Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
Till startsidan
Förskollärarna Mariam Kourie, Mikaela Hynninen och Ellinor Hallerström ingår i ett IKT-nätverk i Södertälje. Vida och Benjamin bygger med ljuskuber som ändrar färg beroende på vilken sida som är uppåt. Foto: Johan Strindberg.
Skärmstriden
Förskollärarna i Södertälje har prisats för sin digitala undervisning. Tekniken ger barnen stora möjligheter att utforska och vara kreativa, anser de tre förskollärarna.
– Det är viktigt att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger förskolläraren Mariam Kourie.
Det är som att gå in i en helt annan värld. På väggarna projiceras rörliga, färgglada mönster och överallt finns digitala stationer att utforska; bland annat usb-ägget som kan förstora objekt många gånger om, bilmattor där barnen kan designa sina egna banor, rullande robotbollar och ritplattor där det lätt går att justera sin teckning, byta färg på det redan ritade eller lägga till en rolig bakgrund.
I det stora rummet, som tidigare fungerade som förskolan Gullpudrans gymnastiksal, finns även ljusbord, ljuskuber, webbkameror och green screens. Med teknikens hjälp går det till och med att få reda på hur en bit bröd låter. Det programmerbara kretskortet Makey Makeys sladdar kan fästas i vilket material som helst varigenom det sedan genom ett enkelt tryck skapas olika toner. För barnen i Södertälje är det här inga konstigheter utan en del av förskolevardagen.
Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
För dagen har tre pedagoger samlats för att berätta om det digitala arbetet i kommunens förskolor: Ellinor Hallerström från förskolan Vattentornet, Mariam Kourie från Björkens förskola i Ronna och Mikaela Hynninen som arbetar på Gullpudran. Alla tre ingår i kommunens IKT-nätverk för förskolan. Nyligen tilldelades trion, och de övriga 13 deltagarna i nätverket, Guldäpplets särskilda pris för att ha ”uträttat långvariga, betydelsefulla insatser för främjande av lärande med stöd av it och medier”.
Det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm.
Nätverket i sin nuvarande form har funnits sedan 2018 och ser till att det finns en likvärdighet i kommunen, att alla förskolor har tillgång till samma digitala verktyg. Det finns även gemensamma dokument framtagna, bland annat ett som beskriver syftet och vilken likvärdighetsnivå som ska finnas.
– Vi har som en egen ”App store” som alla i skolvärlden här i Södertälje, från förskolan till gymnasiet, har tillgång till, med olika appar och program. De tas fram centralt, men vi kan även komma med förslag på sådant vi önskar, säger Ellinor Hallerström.
Benjamin undersöker naturmaterial med hjälp att ett webbägg.
För de förskolor i kommunen som inte har så stort utrymme själva finns även den bemannade ateljén Källan. Dit kan pedagoger ta med barnen, både för analoga och digitala sysslor. Dessutom kan pedagogerna själva gå dit på workshops för att testa olika digitala verktyg.
– Det är en stor vinst att alla har möjlighet att gå dit om man nu inte har allt på sin egen förskola, tillägger Ellinor Hallerström.
Även de yngsta på Södertäljes förskolor får ta del av det digitala. Mariam Kourie, som arbetar med barn i åldern 1–3 år, berättar att usb-ägget är något de ägnar sig mycket åt.
– De gillar att undersöka kroppen, förstora ett finger eller en hand. Barnen testar och undersöker det mesta, de är inte så inramade som vi vuxna kan vara. De ritar mycket i iPads också, ibland använder de bara fingrarna. Vi brukar även projicera Polyglutt på väggen, och ibland stänger vi av ljudet och läser själva, säger hon.
Vid Makey Makey-stationen testar barnen hur en bit bröd låter.
Mariam Kourie påpekar att de digitala verktygen används som ett komplement till det analoga.
– Vi använder dem kompensatoriskt för att inkludera alla barn i undervisningen. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, därför är det viktigt att erbjuda alla barn en jämlik och likvärdig undervisning, både med och utan digitala verktyg, säger hon.
Alla tre pedagogerna tycker att det är kul med det digitala, men Mikaela Hynninen kommer ihåg att det kändes ovant till en början.
– Jag har arbetat i förskolan i 23 år. Det var lite svårt, men jag lärde mig snabbt. Och det kommer nyheter hela tiden, man blir aldrig färdiglärd, säger hon.
De betonar att det digitala inte ska ses som ett sidoprojekt utan ett komplement och att allt sker i samspel med barnen.
– Det är inte två parallella spår, det är ett gemensamt. Och det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm. Det handlar i stället om sådant som matte, teknik, språkutveckling, att läsa eller kanske skapa en egen animerad serie. Barnen är kreatörerna, de sitter inte bara inaktivt och tar emot, poängterar Ellinor Hallerström.
Green screen by do ink
Book Creator
Polyglutt
Widgit online
Keynote
Puppet pals
Förskolepodden
Podden Förskolan
Varannan förskollärare är emot digitalisering
Digitaliseringen delar förskollärarna
Förskolläraren: Fler barn med språkstörningar i förskoleklass
Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan
Förskolläraren Pernilla: Bort med paddor för de yngsta barnen!
De ger barnen digitala äventyr
Djurberg: Anmärkningsvärt många är kritiska till digitaliseringen
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.