Luther drog igång en jordbävning

Mats Tängermark är lärare på Hyllie Parks folkhögskola i Malmö, nyvald kyrkopolitiker och förbundsstyrelseledamot i Förbundet Folkhögskollärarna

Det är jubileumstider, som bekant: reformationen inleddes för 500 år sedan, och folkhögskolan i Sverige firar 150 år nästa år. I en artikel i dn till reformationsdagen, 31 oktober, skriver ärkebiskopen om bildning, frihet och ansvarstagande i världen som några av reformationens huvudteman. Reformationsjubileet har gett en knäck åt vrångbilden av Martin Luther som en glädjedödande arbetsnarkoman, men vem var han? Kanske en förelöpare till folkhögskolan, 350 år i förväg? Ja, beröringspunkterna finns, vilket även Antje Jackelén beskriver.

Bill Clinton sägs ha vunnit presidentvalet 1992 för att han såg ekonomifrågornas betydelse. Kampanjarbetarnas interna slagord, ”It’s the economy, stupid”, blev senare ett slags ordspråk med otaliga variationer. Mitt bidrag här kunde vara ”It’s the power, stupid”. För ett perspektiv på Luthers gärning är att det med tiden kom att handla om makt i allt vidare bemärkelse, och maktförskjutning genom kunskapsspridning och demokratisering. Kunskap ger makt, och Foucault och andra har visat att dynamiken fungerar även omvänt: makt ger kunskap. Den som har makten skaffar sig kunskap för att behålla makten. Att sprida kunskap till dem som saknar makt är samhällsförändrande, och där finns en koppling till folkbildningen, igår och idag.

Här är Luther paradoxal. Han var inte politiskt revolutionär, förespråkade ingen strukturell omfördelning av ekonomiska tillgångar. Samtidigt fick hans teologiska reflektioner politiska konsekvenser som ingen kunde förutse. Som Carl Magnus Adrian säger i sin bok Luther – om kamp och frihet: ”Det som började som en upptäckt hos Luther av evangeliet påverkade så småningom samhället i stort, inte bara i Tyskland. Marken skakade under fötterna både på kejsaren och påven, och ett inbördeskrig i Tyskland var inte långt borta.”

Om ett knappt år är det val. Folkbildningens portalparagraf manar oss att stärka och utveckla demokratin, möjliggöra för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen och utjämna utbildningsklyftor.

Driven av sina ideal, sin religion och sitt patos drog Luther igång en jordbävning som skakade en hel kontinent. Folkbildningens ideal är lika relevanta idag som de någonsin har varit. Låt oss aldrig frestas att tänka att vårt arbete i vardagen ute på folkhögskolorna inte gör skillnad. Tillsammans förändrar vi världen, en dag i taget.