”Vi är ett litteraturfritids”
Läsning Det är högläsning varje eftermiddag på det språk- och litteraturcertifierade fritidshemmet i Hjo. Men det är bara en liten del i fritidshemmets arbete med läsning, där skolbibliotekarien spelar en viktig roll.
Cirka 15 elever i årskurs ett samlas runt Camilla Smedberg efter skoldagens slut. Hon läser högt ur Viveca Sundvalls ”En ettas dagbok”. Ibland stannar hon upp och frågar vad eleverna tror att personen i boken tänker och vad de tror ska hända sedan. Lässtunden pågår i 20 minuter varje dag före mellanmålet på Hammarnskolans fritidshem, där Camilla Smedberg är lärare i fritidshem.
– Framför allt har vi en lugn och mysig stund. Eleverna vet om att vi kommer att läsa, det är en del av fritids. Vi har alltid kunnat motivera högläsningen med att vi är ett litteraturfritids, säger hon.
Hjo kommun har sedan några år ett läsprojekt där förskolor, grundskolor och fritidshem kan certifiera sig inom språk och litteratur. Att läsa med och för eleverna är ett av kriterierna. Eleverna var med och röstade om de skulle bli ett litteraturfritidshem, vilket kan ha bidragit till att läsningen nu ”sitter i väggarna”, tror Camilla Smedberg.
Samarbete med skolbibliotekarien är ett annat kriterium. Camilla Smedberg lovordar Ulrika Winterfeldt, som ansvarar för skolbiblioteken på tre skolor i kommunen och är på skolan någon dag i veckan.
– Så fort vi har en idé om vilken typ av böcker vi vill ha så rotar hon fram det åt oss. Det tar annars mycket tid. Vi har ibland teman, som fakta, poesi, deckare och Astrid Lindgren. Då har vi också vävt in fritidshemmets övriga mål, exempelvis skapat, sjungit, haft lekar kring Lindgren eller löst mysterier när vi hade deckartema, säger Camilla Smedberg.
Skolbiblioteket kallas ”Navet” och ligger mitt i skolan. Det är ett öppet rum som eleverna alltid har tillgång till och där de även spelar pingis på eftermiddagarna.
Tidigare drev Ulrika Winterfeldt projektet ”Navetfixarna” på fritidshemmet, då elever som ville hjälpte till en timme i biblioteket. De var med på inköp och ordnade utställningar, boktips och bokdagar.
– Det började med att en tjej ville hjälpa till med att stämpla böcker och växte till ett stort projekt. Det är så viktigt att barnen är med och jobbar, det blir deras bibliotek på ett annat sätt. Tyvärr skar kommunen ner på bibliotekstjänsten så att jag inte kunde fortsätta med det, säger Ulrika Winterfeldt som hoppas tjänsten ska utökas igen.
I litteraturcertifieringen ingår också att det ska synas i lokalerna att läsning är viktigt och att de vuxna är läsande förebilder.
– Vi har satsat lite extra på det och haft med oss egna böcker, som vi suttit och läst och pratat med varandra om inför barnen. När vi högläser använder vi också våra olika personligheter. En av mina kollegor läser så mjukt och fint – hon har läst de sorgliga sagorna som ”Den ståndaktiga tennsoldaten” med lite darr på rösten. Det blir bättre om man kan fånga upp sina egna intressen i läsningen.
Under pandemin har läsprojektet gått på lågvarv, då personal saknats och fritidshemmet inte fått ta in vikarier, berättar Camilla Smedberg.
– Vi har inte fått blanda barn från olika årskurser, det längtar vi efter. Högläsningen skapar ett lugn i gruppen. Vi får tillfälle att prata om det vi läst och få in samtal om känslor och tankar. Det är sådant vi vill komma tillbaka till när vi närmar oss normala tider.
Litteraturcertifierat fritidshem
Kriterierna för att bli ett språk- och litteraturcertifierat fritidshem i Hjo.
- Läser för och med alla elever.
- Inbjudande litterär miljö både inne och ute.
- Bjuder in elever i olika världar och genrer.
- Låter elever utveckla sina tankar och reflektera över text och bild.
- Ser flerspråkighet som tillgång.
- Fler språk såsom bildspråk, ämnesspråk och SMS-språk mm ska synliggöras.
- Använder digitala lärverktyg i det språkliga och litterära arbetet.
- Samverkar aktivt med bibliotek.
- Har vuxna som läsförebilder.
- Arbetet med språk och litteratur ska innefatta läroplanens övriga målområden.
- Tar del av och omsätter aktuell forskning inom området.
Högläsning i siffror
- Drygt 8 av 10 föräldrar med barn i åldern 0–9 år läser högt varje vecka. Nivån är oförändrad sedan 2012.
- 9 av 10 läser högt för barn i åldern 0–4 år medan endast 4 av 10 läser högt för barn 10–12 år. I åldern 13–18 år är det bara 1 av 10 föräldrar som läser högt.
- Föräldrar som läser högt för sina barn minst en gång i veckan läser i genomsnitt i 20 minuter per tillfälle.
LÄS ÄVEN
Marcus serverar läslust till mellis
Elever förknippar läsning med skolan
Anna Ekström: ”Fritidshemmet ska stimulera elevers läsintresse”
