Heta ämnen för skolan – här möts 500 lärare och forskare

Att utbildning och undervisning ska baseras på vetenskaplig forskning och beprövad praktik är självklart, men hur ska lärare hitta det som passar i ens eget klassrum? Sedan drygt tio år har den lärarledda organisationen Research Ed försökt hjälpa lärare att svara på den frågan genom att föra samman lärare och forskare på konferenser runtom i världen.

LÄS ÄVEN: Lärarenkät: Vad tar du med dig från Research Ed?

Den svenska upplagan som i helgen hölls på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge har seglat upp som en av organisationens största forskningskonferenser för lärare och samlade i helgen över 70 föreläsare.

Varningen: Luta er inte på enskilda studier

Kognitionsvetenskap har alltid haft en framträdande plats i Research Ed och bland föreläsarna fanns forskarna och kognitionsvetarna Agneta Gulz och Magnus Haake, båda vid Lunds universitet, som i både föreläsningar och panelsamtal påminde om att det inte går att dra generella slutsatser om undervisning och lärande från enskilda studier.

– I stort sett vilken tes som helst kan få stöd i en enskild studie och det kan bli väldigt fel när slutsatser används på fel sätt, menade Agneta Gulz i en föreläsning [URL] tillsammans med Magnus Haake.

Användningen av mobiltelefoner i skolan lyftes fram som exempel där enskilda studier har visat att undervisningen inte behöver ta skada, medan den samlade slutsatsen av flera studier visar att distraktion och andra nackdelar övervägande talar för att inte tillåta elevers mobiler i klassrummet. Hur undervisning ska utformas för att elever ska knäcka läskoden är ett annat exempel där Agneta Gulz menar att enskilda studier eller ovetenskapliga underlag lett till undervisning som inte hjälper alla elever.

Så kan lärare avända neurovetenskap

Alva Appelgren har forskat om hur kognitiv neurovetenskap kan användas för att främja lärande och är i dag verksam som författare och föreläsare. Hon sammanfattade sitt föredrag [URL] om hur lärare kan använda kognitionsvetenskap med att lärare kan undervisa bättre om de vet mer om hur mycket information en elev kan bearbeta och lagra i arbetsminnet och anpassa sin undervisning efter det.

Så kallad kognitiv belastningsteori menar hon kan användas för att designa undervisningsmetoder för klassrummet. En grundläggande teknik i undervisning är återkallning, retrieval practice, som innebär att eleverna på olika sätt aktivt får hämta information från minnet snarare än att bara läsa eller ta in informationen passivt.

Flera efterfrågar mer samarbete mellan forskare och lärare

Tvärdisciplinär forskning – att exempelvis forskare inom pedagogik och kognitionsvetenskap samarbetar i gemensamma projekt ­­­– är mindre vanligt än vad som skulle behövas, menade flera av forskarna som inom sina högskolor och universitet helt enkelt inte är på samma institutioner och avdelningar och inte träffas på ett självklart sätt.

Ett annat samarbete som besökarna på Research Ed var överens om måste stärkas är mellan lärare och forskare. En av forskarna på plats med lärarbakgrund var Eva Norén som i dag är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och har medverkat i flera praktiknära studier. I hennes föredrag om flerspråkiga elever i matematikundervisning redovisade hon hur ett prov i matematik i själva verket kan bli ett prov i språk.

Som lärare förstod hon att elever som inte hade svenska som modersmål tydligt hade kraft, vilja och motivation att lära sig matematik, men att den förhärskande uppfattningen var att elever med utländsk bakgrund klarade sig dåligt i skolan. Varför var det ingen som visste då, men en slutsats som hennes forskning visar är att syftena med bedömning av de matematiska kunskaperna hos andraspråkselever kan gå förlorade om bedömningen inte tar tillräcklig hänsyn till behovet av att eleverna måste kunna förstå matematikuppgifterna och kunna redovisa sina resultat.

Konkreta metoder och perspektiv

Kate Jones var en av föreläsarna med lärarbakgrund som delade med sig av konkreta metoder om hur vetenskapligt grundad undervisning kan ta hänsyn till både lärare och elever. Genom att exempelvis samtidigt rätta och återkoppla ett prov, använda digitala hjälpmedel och utforma genomtänkta flervalsfrågor kan prov utformas så att de förbättrar elevernas lärande samtidigt som de hanterar lärarnas arbetsbelastning på ett effektivt sätt.

En av lärarna på plats i Haninge som också gjort sig känd internationellt var David Didau. Han har byggt upp en publik via sociala medier och föreläsningar och lyckas underhålla med anekdoter och redovisningar av vad han och forskare kommit fram till om undervisning och lärande. En par grundläggande principer för David Didaus undervisning är att lärare ska utgå från de minst gynnade studenternas resultat av undervisningen och att framgång ska föregå ansträngning. David Didau ser också återkallningstekniker som avgörande för att få med sig alla elever i undervisningen.

Flera föreläsningar och panelsamtal från Research Ed kommer att bli tillgängliga via Haninge kommuns webbplats för konferensen.

LÄS MER:

Lärarna: Det här tar jag med mig från Research Ed

Nu möts lärare och forskare: ”Klyftan är för stor”

Ny sajt om vetenskap och forskning – för alla lärare

Därför faller kollegialt lärande ofta platt i praktiken

Yrkeslärare uppfinner specialpedagogiska lösningar

Forskaren: Att lyckas är viktigare drivkraft än lust

Här samlas lärare från 30 länder kring forskning: ”Inspirerande”