"Vårdkurser passar jättebra på folkhögskola"

Ett femtiotal folkhögskolor erbjuder nu kurser i vård och omsorg

På hemsidan folkhogskola.nu kan man se resultatet i allt fler folkhögskolor som satsar på kurser i vård och omsorg, både som yrkesutbildning och som inriktning i allmänna kurser. Men redan för två år sedan startade Edelviks folkhögskola en vård och omsorgsutbildning för personal som inom äldre- och LSS-omsorgen och tillkom efter en dialog mellan Edelvik och Skellefteå kommun som efterlyste kurser för sina anställda.

– Man uppskattade att det kanske var uppåt ett hundratal anställda som behövde utbildning, säger Eva Löfving, som ansvarar för kursen på Edelvik.

Eva Löfving har arbetat som vårdlärare i 35 år, är sjuksköterska sedan mer än 40 år, vidareutbildad distriktssköterska och har en filosofie magister i sociologi och psykologi.

– Det var jag tvungen att ha när jag undervisade på högskola och universitet.

Eva Löfving är ansvarig för Edelviks vård- och omsorgsutbildning. Hon är sjuksköterska med 40 årserfarenhet och har arbetat som vårdlärare i 35 år.

Edelviks Vård- och omsorgsutbildning är en tvåårig kurs på halvfart och motsvarar en fullständig grundutbildning på 1400 poäng inom vård och omsorg där man sedan kan få anställning som undersköterska, stödassistent eller personlig assistent.  Större delen av deltagarna i kursen jobbar redan inom omsorgen – så vad tillför utbildningen?

– De flesta som jobbat inom LSS och äldreomsorgen är väldigt duktiga. Ska jag svara krasst är att de kan få ett papper på sina kunskaper. De kan söka jobba inom äldreomsorgen och lss i hela Sverige. De får mer i lön när de arbetar som undersköterskor. Och så lär de sig sådant de kan bli delegerade till. Sen pratar vi väldigt mycket om värderingar: etik, psykologi och bemötande. Det trycker jag mycket på.

Vad innebär det för dig som lärare med deltagare som redan är väldigt kunniga?

– Det är jätteroligt! Du får diskussioner på hög nivå. Det blir livliga diskussioner eftersom de vet vad de pratar om.

Vad är dina viktigaste erfarenheter efter dessa två år?

– Klasserna kan skilja sig från år till år. Det är olika individer, olika viljor, olika erfarenheter, så du kan inte behandla alla likadant. Därför är det bra att det inte är så stora klasser. a och o är att jag ser varje elev, att vi har en ömsesidig respekt och att de vågar säga till mig om det är något de tycker är galet. Rak kommunikation mellan mig och eleverna är viktigt, att jag ser dem och att de har tillit till mig.

Däremot tycker hon inte att det är någon skillnad att undervisa på folkhögskola.

– Men om jag får säga något om folkhögskola så är det att det är en underbar arbetsplats. Det är en väldigt harmonisk miljö och det gör ju inte saken sämre.

Passar den här typen av utbildning på folkhögskola?

– Absolut. Det här att de kan läsa på halvfart, jobba samtidigt och slipper ta höga studielån. Det är jättebra! De får praktiken samtidigt som teorin och kan ta upp saker som de varit med om på jobbet.