Komvuxutredning har hög tilltro till folkhögskolan
Nyheter Komvuxutredningen lovordar folkhögskolan för sitt inkluderande arbetssätt med deltagare som har en intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt visar statistik att denna grupp har minskat med en tredjedel på folkhögskolorna.
Folkhögskolan lämpar sig särskilt väl för deltagare med intellektuell funktionsnedsättning eftersom man redan kombinerar speciella pedagogiska lösningar och särskild gruppindelning med inkludering i folkhögskolans miljö anser komvuxutredningen
I början av september lämnades den omfattande komvuxutredningen till ministern för vuxenutbildningen, Anna Ekström. På en presskonferens beskrev utredaren Roger Mörtvik komvux som en ”lågprioriterad sidovagn” i utbildningsväsendet, trots att den omfattar 235 000 elever motsvarande 100 000 heltidsstuderande, samt 163 00o som studerade sfi i komvux regi.
Utredningen vill stärka forskningen om vuxenutbildning eftersom den är mer eller mindre obefintlig jämfört med annan pedagogisk forskning. Man vill också stärka utbildning och fortbildning för lärare i vuxenutbildningen. Den enda lärarutbildningen idag för att undervisa vuxna är Folkhögskollärarprogrammet i Linköping.
Utredningen lägger inte några förslag om folkhögskolan eftersom folkhögskolorna är fria att självständigt utforma sina egna utbildningar och kurser. Men man pekar ut ett område där man anser att folkhögskolan spelar en viktig roll: efter särskolan är folkhögskolan idag den största anordnaren av utbildning för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, både med allmän kurs och särskilda kurser. I år är det 15 folkhögskolor som erbjuder kurser till denna grupp.
Folkhögskolan är idag det vanligaste valet för elever som vill studera vidare efter gymnasiesärskolan eller särvux, skriver utredningen. En förklaring är att det finns ett särskilt utbildningsstöd som i första hand är avsett för folkhögskolan och denna grupp deltagare. I folkhögskolan finns både profilutbildningar och allmän linje på gymnasial nivå som är särskilt anpassad för deltagare med intellektuell funktionsnedsättning:
Sammantaget gör det att utredningen bedömer att folkhögskolorna har stora möjligheter att spela en viktig roll även i det fortsatta lärande för individer med intellektuell funktionsnedsättning.
Då utredningen förordar ett inkluderande förhållningssätt i studierna anser man att folkhögskolan lämpar sig särskilt väl för dessa deltagare eftersom man redan kombinerar speciella pedagogiska lösningar och särskild gruppindelning med inkludering i folkhögskolans miljö. Man menar också folkhögskolans frihet att utforma utbildningar och kurser gör den särskilt lämpad för att utveckla utbildningar för enklare jobb, eftersom man kan erbjuda en smidig övergång från t. ex. allmän kurs till både en gymnasial yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning.
Men utredningen visar också att antalet deltagare med intellektuell funktionsnedsättning har minskat på folkhögskola sedan 2011, från 609 till 390 deltagare. Trenden är densamma för både korta och långa kurser. Enligt uppgifter från Folkbildningsrådet är det sannolikt att minskningen beror på att det är en grupp som kräver mycket personal.
