”Trump skulle bli bortröstad på nästa klassråd”

Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Tidningen Folkhögskolan

Vid ett seminarium på Folkhögskoleforum i Stockholm i början av november höll Johan Andersson en kort föreläsning om hur han arbetar med demokratifrågor. Han är lärare på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. I ett panelsamtal efteråt berättade han att flera av hans studerande var lite imponerade av auktoritära ledare.

”Det är ett dilemma vi har i Sverige, att många människor kommer från länder som aldrig haft demokrati. Även om många är andra generationen finns en påtaglig vurm för Vladimir Putin, Saddam Hussein och Erdogan. Trump är en riktigt höjdare bland många. Det är den här auktoritära populisten som ska komma in och ordna till det. Samtidigt som de säger dessa saker kan de bli oerhört irriterade på mig och mina kollegor om man agerar odemokratiskt. Om jag kommer in och bestämmer allt i klassrummet protesterar de direkt. Hur hade de då agerat om Trump kommit in i klassrummet? Jo, han skulle bli bortröstad på nästa klassråd”

Johan Andersson tror att ungdomarna inte har tänkt på vad demokrati är samtidigt som de vill leva demokratiskt, att man ska lyssna på vad de har att säga och att det ska ha betydelse.

Det är en sak att sitta på parkett och imponeras av ledare som pekar med hela handen, en annan när man själv blir utsatt för besluten utan att ha något att säga till om. I skolan får de lära sig att demokrati innebär att man måste lyssna på varandra, inse att vi kanske vill olika saker och därför måste hitta en lösning där alla känner att de fått vara med och påverka, en kompromiss.

Den danske filosofen och juristen Alf Ross skrev ett klassiskt verk om demokratin, Varför demokrati? som gavs ut direkt efter Andra Världskriget, där han analyserar demokratins väsen.

Demokrati är inte bara formella regler och institutioner kring val och yttrandefrihet. Det är ett sinnelag, ett sätt att förhålla sig. En av de centrala saker Alf Ross pekar ut är samtal och ömsesidig förståelse. En annan att samförstånd och fred värderas högre än ett oförsonligt fasthållande av de egna kraven. Den auktoritära ledaren ser kompromisser som en svaghet. Alf Ross menar att kompromisser och samtal över partigränserna är en styrka.

Kompromissen, och respekten för den, är demokratins själva kärnpunkt. Det skapar kontinuitet. Människor kan lita på att det parti eller block som får majoritet inte vräker allt som företrädaren gjort över ända utan respekterar det man kommit överens om. Man lyssnar och tar hänsyn också till den som är i minoritet.

Men en lika viktig förutsättning för att demokratin ska bestå, skriver Alf Ross, är också stigande jämlikhet. Blir skillnaderna i livsvillkoren för stora, försvinner också känslan av gemenskap och viljan till samförstånd och ersätts med missnöje och fiendskap, vilken är den jordmån auktoritära och populistiska ledare hittar sin näring.

Fotnot: Alf Ross Varför demokrati? har ständigt kommit ut i nya upplagor och kan köpas på nätbokhandeln Adlibris. Den senaste upplagan har fått en språklig översyn med ny översättning från danskan.

Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Tidningen Folkhögskolan