"Lärarassistenter här för att stanna"
Lärarassistenter En ny studie undersöker om lärarassistenter avlastar lärarna. Bland annat säger rektorer att det blivit lättare att rekrytera lärare efter att man infört lärarassistenter.
– Det finns en risk för gränsdragningskonflikter om lärarassistenter tar på sig andra yrkegruppers ansvar på skolan, t. ex. med kuratorer och specialpedagoger, säger Per Lindqvist, professor i didaktik som leder ett forskningsprojket om lärarassistenter.
Regeringen fördubblade i höstbudgeten anslagen till lärarassistenter till en miljard kronor under 2020 för att lärare ska kunna koncentrera sig på undervisningen.
Per Lindqvist är didaktikprofessor och driver ett forskningsprojekt vid Mälardalens högskola i samarbete med Linnéuniversitet som undersöker hur lärarassistenter påverkar lärarnas arbetsbörda.
Forskarna har under två år följt två högstadieskolor och ett gymnasium som anställt någon form av avlastande personal. På högstadieskolorna kallades yrkeskategorin mentorer, på gymnasieskolan skolresurs.
– Lärarassistent är ett paraplybegrepp. Ofta kallar man det för lärarassistenter, men de kan också heta klassassistent, resurspersonal, heltidsmentor eller elevhälsosamordnare, säger Per Lindqvist.
Lärarna i studien ger en sammansatt bild av hur assistenterna påverkar deras arbete. De kände sig avlastade när det gäller de sociala bitarna.
– De kände mindre psykisk anspänning kring elevhälsa, svåra samtal med eleverna, kontakter med föräldrar, bup och socialtjänst. Det där runtomkring som tär på en, säger Per Lindqvist.
Samtidigt var arbetsbördan oförändrad. Skolorna i studien lät lärarna gå upp i undervisningstid för att ha råd att anställa lärarassistenter.
– Lärarna upplevde att de hade lika mycket att göra som tidigare, säger Per Lindqvist.
De upplevde att de hade mindre tid till att träffa och prata med kollegor och de kände att relationen till eleverna försämrades något.
– De kände sig lite inlåsta i undervisningshörnet, säger Per Lindqvist.
Trots nackdelarna svarade lärarna samstämmigt nej på frågan om de ville gå tillbaka till ett system utan avlastande resurs.
Redan i dag har varannan grund- och gymnasieskola infört någon form av lärarassistenter, enligt Per Lindqvist. Han tror att yrkeskategorin är här för att stanna.
– Det är nödvändigt. Det finns inte så mycket annat att göra med den lärarbrist vi har i dag. Vi måste fundera över hur vi kan få in fler vuxna i skolan som kan hjälpa till.
Tror du fler vill bli lärare när det finns lärarassistenter?
– Rektorerna säger att det blivit lättare att rekrytera lärare efter att de infört lärarassistenter, så det kan vara en viktig faktor.
Per Lindqvist ser dock risker. Det kan bli gränsdragningskonflikter om assistenterna tar på sig andra yrkeskategoriers ansvar på skolan, exempelvis kuratorer, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare.
– Det är viktigt att lärarassistenterna får utbildning om skolan och dess ansvar. Risken är annars att de tar på sig uppgifter som inte är skolans ansvar alls, säger Per Lindqvist.
Andra farhågor är att lärar-assistenterna får rycka in i undervisningen och att skolorna kommer att utnyttja den nya yrkeskategorin för att skära ner på andra tjänster, exempelvis kuratorer.
Lärarassistenterna kan också vara en rekryteringsbas för nya lärare.
– Samtidigt är det synd. Lärar-assistenterna skulle kunna bli en egen viktig yrkeskategori. I Frankrike är lärarassistenterna en tydlig yrkesgrupp med hög status, som kan göra karriär och bli rektorer.