Elever förknippar läsning med skolan

Eleverna i studien har i princip ingen erfarenhet av läsning på fritidshemmet. Foto: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Läsaktiviteter är sällsynta på fritidshemmet – och förknippas av eleverna med skolan. Det visar en färsk forskningsstudie från Linköpings universitet.

Studien är en del i ett större projekt där forskarna Lina Lago och Helene Elvstrand från Linköpings universitet samarbetar med en utvecklingsledare i Norrköping, Caroline Bötrius, som arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Tillsammans undersöker de hur skola, förskoleklass och fritidshem samverkar för ökad måluppfyllelse. I en av skolorna i studien valde lärarna att fokusera på läsning och läslust.

Jag tror att det finns en stor potential här och det finns säkerligen många exempel runt om i landet som andra kan inspireras av.

Det fick forskarna att bli intresserade av hur man samverkade med fritidshemmet kring detta. För att även få med elevernas perspektiv, intervjuade de elever i årskurs tre om hur de upplevde läsning på fritidshemmet.

– Även om den här delstudien är relativt liten så tyckte vi att det kom fram så intressanta resultat att vi valde att skriva en populärvetenskaplig artikel om den. Eleverna upplevde nämligen att läsning hörde till skolans värld, säger Lina Lago, docent i pedagogiskt arbete.

Lina Lago har intervjuat elever i studien.

De flesta kunde inte komma på ett enda tillfälle då de sysslat med läsning på fritidshemmet. Någon enstaka lyfte att de någon gång besökt biblioteket.

– Vissa av eleverna ansåg att det inte fanns tid till att läsa på fritids, då ville de leka. En elev uttryckte det som att ”fritids inte är rätt tajming för läsning”, säger Lina Lago.

Elevernas upplevelser pekar på att det finns mycket att utveckla när det gäller läsning för fritidshemmen. I de gemensamma delarna av läroplanen står det att ”Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”. Fritidshemmen har alltså i sitt formella uppdrag att arbeta språkutvecklande på olika sätt.

– Det kan vara svårt att hitta former för hur man kan göra det på ett fritidspedagogiskt sätt. Det vill säga att det är lustfyllt, utgår från elevernas nyfikenhet och ramas in i vad de vill. Men jag tror att det finns en stor potential här och det finns säkerligen många exempel runt om i landet som andra kan inspireras av, säger Lina Lago.