Dålig ekonomi hotar syftena med folkbildning
Nyheter
Folkhögskolornas dåliga ekonomi kan försämra deras förutsättningar att uppfylla folkbildningens syften, skriver Statskontoret i en utvärdering av folkhögskolornas
arbete med demokratisyftet, påverkanssyftet och mångfaldssyftet.
Endast 60 procent av landstingsskolorna och 50 procent av rörelseskolorna svarar att de har överskott eller en ekonomi i balans.
Ett av folkbildningens syften är att det ska gynna möten mellan deltagare med olika bakgrund och förutsättningar. Det är därför viktigt att det finns en mångfald av deltagare. Men de senaste decennierna har allt fler folkhögskolor öppnat filialer i städer och förorter som ofta domineras av utlandsfödda deltagare. På vissa skolor finns det allmänna kurser, och ibland särskilda kurser, som enbart riktar sig till personer med svenska som andraspråk. Därmed uppstår undervisningsgrupper med enbart utlandsfödda.
På liknande sätt finns det skolor med kurser eller undervisningsgrupper som enbart är avsedda för personer med funktionsnedsättningar och som undervisas åtskild från andra grupper på skolan.
Till detta kommer att de flesta rektorer oroar sig för lärarnas brist på kunskap vad gäller svenska som andraspråk och kunskap om deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Statskontoret skriver att det här ser en risk för att den bristande kompetensen att möta dessa grupper påverkar förutsättningarna negativt att bidra till såväl demokratisyftet, påverkanssyftet och mångfaldssyftet.
Den enskilt viktigaste orsaken till problemen är ekonomin:
Folkbildningsrådets senaste sammanställning av skolornas ekonomi visade att sammanlagt 60 skolor hade ett underskott i den totala verksamheten, alltså även i sådan verksamhet som inte är folkbildningsverksamhet. Ofta måste skolorna ägna sig åt uppdragsutbildningar och annan kurs- och konferensverksamhet eftersom statsbidraget inte räcker till.
Närmare 30 procent av rörelseskolorna och 15 procent av landstingsfolkhögskolorna uppger att det finns et underskott som innebär oro för verksamheten. Endast 60 procent av landstingsskolorna och 50 procent av rörelseskolorna svarar att de har överskott eller en ekonomi i balans.
Den vanligaste orsaken till underskotten är att lönekostnaderna ökar mer än statsbidraget. Lönekostnaden stiger med två procent varje år medan statsbidraget skrivs upp med en procent. Andra kostnader är att deltagare med funktionsnedsättningar kräver extra resurser som inte täcks av de bidrag som kan sökas. Ytterligare kostnader, särskilt för äldre folkhögskolor, är fastigheter med stora renoveringsbehov och internatverksamheten.
Statskontoret skriver:
”Vi bedömer utifrån enkäten att dålig ekonomi hos många skolor riskerar att försämra deras förutsättningar att bedriva en verksamhet med god kvalitet och att bidra till syftena.”
