![](/contentassets/178c87acd7714f51970f94f2423354a7/aurora2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Som generaldirektör är Aurora Lindberg stationerad i Härnösand, men det finns även ett flertal lokalkontor för att ge närhet till myndigheten.
Porträtt Som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten tar Aurora Lindberg direkt sikte på fem huvudmål. Allra viktigast är att elever i SPSM:s specialskolor når kunskapskraven.
SPSM är ingen ny plats för Aurora Lindberg. Sedan 2019 har hon varit verksamhetschef och lett myndighetens arbete kring kunskapsutveckling och forskningsspridning, och hon har även haft ett övergripande ansvar i flera regeringsuppdrag. Inte heller generaldirektörrollen är helt obekant. Redan i början av året tog hon över uppdraget som vikarie sedan Fredrik Malmberg lämnat posten för sitt nya jobb på Institutet för mänskliga rättigheter.
Jag är gymnasielärare i botten och ett långvarigt fackligt engagemang för välfärdsfrågor. Skolan har ett så viktigt kompensatoriskt uppdrag.
– Jag har inte tänkt en endaste gång under åren att jag skulle axla generaldirektörrollen. Men när Fredrik slutade och det behövdes en vikarie var vi två som var aktuella, och vi enades om att det var jag som skulle räcka upp armen. Det är inte alla som får chansen att vikariera på ett jobb som man sedan söker, det kändes lyxigt.
I grunden är Aurora Lindberg utbildad gymnasielärare, i samhälls- och religionskunskap. Men tiden vid katedern blev kort, bara cirka ett år. Under studierna hade hon nämligen även läst genusvetenskap, och när Umeå kommun, där hon bodde, sökte en jämställdhetsutvecklare lämnade hon skolan ock klev över till den offentliga förvaltningen. 2004 tog hon över enheten och den nu långa chefskarriären påbörjades.
Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Knappt tio år senare dök det upp en tidningsannons om ett ”superspännande uppdrag” som direktör för Kommunförbundet i Västernorrland.
– Jag sökte och fick jobbet vilket innebar att jag fick lämna Umeå, där jag hade bott i 20 år, och flytta till Härnösand. Jag saknade visserligen mina vänner och dynamiken i Umeå, men i Härnösand kom vi närmare mormor och morfar, och barnens kusiner. Dessutom har jag inte så svårt med förändringar.
Efter sex år var det dags för nästa jobbyte – och hon blev verksamhetschef på SPSM där det enligt Aurora finns så många ”väldigt bra, peppande, stöttande och ifrågasättande kollegor”.
Men vad var det då som lockade henne dit?
– Det kändes jättespännande och jag fick komma tillbaka till skolfrågorna. Jag är ju lärare i botten och var sedan tiden på Kommunförbundet väldigt engagerad i kommunala välfärdsfrågor. Skolan har en sådan viktig roll med sitt kompensatoriska uppdrag.
I rollen som verksamhetschef ingick också regeringens forskningsspridningsuppdrag. Att få ut relevant forskning och omsätta den till ett fungerande verktyg ute i klassrummen var också något som lockade.
– Jag ansvarade även för att företräda Sverige i nätverket för inkluderande utbildning och hamnade också i dess styrelse. I mitt uppdrag ingick även att bygga upp SPSM:s digitaliseringsenhet, hur vi kunde påskynda den digitala transformationen för att göra det ännu bättre för våra elever och de som arbetar i skolan.
Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare.
Med 20 år som chef bakom sig kan hon nu alltså även lägga till generaldirektör i sitt CV. I den nya rollen talar hon varmt om SPSMs viktiga uppdrag och om hur hon vill ta myndigheten till nästa nivå tillsammans med alla kompetenta medarbetare.
– Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare. Vi har ett utifrån-och-in-perspektiv, vad det är man behöver i skolorna. Jag vet att alla skriver under på vikten av likvärdighet och att alla ska klara målen. Därmed behöver vi kanske ännu mera fokusera på stöd som visar hur man når dit.
Aurora Lindberg beskriver sig själv som bra på att samarbeta och nätverka, och att hon alltid har tagit för sig i livet. Frågan är vad hon hade sagt som nybakad student om dagens roll?
– Jag tror inte att jag då hade trott att jag skulle vara generaldirektör när jag var 50 år, men jag hade nog inte blivit förvånad om jag fått veta, säger hon glatt.
Under samtalet återkommer hon flera gånger till skolans kompensatoriska uppdrag, att skolan ger möjligheter för eleverna oavsett var de bor, vilka deras föräldrar är eller eventuella funktionsnedsättningar.
– Skolan är en otroligt viktig samhällsfunktion, och vi vet att klara av skolan är den största friskhetsfaktorn. Därför är det så viktigt att vi kan få fler att klara målen, att vi kan ge eleverna den möjligheten och här kommer specialpedagogerna tydligt in, säger Aurora Lindberg.
Hennes engagemang och energi går inte att ta miste på, och det gäller även på det mer privata planet. För att koppla av använder hon kroppen så mycket som möjligt, bland annat genom att renovera och pyssla i trädgården. Men hon är även engagerad i den lokala Friskis & Svettisföreningen, och är tränare i äldsta dotterns fotbollslag.
– Jag gör saker på fritiden vilket är vilsamt för mig, det ger mig balans. På jobbet använder jag huvudet och på fritiden kroppen. Rörelse är viktigt. Vi är fem föräldrar som roddar med laget som nu har 35 spelare. Även här handlar det om ledarskap vilket är väldigt roligt. Nu går tjejerna i sjuan och åttan och ovanligt många av dem har fortsatt att spela vilket är fantastiskt, och det går eftersom vi hjälps åt. Vi bygger ett lag, och laget går före jaget.
Precis som på jobbet, med andra ord.
De viktigaste frågorna för SPSM, enligt Aurora Lindberg:
1. Elever i våra specialskolor når kunskapsmålen
SPSM:s specialskolor ger elever, flickor såväl som pojkar, förutsättningar att nå utbildningens mål. Miljön är trygg, stimulerande och tillgänglig.
2. Professionella i skolan har rätt stöd i specialpedagogiska frågor.
Beslutsfattare, huvudmän och personal inom utbildning får stöd i specialpedagogik för att göra utbildningen inkluderande. Behoven hos barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning är uppmärksammade och deras situation känd. I målet ingår även det stöd SPSM ger till vårdnadshavare.
3. Individer får specifikt stöd för att stärka språk, kommunikation och utbildning
Barn, elever och vuxna med funktionsnedsättnings rätt till språk och utbildning stärks genom:
• tillgång till läromedel
• särskilda statsbidrag
• specialpedagogiskt stöd
• fjärrundervisning i teckenspråk
• utbildning i teckenspråk för barn till föräldrar som är döva eller har en hörselnedsättning (CODA)
4. Vi har ett hållbart arbetsliv
Våra medarbetare har en hållbar arbetssituation. Vi utvecklar vår verksamhet för ett hållbart samhälle.
5. Vår verksamhet är effektiv och rättssäker
Vi har god intern styrning och kontroll.
LÄS ÄVEN
Diana Storvik på nytt jobb – möt en missionär
Verktyg för att klara av orosanmälningar
Vestman: ”Eleverna som behöver skolan mest behöver den på sommaren också”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”