”Låt lärarna få bestämma själva vad som behövs”

Det måste bli ett stopp på lärarnas dokumentationsbörda, tycker Lärarförbundet. Därför har förbundet, i samband med rapporten ”Dokumentationsbördan – ett arbetsmiljöproblem för lärare”, kommit med krav på att minska antalet obligatoriska utvecklingssamtal från dagens två per elev och läsår till endast ett.

– När vi tittar över dokumentationsbördan så behöver vi komma med skarpa, konkreta förslag som verkligen gör skillnad i lärarnas vardag. Därför tycker vi att man måste börja med att titta på de lagstadgade kraven och se över vad som kan plockas bort där, säger Lisa Heino, utredare på Lärarförbundet.

Hon menar att utvecklingssamtalen ställer stora krav på dokumentation och administration, både före och efteråt.

– Vårt förslag ska inte tolkas som att vi inte värderar samtalet mellan elev, vårdnadshavare och lärare högt. Att eleven förstår vad den kan och behöver jobba med framåt är något av det viktigaste inom skolan. Men vi tror inte att lagstadgade utvecklingssamtal, som kräver otroligt mycket arbete och administration, är bästa vägen dit, säger Lisa Heino.

Lärarförbundet vill ge varje enskild lärare mandat att avgöra när, hur och för vem olika insatser behövs. Det är lärare experter på, framhåller Lisa Heino.

–  Det finns elever som återkommande behöver samtal och möten av olika slag, medan det räcker med ett för andra, om allt flyter på bra. Att behöva genomföra samtal ”bara för att” och dessutom fylla i olika matriser i samband med för- och efterarbete, tror vi i stället stjäl tid från just detta viktiga arbete, säger Lisa Heino. 

Ann S Pihlgren, forskare och skolutvecklare, är dock kritisk till att halvera antalet obligatoriska samtal. Hon poängterar att utvecklingssamtalet enligt skollagen har tre olika uppgifter: ge nödvändig information till elev och vårdnadshavare, fungera som underlag för lärares planering och ge eleven redskap att planera sitt lärande.

– Om lärare enbart ser utvecklingssamtalet som ett sätt att informera elev och vårdnadshavare om kunskapsläget, då håller jag med om att det är onödigt. Sådant kan likaväl ske digitalt. Men om man däremot arbetar med utvecklingssamtalet som ett verktyg för att utveckla sin undervisning,då behövs en sådan avstämning varje läsår.

Ann S Pihlgrens erfarenhet är att lärare som jobbar aktivt med systematiskt kvalitetsarbete och ständigt utvärderar den undervisning de bedriver, samt utvecklar den så att den passar aktuell elevgrupp, inte brukar se utvecklingssamtalet och det administrativa arbete som följer som betungande.

– Då blir det i stället ett verktyg. Men det handlar om synen på lärande och på hur man arbetar. Utvecklings­samtalet, i sin nuvarande form, kom med de nya läroplanerna och den paradigm där lärandet ses som ett samspel mellan elev och lärare. För den som i stället arbetar enligt en behavioristisk syn, det vill säga främst utgår från att läraren lär ut till eleven, kan utvecklingssamtalet bli betungande.

Ann S Pihlgren håller också med om att lärare tvingas hantera diverse, och ofta alltför många, administrativa system.

– Men då är det där problemet ligger, hos kommun, annan huvudman eller den enskilda skolan. Då är det i det man bör rensa och inte i ett verktyg som faktiskt utvecklar undervisningen.

Gunilla Granath, tidigare lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola, förstår däremot Lärarförbundets förslag. För drygt tio år sedan lade hon fram avhandlingen ”Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker”.

– I praktiken fungerar väldigt få utvecklingssamtal, åtminstone då jag skrev min avhandling, som verktyg för att utveckla undervisningen.

Gunilla Granath kunde under sitt forskningsarbete se att samtalen ofta blir en konstlad situation där kommunikationen lätt blir onaturlig och följer en mall eller ett frågeformulär.

– De fokuserar i sin form på ”felen” och då kan eleven faktiskt bli ganska utsatt och nedslagen. Därför går jag inte i taket av det här förslaget, utan kan förstå det.

Tidningen har sökt utbildnings­minister Anna Ekström för en kommentar om förslaget. Hennes pressekreterare Björn Fridén svarar:

– Just nu arbetar departementet med en rad förslag som kommit in från olika håll, däribland från lärarfacken. I nuläget kan vi inte kommentera detta.