Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
Till startsidan
Inez Degerman, 96 år gammal. I bakgrunden står hon med sin första klass som lärare år 1949.
Lärarliv
För 75 år började Inez Degerman som lärare och kände sig allt annat än duktig.
Härom veckan hörde en av hennes första elever av sig och tackade henne.
– Helt otroligt. Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt, säger Inez Degerman, 96.
Inför inskrivningen första dagen i skolan kändes det mesta otäckt, minns Lars-Olov Bastviken.
Men när han möttes av sin blivande frökens milda leende rann oron av honom.
Lars-Olov Bastviken
– Hon var så fin. Den vackraste jag någonsin sett och hon hade förmåga att lotsa oss elever genom skolan, få oss att vilja veta mer.
75 år senare sitter Lars-Olov hos en vän när telefonen ringer. Samtalet blir kort, vännen ursäktar sig: ”Det var Inez. Hon är 96, före detta lärare men jag sa att jag skulle ringa upp lite senare.”
Inez, tänkte Lars-Olov, namn och ålder stämde med hans första fröken. Efternamnet var annorlunda men han tog kontakt.
– Det var verkligen en märklig slump. Jag hade inte hört något om henne på över 70 år. Men nu har vi har brevväxlat lite. Jag har skickat henne några gamla bilder.
Inez Degerman, född Johansson 1928 fyller 97 i år och minns Lars-Olov väl och blev väldigt glad av att han hörde av sig efter alla dessa år.
– Ja, ja, visst minns jag Lars-Olov. Han satt mitt i klassrummet.
Första åren som lärare minns hon själv som besvärliga.
– Jag kände mig totalt värdelös. Jag pratade med min pappa om det, och han förstod, han sa att jag kunde göra något annat under något år och tänka på saken.
Hon tänkte under sommaren men började fortfarande tveksam till yrket på en annan skola till hösten – Lars-Olovs första skola.
– Bra att Lars-Olov inte märkte att jag var en ängslig, osäker ung lärare, som på våren sagt: Aldrig mer lärare, säger Inez Degerman.
Och hon fortsatte i yrket. I 40 år.
– Men jag har gjort annat också, skrivit läromedel, arbetat som utbildningskonsult inom Svenska kyrkan, arbetat inom särvux... Och flyttat mycket. Kiruna, Rättvik, Luleå, Borlänge, Skellefteå, Umeå…
Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
När Inez började som lärare gällde 1919 års läroplan och lärartiteln medförde respekt.
– När jag började blev jag presenterad för syföreningen på orten. Då reste sig alla upp och neg. Det kändes jättekonstigt. Och alla elever neg och bockade i skolan.
När en elev, Håkan, som hade ”lite svårt att koncentrera sig” tankspritt kallade henne för du, eller vid förnamn, hyschades han av klasskamraterna. ”Man får inte säga du till fröken!”.
– Men det fick man visst det, i alla fall till mig, säger Inez Degerman. Håkan hade ett gosedjur i bänken som han kramade lite i smyg när han behövde det.
– För man måste lära eleverna att våga ifrågasätta och att våga diskutera med lärarna.
Lars-Olov Bastviken bekräftar att det var så.
– Hon var väldigt vänlig. Det påverkade mig positivt. Jag fick en fantastisk skolgång och uppväxt.
Lars-Olov började jobbba på bank. Fick fyra barn och har fem barnbarn.
Inez gick i pension våren 1994, Lars-Olov 1998.
– Jag har alltid sett läroplanerna som rekommendationer och plockat de bitar jag själv trott på. Det är fullständigt orimligt att skulle finnas en mall som passar alla. Det finns bara en metod som är den rätta för varje elev i den stunden. Man behöver hitta den, säger Inez Degerman.
LÄS MER:
Hon har varit lärare i 54 år: ”Hoppas jobba länge än”
Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”
Krönika ”Fyra frågor som politikerna borde svara på innan det skickas ut populistiska pressmedelanden”.
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Krönika ”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.