
Rektor Erik Engsbråten, Grimslövs folkhögskola, konstaterar att det finns mycket svenska folkhögskolor kan lära av folkhögskolorna i Tanzania. Foto: Privat.
Folkhögskolläraren Läraren Catharina Thestrup är engagerad i samarbetet med folkhögskolan Ilula Folk Delelopment College (FDC). Till vänster står en av skolans deltagare. Foto: Privat.
Samarbete
Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller idéutbyten och samarbeten på lika villkor.
– Tanzanierna har redan gett oss nya insikter, säger Erik Engsbråten på Grimslövs folkhögskola.
För en tid sedan kom Erik Engsbråten och kollegorna på Grimslövs folkhögskola tillbaka från ett besök på Ilula folkhögskola, cirka femtio mil väster om Dar es-Salaam. Fulla av intryck.
– Det var helt fantastiskt! Vi har så många gemensamma utmaningar. Och de använder sig av pedagogiska metoder som vi verkligen kan lära oss något av, säger Erik Engsbråten, rektor på Grimslövs folkhögskola.
Svenska folkhögskolors samarbeten med Tanzania går tillbaka till 1970-talet, då landet var ett av Sveriges största biståndsländer. Tanzanierna tände på utbildningsformen och upprättade många folkhögskolor efter svenskt mönster – skolor som starkt bidragit till att fler fått utbildning och kommit i arbete.
Svårigheterna genom åren har varit bristen på resurser, men där har bland annat svenska folkhögskolor stöttat.
– Vi förstod under resan att stöden har minskat på senare år, flera frågade ”vart tog svenskarna vägen?”
Rektor Erik Engsbråten, Grimslövs folkhögskola, konstaterar att det finns mycket svenska folkhögskolor kan lära av folkhögskolorna i Tanzania. Foto: Privat.
Men i dag är det inte främst ekonomiskt stöd de är söker, i dag vill de upprätta samarbeten på lika villkor och i fokus står utbyten av idéer. Erik Engsbråten och sex rektorskollegor i Sverige fick den insikten redan 2022 då de reste runt i Tanzania.
– Då lärde vi känna chefen för deras paraplyorganisation, motsvarigheten till vårt folkbildningsråd, och förstod att här fanns en stor potential för utbyten.
Men det var inte alldeles lätt att hitta finansiering. De fick nej från Olof Palmes internationella center och från Forum Syd. Men Erik Engsbråten gav inte upp, tillsammans med rektor Patrik Luth på Sörängens folkhögskola i Nässjö vände han blicken mot de EU-stöd som finns på området.
Via Universitets- och högskolerådet (UHR) ansökte de om ”Atlas partnerskap” som är ett program för utbyten mellan skolor i EU och skolor i länder utanför EU, och blev beviljade. Just det bidraget möjliggjorde att företrädare för två folkhögskolor i Tanzania och paraplyorganisationen Karibu Tanzania Organization (KTO) kunde komma till Småland.
– Då var syftet att diskutera gemensamma utmaningar och utifrån det utforma ansökningar till ”Atlas partnerskap” tillsammans.
I våras kom glädjebeskedet från UHR: bägge skolorna får medel för tre resor mellan Sverige och Tanzania. Den första och nyligen avslutade resan gav mersmak.
– Vi blev väldigt imponerade av deras kurs i ”life skills” som de har på alla utbildningar, vare sig du ska bli kock, snickare eller IT-tekniker. Alla får lära sig om jämställdhet, demokrati, representation och andra övergripande frågor.
De kunde konstatera att unga vuxna i bägge länderna har fått en minskad tilltro till demokratin som samhällssystem.
– De var duktiga på att ta sig an den typen av svåra frågor, utmana deltagarnas värderingar på ett respektfullt sätt. Där finns något vi kan ta efter.
Halima Msonge utanför skolans personalbostäder. Hon arbetar som ekonom på Ilula FDC. Foto: Privat.
Läraren Catharina Thestrup var också med på resan:
– Det var otroligt lärorikt, jag är säker på att vi skulle kunna införa något som kan liknas vid ”life skills”. Jag tänker att vi också behöver bli bättre på att diskutera värderingsfrågor med våra deltagare, och frågor om hur man kan finna lycka i livet.
Hon slogs av hur duktiga tanzanierna var, trots knappa resurser, att njuta av livets små glädjeämnen.
– Vi kan bli lite för negativa här hemma när vi fokuserar på minskade resurser till folkbildningen. Visst ska vi kräva bra villkor, men det gäller också att se möjligheterna.
Att utmaningarna många gånger är desamma slogs hon av under ett samtal med en ung lärare på deras el-program.
– När han anlade en bekymrad min trodde jag att han skulle berätta om el-avbrott eller något sånt, men han berättade att de kämpar med att få ungdomar att läsa mer!
Utbytet mellan skolorna ska vara av win-win-karaktär. Under mötet i november slog tanzanierna fast att de skulle vilja lära sig mer om det svenska arbetet mot psykisk ohälsa, en närliggande skola hade nyss varit med om ett första suicidfall.
På mötet beslutade även de två svenska folkhögskolorna var fokus skulle ligga framöver med sina respektive partners.
Sörängen kommer tillsammans med Katumba folkhögskola syssla med ”hållbarhet och hälsa” och koncentrera sig på hållbar odling. För Grimslövs del blir temat ”Främja demokrati genom hälsa, främja hälsa genom demokrati.”
Erik Engsbråten förklarar:
– De två sakerna hänger ihop. När vi har en god fysisk, psykisk och social hälsa ger det oss förutsättningar att engagera oss för ett bättre samhälle. Och den som känner delaktighet, som känner sig lyssnad på, den kan också uppleva en starkare hälsa.
I maj ska de fördjupa sig i temat, när tanzanierna kommer till Småland. Bland annat ska läraren i ”life skills” hålla en föreläsning för skolans deltagare. I förlängningen är tanken att de lärdomar som bägge parter får av samarbetet, de ska spridas till övriga folkhögskolor i respektive land.
Erik Engsbråten har ett budskap till sina kollegor i Sverige:
– Det här projektet ser ut att bli ännu mer givande än jag hade trott. Och det går att få EU-medel, så gör ett försök!
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Annat På Nordiska folkhögskolan i Kungälv har man utformat en kurs för personer med utmattningssyndrom, upplevelser av social fobi eller annan psykisk ohälsa.
Politik Snart ska det avgöras vilken väg svensk folkbildningspolitik ska ta de närmaste åren, och det är mycket som står på spel. Nu har Folkbildningsrådet offentliggjort sitt remissvar.
Rapport Vilka upplägg och arbetsformer är framgångsrika för de som går allmän kurs? Det har Folkbildningsrådet tittat närmare på i en utredning om kvaliteten på dessa kurser. Syftet är att stärka folkhögskolan som utbildningsform.
Betyg och bedömning En majoritet av 20 granskade folkhögskolor och enskilda utbildningsanordnare som bedriver utbildning motsvarande komvux och SFI uppvisar allvarliga brister gällande betygsrätten, enligt Skolinspektionen.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Aktuellt Efter flera år på lärartidningarna har Björn Andersson valt att sluta som redaktör på Folkhögskolan och Yrkesläraren. Anna-Karin Hallonsten tar över uppdraget.
Skolutveckling Nu kan folkhögskolor med deltagare med funktionsnedsättning samt allmän kurs söka bidrag för att utveckla sin verksamhet
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Reportage Folkhögskolan har en jätteviktig roll med bredd och spets i kurser och med utbildning för personer långt från arbetsmarknaden.Det säger Anna-Karin Lindblom, som har utnämnts till ny generalsekreterare för Folkbildningsrådet.
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.