaste gång under åren att jag skulle axla generaldirektörrollen. Men när Fredrik slutade och det behövdes en vikarie var vi två som var aktuella, och vi enades om att det var jag som skulle räcka upp armen. Det är inte alla som får chansen att vikariera på ett jobb som man sedan söker, det kändes lyxigt.
I grunden är Aurora Lindberg utbildad gymnasielärare, i samhälls- och religionskunskap. Men tiden vid katedern blev kort, bara cirka ett år. Under studierna hade hon nämligen även läst genusvetenskap, och när Umeå kommun, där hon bodde, sökte en jämställdhetsutvecklare lämnade hon skolan ock klev över till den offentliga förvaltningen. 2004 tog hon över enheten och den nu långa chefskarriären påbörjades.
Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Knappt tio år senare dök det upp en tidningsannons om ett ”superspännande uppdrag” som direktör för Kommunförbundet i Västernorrland.
– Jag sökte och fick jobbet vilket innebar att jag fick lämna Umeå, där jag hade bott i 20 år, och flytta till Härnösand. Jag saknade visserligen mina vänner och dynamiken i Umeå, men i Härnösand kom vi närmare mormor och morfar, och barnens kusiner. Dessutom har jag inte så svårt med förändringar.
Efter sex år var det dags för nästa jobbyte – och hon blev verksamhetschef på SPSM där det enligt Aurora finns så många ”väldigt bra, peppande, stöttande och ifrågasättande kollegor”.
Men vad var det då som lockade henne dit?
– Det kändes jättespännande och jag fick komma tillbaka till skolfrågorna. Jag är ju lärare i botten och var sedan tiden på Kommunförbundet väldigt engagerad i kommunala välfärdsfrågor. Skolan har en sådan viktig roll med sitt kompensatoriska uppdrag.
I rollen som verksamhetschef ingick också regeringens forskningsspridningsuppdrag. Att få ut relevant forskning och omsätta den till ett fungerande verktyg ute i klassrummen var också något som lockade.
– Jag ansvarade även för att företräda Sverige i nätverket för inkluderande utbildning och hamnade också i dess styrelse. I mitt uppdrag ingick även att bygga upp SPSM:s digitaliseringsenhet, hur vi kunde påskynda den digitala transformationen för att göra det ännu bättre för våra elever och de som arbetar i skolan.
Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare.
Med 20 år som chef bakom sig kan hon nu alltså även lägga till generaldirektör i sitt CV. I den nya rollen talar hon varmt om SPSMs viktiga uppdrag och om hur hon vill ta myndigheten till nästa nivå tillsammans med alla kompetenta medarbetare.
– Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare. Vi har ett utifrån-och-in-perspektiv, vad det är man behöver i skolorna. Jag vet att alla skriver under på vikten av likvärdighet och att alla ska klara målen. Därmed behöver vi kanske ännu mera fokusera på stöd som visar hur man når dit.
Aurora Lindberg beskriver sig själv som bra på att samarbeta och nätverka, och att hon alltid har tagit för sig i livet. Frågan är vad hon hade sagt som nybakad student om dagens roll?
– Jag tror inte att jag då hade trott att jag skulle vara generaldirektör när jag var 50 år, men jag hade nog inte blivit förvånad om jag fått veta, säger hon glatt.
Under samtalet återkommer hon flera gånger till skolans kompensatoriska uppdrag, att skolan ger möjligheter för eleverna oavsett var de bor, vilka deras föräldrar är eller eventuella funktionsnedsättningar.
– Skolan är en otroligt viktig samhällsfunktion, och vi vet att klara av skolan är den största friskhetsfaktorn. Därför är det så viktigt att vi kan få fler att klara målen, att vi kan ge eleverna den möjligheten och här kommer specialpedagogerna tydligt in, säger Aurora Lindberg.
Hennes engagemang och energi går inte att ta miste på, och det gäller även på det mer privata planet. För att koppla av använder hon kroppen så mycket som möjligt, bland annat genom att renovera och pyssla i trädgården. Men hon är även engagerad i den lokala Friskis & Svettisföreningen, och är tränare i äldsta dotterns fotbollslag.
– Jag gör saker på fritiden vilket är vilsamt för mig, det ger mig balans. På jobbet använder jag huvudet och på fritiden kroppen. Rörelse är viktigt. Vi är fem föräldrar som roddar med laget som nu har 35 spelare. Även här handlar det om ledarskap vilket är väldigt roligt. Nu går tjejerna i sjuan och åttan och ovanligt många av dem har fortsatt att spela vilket är fantastiskt, och det går eftersom vi hjälps åt. Vi bygger ett lag, och laget går före jaget.
Precis som på jobbet, med andra ord.
De viktigaste frågorna för SPSM, enligt Aurora Lindberg:
1. Elever i våra specialskolor når kunskapsmålen
SPSM:s specialskolor ger elever, flickor såväl som pojkar, förutsättningar att nå utbildningens mål. Miljön är trygg, stimulerande och tillgänglig.
2. Professionella i skolan har rätt stöd i specialpedagogiska frågor.
Beslutsfattare, huvudmän och personal inom utbildning får stöd i specialpedagogik för att göra utbildningen inkluderande. Behoven hos barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning är uppmärksammade och deras situation känd. I målet ingår även det stöd SPSM ger till vårdnadshavare.
3. Individer får specifikt stöd för att stärka språk, kommunikation och utbildning
Barn, elever och vuxna med funktionsnedsättnings rätt till språk och utbildning stärks genom:
• tillgång till läromedel
• särskilda statsbidrag
• specialpedagogiskt stöd
• fjärrundervisning i teckenspråk
• utbildning i teckenspråk för barn till föräldrar som är döva eller har en hörselnedsättning (CODA)
4. Vi har ett hållbart arbetsliv
Våra medarbetare har en hållbar arbetssituation. Vi utvecklar vår verksamhet för ett hållbart samhälle.
5. Vår verksamhet är effektiv och rättssäker
Vi har god intern styrning och kontroll.
LÄS ÄVEN
Diana Storvik på nytt jobb – möt en missionär
Verktyg för att klara av orosanmälningar
Vestman: ”Eleverna som behöver skolan mest behöver den på sommaren också”
Tema utbrändhet
Tema utbrändhet På Noblaskolan i Saltsjö-Boo lyser spec-utbrändheten med sin frånvaro, tack vare framgångsfaktorerna samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
Tema utbrändhet Sveriges Lärare larmar om specialpedagogers och speciallärares utsatthet på jobbet. Här är mekanismerna bakom missförhållandena, och kraven från Sveriges Lärare.
Tema utbrändhet Så förklarar specialläraren och specialpedagogen Emma, som äter ångestdämpande för att orka jobba, specars höga risk för utbrändhet Här är hennes berättelse.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Vi lärare debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Vi lärare debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Vi lärare debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Vi lärare debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Vi lärare debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Fackböcker Psykologen Jenny Nordin Hertzberg har skrivit en guide för alla som arbetar eller lever med traumatiskt utsatta barn och unga.
Fackböcker Metoder och hjälpmedel för elever i anpassade skolformer.
Krönika Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.
Fackböcker Heltäckande handbok för transinkludering i skolan – främjande, förebyggande och åtgärdande, med många praktiska exempel.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?