Så håller du ett bra utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal Det finns många mallar och manualer. Men viktigast är hur du själv lägger upp innehållet. Här är tipsen för att lyckas och för att undvika fallgropar.
Sätt upp en tydlig agenda. Mejla ut en dagordning till föräldrarna där samtalets längd framgår. Klargör att fokus är elevens kunskapsutveckling – inget annat. Informera om hur samtalet är upplagt. Förklara att syftet med samtalet är att vara framåtblickande.
Fokusera på sex frågor: Vilka mål ska vi sätta upp kommande termin? Vilka kunskapskrav strävar eleven emot? Vad känns bra och vad känns klurigt? Hur ska du som lärare på bästa sätt hjälpa eleven att nå sina kunskapskrav? Vad kan föräldrarna hjälpa till med? Och vad är elevens eget ansvar när det gäller studierna?
Förbered eleven. Det är eleven som ska stå i centrum, inte du eller föräldrarna. Träna i förväg med eleven och berätta om vad som kan komma upp under samtalet. Peppa eleven att reflektera och berätta. Om eleven är blyg och fåordig kan du kanske sedan ställa frågor under utvecklingssamtalet. Riskerar föräldrarna att helt ta över? Avbryt då vänligt och säg att ni kan avsätta en stund på slutet för deras synpunkter.
Behåll lugnet. Vill vårdnadshavarna leda in samtalet på skolmat, bänkkompisar eller kritik mot skolledningen? Är stämningen spänd? Behåll lugnet och säg ”tack, jag noterar det. Jag eller annan ansvarig skolpersonal återkommer till dig.” Därefter ser du till att samtalet återigen har elevens studier i fokus.
Berätta vad som är bra. Det är inte meningen att eleven ska komma till samtalet med en klump i magen och känna sig misslyckad. Lyft fram elevens styrkor och vad som går bra. Och kom sedan in på vad eleven behöver träna på och utveckla för att nå nya mål.
Det började med åhörardagar
Åhörardagar, kvartssamtal och individuella mål. Kontakten mellan hem och skola speglar målen i läroplanerna och har ändras över tid. Så här har det sett ut.
Folkskolan (1842–1962)
Utvecklingssamtalen är i princip obefintliga. Länge har mötet mellan ”hem och skola” formen av åhörardagar i en arrangerad klassrumsmiljö. Något som till exempel skildras i Astrid Lindgrens Madickenböcker.
1960-talet
Den nya grundskolan inrättas med läroplanen Lgr 62, som efterföljs av Lgr 69. Lärare informerar föräldrar om elevens prestationer genom korta möten, så kallade kvartssamtal. En envägskommunikation där inte eleven deltar.
1980-talet
Begreppet utvecklingssamtal lanseras i och med Lgr 80. Eleven är med i samtalet. Fokus ligger på elevens psykosociala situation, inre mognad, eventuella konflikter och miljön i skolan. Inte på kunskap och lärande.
1990-talet
Utvecklingssamtal med individuella utvecklingsplaner tar sin början med utgångspunkt från Lgr 94. Informationen sker inte längre från lärare till föräldrarna. Samtalen är ett redskap för lärande och sker mellan tre parter: lärare, föräldrar och elever. Betoningen läggs på att reflektera kring nästa steg i lärandet och att sätta kunskapsmål. Samma synsätt ligger till grund för dagens utvecklingssamtal.
Framtidsspaning:
Allt fler utvecklingssamtal kommer att ske på digitala plattformar och de fysiska mötena minskar. Det här märks redan i dag på många skolor. Utvecklingen har påskyndats i och med coronapandemin.
