Så klarar svenskarna att skilja på de och dem

När Språktidningen testar svenskarna med hjälp av Novus uppger endast en av åtta att valet mellan de två pronomenen de och dem är svårt. Sex av tio tycker att det är enkelt.

Men när tidningen testar svårare meningar är det en majoritet av deltagarna i undersökningen som svarar fel.

– I språkvårdslitteratur har valet mellan de och dem beskrivits som svårt i ganska precis ett århundrade. Detta har varit ett problem i flera generationer, säger chefredaktören Anders Svensson i ett pressmeddelande.

Här ger skolan effekt 

Äldre deltagare har större självförtroende i frågan.

– I debatten påstås det ofta att det bara är unga som har svårt med de och dem. Många upplever också att det är ett nytt problem i svenska språket. Den här undersökningen visar att det inte stämmer, säger Anders Svensson.

Hans förklaring är att yngre svenskar nyligen gått igenom frågan i skolan. Men Språktidningen har identifierat ett undantag.

84 procent väljer rätt alternativ i testmeningen ”Nu går de/dem bästa filmerna på bio” – de.  Men bland svenskar i åldern 18 till 34 år är det 9 procent som felaktigt svarar dem. Procentsatsen är en tredjedel så stor bland deltagare över 65.

– Här är de inte ett personligt pronomen utan bestämd artikel som aldrig kan vara dem. Den här osäkerheten är ett nyare fenomen som verkar vara ett växande problem bland yngre språkbrukare, säger Anders Svensson.

Läraren: Därför är det viktigt

 Vi Lärares systertidning Ämnesläraren har också lyft frågan.

– Grunden till det här problemet är ju förstås att man använder ”dom” som talspråk både för ”de” och ”dem”. Jag tycker att det är jätteviktigt att lära elever att veta när man ska använda det ena eller det andra. Man behöver ju göra skillnad på subjekt och objekt i skriven svenska annars kan det bli missuppfattningar, säger Charlotta Hemlin, till Ämnesläraren.

Chefen för Språkrådet Lena Lind Palicki har tagit sida för ”dom” – och har drabbats av en proteststorm. Inte minst från lärare.

LÄS ÄVEN: Lind Palicki om stormen efter ”dom”-förslaget: ”Gick bananas”

– Jag har lite svårt att förstå varför frågan måste vara så känslig. I grund och botten handlar det om att låta skriften följa efter talet, en naturlig språkförändring. Och det är ju längesedan någon annan än finlandssvenskarna sa de eller dem i tal, säger hon till Ämnesläraren.

LÄS MER

Maria Wiman: Välkommen till ”Skolbyråkratens dag” – så här ser det ut i verkligheten

Förskollärare erbjuds säga upp sig: ”Blir barnvakteri”

Efter nedskärningarna: ”Klart att riskerna ökar”