![](/contentassets/be145d348f81488e855e9574a00d71d5/hoglasning3.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Läsning på fritids ska inte vara som i skolan, anser Marcus Ramstedt. Foto: André de Loisted
Reportage Häng med på bokmellis! Marcus Ramstedts arbete med högläsning på fritidshemmet i Höör ger ringar på vattnet. Både i form av djupa samtal och att eleverna leker rollekar baserade på böcker.
Det är dags för mellanmål på avdelning Mellanspunken på Gudmuntorps skolas fritidshem utanför Höör. Ungefär 15 elever i årskurs två till fyra sitter med filtallrikar fyllda med flingor framför sig, utspridda runt några matbord. Stämningen är lugn, de vet vad som väntar.
– Hej allihop och välkomna till fritids! I dag är det som ni vet bokmellis, säger Marcus Ramstedt, lärare i fritidshem.
Om jag kan vara en läsande förebild så blir jag jätteglad.
”Bokmellis” är det just nu tre eftermiddagar i veckan här på Mellanspunken. Eleverna får lite tid att prata av sig runt borden innan läsningen sätter igång, det har personalen märkt att de behöver.
– I dag ska vi börja på den nya bok ni har valt, ”Kyrkogårdsboken” av Neil Gaiman. Vi pratade ju i går om att den kan kännas läskig i början, att det är lite blod och mord. Men också att det ordnar upp sig så småningom, så kom ihåg det om ni tycker att det blir obehagligt, säger Marcus Ramstedt.
Han blev färdig lärare för tre år sedan och Gudmuntorps skola är hans första arbetsplats. Att jobba systematiskt med läsning i verksamheten tog han med sig från en inspirerande handledare under VFU:n på ett annat fritidshem. Nu har han hållit i den regelbundna läsningen i drygt två års tid. Förutom högläsning vid mellanmålet som i dag, får aktiviteten ringar på vattnet även i övrig fritidshemsverksamhet.
Läsning på fritids ska inte vara som i skolan, anser Marcus Ramstedt. Foto: André de Loisted
Eleverna har tillverkat brädspel på bokteman, skrivit brev till författare och skapat sagofigurer i papier-maché som sedan har ställts ut på bibliotekets barn- och ungdomsavdelning, bland annat.
– Det blir en gemensam gruppaktivitet, en upplevelse som vi delar. Högläsning kan, om man tar sig tid, väcka många tankar som leder till viktiga samtal med och mellan eleverna, säger Marcus Ramstedt.
Eleverna har exempelvis diskuterat prinsar som tar sig friheten att pussa prinsessor som sover. Hallå, så kan man ju inte göra!
– Vilket övergrepp, faktiskt! Vi har också pratat om att prinsessor i sagor kanske inte alls är inlåsta i torn. De kanske har låst in sig på eget initiativ för att slippa jobbiga killar.
Marcus Ramstedt tänker att läsning på fritids kan ha en annan roll än i skolan. Därför är det extra viktigt att det är lustfyllt och utgår från elevernas intressen. Marcus Ramstedt samarbetar med en skolbibliotekarie och får tips av henne, men när han har sållat ut en lista om tre till fem böcker är det alltid eleverna själva som väljer genom sluten omröstning. På så vis tränas de i praktisk demokrati.
Bokmellisen blir en lugn stund för eleverna. Från vänster Julia Bong och Lillebill Jung. Foto: André de Loisted
– Det här ska vara en mysig stund att dela tillsammans, inte en fortsättning på skoldagen. Fritidshemmets fördel är ju att vi inte har specifik måluppfyllelse, vi ska däremot stödja och komplettera undervisningen i skolan.
Marcus Ramstedt funderade mycket under sin utbildning på vilka egna läsande förebilder han hade som barn. Skolans och fritidshemmets roll ska ju vara kompenserande och alla barn kommer inte från hem där läsning förekommer. Ändå är läsförmågan så viktig för att lyckas i skolan och, senare, för att kunna bli en aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Att jobba med läsning på fritidshemmet kan öppna för att nå de elever som inte skolan lyckas fånga läsintresset hos, tror Marcus Ramstedt.
– Om jag kan vara en läsande förebild för någon av våra elever så blir jag jätteglad. Dessutom ser vi att eleverna inspireras. Efter att vi börjat med högläsning hittade jag ett gäng tjejer på en rast som satt och läste ihop. De hade bildat en egen bokklubb, för det har jag också jobbat med i ett samverkansarbete med flera lärare i skolan.
Högläsningsböcker som Marcus elever har gett höga betyg är: ”Mysteriet på örnklippan” av Kristina Ohlsson, ”Monstret Frank” av Mats Strandberg, ”Miras magiska anteckningsbok” av Johanna Schreiber, ”Ishavspirater” av Frida Nilsson och ”Haj-Jenny” av Lisa Lundmark.
Dessutom upplever eleverna nu heller inte att det är konstigt om någon väljer att sätta sig ensam med en bok på fritids. Alla orkar inte leka och vara med i gemensamma aktiviteter hela tiden.
Marcus RamstedtS initiativ möttes dock inte enbart av hurrarop i början. Mer erfarna kollegor och vissa elever var först skeptiska. Men han stod på sig och gav högläsningen ett ärligt försök.
– Man måste ha klart för sig att nya aktiviteter ofta behöver en inkörningstid. Ge det några veckor och håll i. Att bli såväl en god lyssnare som läsare tar tid.
Alla böcker går inte hem hos alla heller, så är det bara. Men Marcus Ramstedt och eleverna har pratat om att ingen bok är helt igenom ”värdelös”. Det finns alltid en författare bakom som har tänkt något och lagt ner tid på sin berättelse. Den som inte vill lyssna kan ägna tiden till att vila, har de tillsammans kommit överens om. Det är okej att lägga huvudet mot bordskivan. Eller bara sitta och titta ut genom fönstret och tänka.
Våga läsa med inlevelse, tipsar Marcus Ramstedt. Foto: André de Loisted
Kollegan Catherina Gavelstad sitter med bland eleverna under bokmellis. Hon och Marcus Ramstedt har en överenskommelse om att hon har koll på gruppen och stöttar om någon får myror i benen, så att han kan fokusera på att läsa inlevelsefullt.
– Vi har inte så många stunder i vårt samhälle då vi inte gör något, så väljer någon att bara vila är det helt okej. Bara man inte stör de andras upplevelse och börjar banka med händerna i bordet, prata eller så.
Att det här är ett läsande fritidshem syns inne i lokalerna. På en vägg sitter laminerade bokomslag uppsatta över alla de böcker som gruppen har läst tillsammans. Eleverna har fått betygsätta dem med stjärnor och sedan har personalen räknat ut ett snitt som blir det slutgiltiga omdömet.
Lillebill Jung tar över högläsningen en stund. Foto: André de Loisted
– Att omslagen sitter här gör att vi minns tillsammans, det leder ofta till samtal här vid väggen. Vi ser också hur mycket vi faktiskt har läst.
När vi senare under eftermiddagen pratar med Jasper Molin Nilsson, 10 år, och Wilton Helmersson, 9 år, som sitter och ritar, säger de att de tycker om lässtunderna.
– Det har lärt mig att lyssna bättre. Jag var inte så bra på det förut, jag ville mest prata själv, funderar Jasper.
Wilton tycker att han får inspiration från många av böckerna.
– De får mig att komma på nya saker att leka.
LÄS ÄVEN
Elever förknippar läsning med skolan
Anna Ekström: "Fritidshemmet ska stimulera elevers läsintresse"
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.