Samling för att möta hot mot folkhögskolan

”Med framtiden i sikte – hur kan vi tillsammans manifestera vårt arbete?”, så löd rubriken på ett panelsamtal som Sveriges Lärare Folkhögskola anordnade i samband med utbildningsveckan på Bosön Idrottsfolkhögskola.

Bakgrunden till samtalet var bland annat att regeringen har minskat budgeten med över 570 miljoner kronor i år och att tidsbegränsade satsningar inte har förlängts.

Eva Lena Volk från Sveriges Lärare Folkhögskola ledde panelsamtalet och lät deltagarna berätta hur de ser på situationen utifrån sina olika roller.

Så här sa Jan Jonsson, tf, gruppchef för folkhögskola på Folkbildningsrådet: 

– Vi tycker att vi har ett intresse från regeringshåll och politiker men vi ser samtidigt att vi får fler frågor än någonsin om vad folkhögskola är. Det finns en hårdare retorik mot folkhögskolan nu. I sociala medier ifrågasätts vi och folkbildningen. Främst gäller det studieförbunden men även folkhögskola. Rent krasst är den största frågan nu folkhögskolornas ekonomi 2023. Det är det som det pratas mest om.

Minskad kännedom

Ambika Hansell Ek, handläggare på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), menar att kunskapen om folkhögskolan inte är lika god i dag som tidigare: 

– Jag tror att berättelsen om folkhögskolan särart är viktig att föra fram. I stort sett har vi haft många politiker som varit kunniga om folkhögskolan kanske för att man själv gått där. Men den kunskapen finns nog inte på samma sätt i dag. Vi måste också konkretisera det lärarprofessionen gör när de skapar förändringar och får deltagare att komma vidare till studier eller arbete.

Politiskt hot

Gustav Fridolin, lärare på Stadsmissionens folkhögskola och ledamot i styrelsen för den europeiska organisationen för vuxenutbildning och folkbildning (EAEA), tog upp olika hot mot folkhögskolan. Ett är det ekonomiska och ett annat det politiska.

– En del av hoten av hoten kommer från att det finns ett parti som är ytterst kritisk mot folkhögskolan och som finns med i styret. Sverigedemokraterna lägger motioner i riksdagen om att titta på att avveckla folkhögskolan. De hoten behöver mötas med självförtroende och genom att visa på bredden av allt vi gör, sa Gustav Fridolin och nämnde såväl allmän kurs, konstutbildningar och förberedande polisutbildningar.

Felicia Hedström, rektor på Jakobsbergs folkhögskola, betonade också vikten av att nå ut med folkhögskolans värde när det till exempel gäller bildningsidealet, mötet med deltagarna och de engagerade lärarna.

–  Det är hemsk att vi inte når ut med det i större utsträckning. Vi måste se till att politikerna har koll så att de vet vad de ska försvara när folkhögskola ställs mot andra saker. Vi ser nu att fler folkhögskolor går samman för att föra ut sina berättelser, vilket är bra.

Resurs i hela landet

Yusuf Aydin, ordförande i Botkyrka folkhögskolas styrelse och riksdagspolitiker för KD, betonade vikten av att folkhögskolorna har långsiktig grundfinansiering.

– När till exempel försvaret och rättsväsendet ska rustas upp finns det risk att folkhögskolan och andra områden hamnar på sidan om. Så vi behöver säkra grundfinansieringen av folkhögskolan.

– När man beskriver vad vi gör i folkhögskola och att vi når grupper som står utanför arbetsmarknaden då får man ofta de som är kritiska att inse vårt värde. Vi är en jätteresurs som finns i hela landet.

Från ett europeiskt perspektiv berättade den tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin att det finns ett stort intresse för svensk folkhögskola.

– Samtidigt som vi är under hot i Sverige så finns det i Europa ett intresse av att ta över vårt system för folkbildning.

Läs mer:

”Anmärkningsvärt att dra ner på folkhögskolan”