Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
Till startsidan
Inez Degerman, 96 år gammal. I bakgrunden står hon med sin första klass som lärare år 1949.
Lärarliv
För 75 år började Inez Degerman som lärare och kände sig allt annat än duktig.
Härom veckan hörde en av hennes första elever av sig och tackade henne.
– Helt otroligt. Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt, säger Inez Degerman, 96.
Inför inskrivningen första dagen i skolan kändes det mesta otäckt, minns Lars-Olov Bastviken.
Men när han möttes av sin blivande frökens milda leende rann oron av honom.
Lars-Olov Bastviken
– Hon var så fin. Den vackraste jag någonsin sett och hon hade förmåga att lotsa oss elever genom skolan, få oss att vilja veta mer.
75 år senare sitter Lars-Olov hos en vän när telefonen ringer. Samtalet blir kort, vännen ursäktar sig: ”Det var Inez. Hon är 96, före detta lärare men jag sa att jag skulle ringa upp lite senare.”
Inez, tänkte Lars-Olov, namn och ålder stämde med hans första fröken. Efternamnet var annorlunda men han tog kontakt.
– Det var verkligen en märklig slump. Jag hade inte hört något om henne på över 70 år. Men nu har vi har brevväxlat lite. Jag har skickat henne några gamla bilder.
Inez Degerman, född Johansson 1928 fyller 97 i år och minns Lars-Olov väl och blev väldigt glad av att han hörde av sig efter alla dessa år.
– Ja, ja, visst minns jag Lars-Olov. Han satt mitt i klassrummet.
Första åren som lärare minns hon själv som besvärliga.
– Jag kände mig totalt värdelös. Jag pratade med min pappa om det, och han förstod, han sa att jag kunde göra något annat under något år och tänka på saken.
Hon tänkte under sommaren men började fortfarande tveksam till yrket på en annan skola till hösten – Lars-Olovs första skola.
– Bra att Lars-Olov inte märkte att jag var en ängslig, osäker ung lärare, som på våren sagt: Aldrig mer lärare, säger Inez Degerman.
Och hon fortsatte i yrket. I 40 år.
– Men jag har gjort annat också, skrivit läromedel, arbetat som utbildningskonsult inom Svenska kyrkan, arbetat inom särvux... Och flyttat mycket. Kiruna, Rättvik, Luleå, Borlänge, Skellefteå, Umeå…
Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
När Inez började som lärare gällde 1919 års läroplan och lärartiteln medförde respekt.
– När jag började blev jag presenterad för syföreningen på orten. Då reste sig alla upp och neg. Det kändes jättekonstigt. Och alla elever neg och bockade i skolan.
När en elev, Håkan, som hade ”lite svårt att koncentrera sig” tankspritt kallade henne för du, eller vid förnamn, hyschades han av klasskamraterna. ”Man får inte säga du till fröken!”.
– Men det fick man visst det, i alla fall till mig, säger Inez Degerman. Håkan hade ett gosedjur i bänken som han kramade lite i smyg när han behövde det.
– För man måste lära eleverna att våga ifrågasätta och att våga diskutera med lärarna.
Lars-Olov Bastviken bekräftar att det var så.
– Hon var väldigt vänlig. Det påverkade mig positivt. Jag fick en fantastisk skolgång och uppväxt.
Lars-Olov började jobbba på bank. Fick fyra barn och har fem barnbarn.
Inez gick i pension våren 1994, Lars-Olov 1998.
– Jag har alltid sett läroplanerna som rekommendationer och plockat de bitar jag själv trott på. Det är fullständigt orimligt att skulle finnas en mall som passar alla. Det finns bara en metod som är den rätta för varje elev i den stunden. Man behöver hitta den, säger Inez Degerman.
LÄS MER:
Hon har varit lärare i 54 år: ”Hoppas jobba länge än”
Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning
Debatt ”Reseräkningar, inköp, ansökningar och detaljerad dokumentation del av vardagen”
Debatt ”Professionen måste få större möjlighet att själv påverka sitt arbete”
Debatt Sara Lindgren, Academedia, vill se obligatorisk förskola.
Krönika ”I Frankrike brinner skolor och i Sverige knyter vi näven bestämt i fickan.”
Arbetsbelastning ”Elever kan ha större behov än organisationen har råd med”
Debatt Bayram Sakir skriver om elever som slutat lyssna
Debatt ”I skolans stressiga vardag är det mänskligt att bli frustrerad.”
Debatt Sarah Cross ställer frågor om lärare, anställningar och behörigheten.
Debatt ”För ett par decennier sedan använde jag utskällningar för att stävja oönskat beteende i undervisningen.”
Debatt Andreas Mörck kräver handling av kommande regering
Debatt Utbildningen säger en sak, praktiken en annan, enligt nya lärarna i förskola
Debatt ”Dags att politiker slutar ställa föräldrar och förskolepersonal mot varandra.”
Debatt Han vill att den anpassade skolan ska synas mer i debatten
Krönika ”Ibland tänker jag på en knubbig tvåårings bevingade ord.”
Debatt Kritiken mot svenska elever efter Pisa: ”Saknar viktig egenskap”
Internationellt ✔ Löner. ✔ Gruppstorlekar. ✔ Lärarflykt. Sverige sticker ut i ny OECD-rapport.
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Anna Olskog uppmanar EU och regeringen: ”Kan inte försvaga skyddet”
Arbetsmiljöbrott Skyddsombudet: ”Pågått i nästan tre år – oerhört tufft för vår medlem.”
Krönika ”Fråga dig själv: Görs en AI-satsning för att höja kvaliteten i undervisningen eller för att spara eller tjäna pengar?”
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Krönika ”Det är ju bara två varianter av samma ord.”
Bokmässan Så jobbar Karin Herlitz och Marcus Ågren ämnesöverskridande med skönlitteratur
Bokmässan Expertrådet för läsning har en uppmaning till nästa regering
Bokmässan Mia Smith: "Man blir hänvisad till att det är 'det här som finns'”
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Vi lärare Två tunga kategorier: ”Årets Tidskrift Fackpress” och ”Årets Omslag”.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Granskning ”Hög tid att skrota undantagen i legitimationsreformen.”
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Arbetsbelastning Efter regeringsbeslut – fyller fortfarande i detaljerade formulär.
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”