Camilla Smedberg har högläsning först med den ena halvan av elevgruppen, sedan den andra. 40 barn i förskoleklass och årskurs ett går på avdelningen.
Till startsidan
Läsning Det är högläsning varje eftermiddag på det språk- och litteraturcertifierade fritidshemmet i Hjo. Men det är bara en liten del i fritidshemmets arbete med läsning, där skolbibliotekarien spelar en viktig roll.
Cirka 15 elever i årskurs ett samlas runt Camilla Smedberg efter skoldagens slut. Hon läser högt ur Viveca Sundvalls ”En ettas dagbok”. Ibland stannar hon upp och frågar vad eleverna tror att personen i boken tänker och vad de tror ska hända sedan. Lässtunden pågår i 20 minuter varje dag före mellanmålet på Hammarnskolans fritidshem, där Camilla Smedberg är lärare i fritidshem.
– Framför allt har vi en lugn och mysig stund. Eleverna vet om att vi kommer att läsa, det är en del av fritids. Vi har alltid kunnat motivera högläsningen med att vi är ett litteraturfritids, säger hon.
Hjo kommun har sedan några år ett läsprojekt där förskolor, grundskolor och fritidshem kan certifiera sig inom språk och litteratur. Att läsa med och för eleverna är ett av kriterierna. Eleverna var med och röstade om de skulle bli ett litteraturfritidshem, vilket kan ha bidragit till att läsningen nu ”sitter i väggarna”, tror Camilla Smedberg.
Camilla Smedberg har högläsning först med den ena halvan av elevgruppen, sedan den andra. 40 barn i förskoleklass och årskurs ett går på avdelningen.
Samarbete med skolbibliotekarien är ett annat kriterium. Camilla Smedberg lovordar Ulrika Winterfeldt, som ansvarar för skolbiblioteken på tre skolor i kommunen och är på skolan någon dag i veckan.
– Så fort vi har en idé om vilken typ av böcker vi vill ha så rotar hon fram det åt oss. Det tar annars mycket tid. Vi har ibland teman, som fakta, poesi, deckare och Astrid Lindgren. Då har vi också vävt in fritidshemmets övriga mål, exempelvis skapat, sjungit, haft lekar kring Lindgren eller löst mysterier när vi hade deckartema, säger Camilla Smedberg.
Skolbiblioteket kallas ”Navet” och ligger mitt i skolan. Det är ett öppet rum som eleverna alltid har tillgång till och där de även spelar pingis på eftermiddagarna.
Tidigare drev Ulrika Winterfeldt projektet ”Navetfixarna” på fritidshemmet, då elever som ville hjälpte till en timme i biblioteket. De var med på inköp och ordnade utställningar, boktips och bokdagar.
Under läslovet ordnas författarbesök på Hammarnskolan tack vare pengar från Kulturrådet, berättar skolbibliotekarien Ulrika Winterfeldt.
– Det började med att en tjej ville hjälpa till med att stämpla böcker och växte till ett stort projekt. Det är så viktigt att barnen är med och jobbar, det blir deras bibliotek på ett annat sätt. Tyvärr skar kommunen ner på bibliotekstjänsten så att jag inte kunde fortsätta med det, säger Ulrika Winterfeldt som hoppas tjänsten ska utökas igen.
I litteraturcertifieringen ingår också att det ska synas i lokalerna att läsning är viktigt och att de vuxna är läsande förebilder.
– Vi har satsat lite extra på det och haft med oss egna böcker, som vi suttit och läst och pratat med varandra om inför barnen. När vi högläser använder vi också våra olika personligheter. En av mina kollegor läser så mjukt och fint – hon har läst de sorgliga sagorna som ”Den ståndaktiga tennsoldaten” med lite darr på rösten. Det blir bättre om man kan fånga upp sina egna intressen i läsningen.
Under pandemin har läsprojektet gått på lågvarv, då personal saknats och fritidshemmet inte fått ta in vikarier, berättar Camilla Smedberg.
– Vi har inte fått blanda barn från olika årskurser, det längtar vi efter. Högläsningen skapar ett lugn i gruppen. Vi får tillfälle att prata om det vi läst och få in samtal om känslor och tankar. Det är sådant vi vill komma tillbaka till när vi närmar oss normala tider.
LÄS ÄVEN
Marcus serverar läslust till mellis
Elever förknippar läsning med skolan
Anna Ekström: ”Fritidshemmet ska stimulera elevers läsintresse”
Guide Från rolig grej till engagemang och gemenskap.
Forskning En ny studie visar på fyra vanliga roller som barnen ges, och tar, i fritidshemmet, roller som kan vara både identitetsstärkande och skapa motståndskraft inför framtida utmaningar.
Debatt När vi envisas med att kalla fritidshemmet för ”fritids” suddar vi ut skillnaden mellan pedagogisk verksamhet och barnpassning, skriver Jimmy Kissi Andersson, biträdande rektor på Lycée Français Saint Louis i Stockholm.
Arbetsmiljö Lärarna Emilia Thomke, Axel Johansson och Lowisa Hanzén ger sin syn på regler i fritidshemmet.
Krönika I allt prat om straff och hårdare tag har jag två berättelser från fritidshemmet som jag vill dela med mig av, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Undrar du hur du ska få barnen på fritidshemmet att röra på sig och bli intresserade av vinter-OS? Bergetskolans fritidshem i Orsa har svaret med sitt OS-tema.
Min metod ”Eleverna märker inte hur mycket de faktiskt läst.”
Reportage ”Jag brinner verkligen för att öka elevernas rörelse.”
Krönika Nu är det dags att alla partiledare visar, konkret och tydligt, hur de tänker göra landets fritidshem bättre – för både barn och personal, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Debatt Vi kan inte förbjuda allt som liknar något som varit farligt. Om vi gör det tar vi ifrån barnen både deras värld och deras lärande, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Forskning På fritidshem där de flesta elever har olika etniska bakgrunder fungerar det sociala samspelet väl, men barn med helsvensk bakgrund hamnar ofta utanför, visar en ny studie.
Debatt Jag har vid flera tillfällen utsatts för våld, bland annat genom slag, sparkar, bett och stenkastning, skriver läraren i fritidshem Cia Wigström, som menar att leken måste få ta större plats, såväl i hemmet som i förskola och fritidshem, för att vända utvecklingen.
Krönika Tänk ändå, när barn själva sätter fingret på det fina och vackra med just fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Tips På Strömsholms fritidshem får barnen ”bokbada” rejält.
Krönika Vad händer när treorna kliver vidare mot mellanstadiet och sedan ännu högre upp i årskurserna? Lever något av det vi byggt kvar? Ja, mer än man kanske tror. Och i veckan fick jag en tydlig påminnelse om det, skriver Andreas Härjefors.
Panelen Så svarar tre lärare om prylar och statussymboler bland eleverna.
Lön Lönen för lärare i fritidshem är i genomsnitt 37 166 kronor i månaden, enligt lönestatistik från 2025. Men variationen är relativt stor beroende på var i landet man arbetar.
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Reportage Barnen växer när leken tas på allvar: ”De vill fatta sina egna beslut”.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.