"Vi vill vara ett TCO-förbund!"
Lärarförbundet folkhögskola Folkhögskollärarna protesterar mot att Lärarförbundet vill lämna TCO och gå in Saco. På avdelningen Lärarförbundet Folkhögskolas årsmötet antog man ett uttalande där man ska verka för att vara kvar i TCO.
– Vi vill vara kvar i TCO, säger Tomas Rosen, ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola. Folkhögskollärarna har alltid haft en ideologiskt tydlig facklig identitet, som är sprungen ur en TCO-gemenskap.
Folkhögskollärarna hann knappt ombilda sig till en avdelning inom Lärarförbundet förrän man blev oense med förbundsstyrelsen. I mars hade avdelningen Lärarförbundet Folkhögskola årsmöte och antog ett uttalande där de var mycket kritiska mot att Lärarförbundet vill lämna TCO och gå in i Saco. Det som framför allt oroar är att många lärare i folkhögskolan inte är akademiker och fruktar att man inte längre skulle få vara medlemmar.
– Vi känner inte igen oss i Saco. Folkhögskollärarna har alltid haft en ideologiskt tydlig facklig identitet, som är sprungen ur en TCO-gemenskap, säger Tomas Rosengren, ordförande i avdelningen.
Han jämför portalparagrafen i TCO med Sacos och menar att det är stor skillnad.
– Saco har ett kort stycke som handlar om att de är akademiker. Det är allt. TCO har en sida där man lyfter in internationella perspektiv som handlar om solidaritet och facklig identitet och en värdegrund som är kopplad till det demokratiska uppdraget.
Han är också kritisk till den utredning som förbundsstyrelsen genomfört, där man frågat lärare vad de tycker är deras främsta identitet. Svarsalternativen var arbetare, tjänsteman eller arbetare.
– Som man ropar får man svar. De flesta folkhögskollärare och lärare är utbildade på universitet, så det är klart att man inte svarar arbetare eller tjänsteman! Det hade varit mer relevant att fråga om identiteten är lärare eller akademiker.
Hösten 2020 hade Lärarförbundet extrakongress då ombuden sa ja till att skapa en ny organisation där medlemmar i Lärarnas Riksförbund, LR, och i Lärarförbundet går ihop. LR är idag ett Saco-förbund. I september har Lärarförbundet åter extrakongress och ska bland annat ta ställning till en ny organisation och frågan om att gå upp i Saco.
– På årsmötet beslöt vi att vi ska försöka få en plats på kongressen. Det lutar mot att vi får en observatörsplats med yttranderätt men det är inte klart än. Däremot tycker jag att vi fått ett bra bemötande och att förbundsstyrelsen har lyssnat på oss.
Årsmötet i mars var det första man genomförde som avdelning inom Lärarförbundet sedan Folkhögskollärarna upplöstes som eget förbund. Mötet genomfördes digitalt med ett hundratal inloggade. Alla medlemmar, ca 2 500, har rätt att delta, rösta och yttra sig på årsmötet. Det kan jämföras med förbundstiden då ett 70-tal valda ombud deltog.
– Det blev ett bra årsmöte. Visst hade vi kunnat vara fler men för att vara en avdelning tycker jag att det var ett ganska stort deltagande. Jag tror vi har ett större deltagande än andra avdelningar.
På årsmötet antog man en verksamhetsplan som går ut på att få igång utbildningsverksamheten, bland annat utbildning av fackliga ombud och höja den fackliga kompetensen.
– En viktig fråga att driva nu är kravet på högre statsbidrag för folkhögskolan. Vi ska också arbeta fram en politik för folkhögskolan åt Lärarförbundet centralt, som förbundsstyrelsen ska driva.
En stor förändring jämfört med tidigare är att alla lokala avtal ute på skolorna ska godkännas av Lärarförbundet Folkhögskolas avdelningsstyrelse.
– Om man skriver ett arbetstidsavtal eller samverkansavtal måste det passera styrelsen för godkännande. Vi har ganska många avtal ute på skolorna som är bristfälliga och luddigt skrivna. Då är det bra att vi kan hjälpa till och använda vår kompetens.
