Rektor Erik Engsbråten, Grimslövs folkhögskola, konstaterar att det finns mycket svenska folkhögskolor kan lära av folkhögskolorna i Tanzania. Foto: Privat.
Till startsidan
Folkhögskolläraren Läraren Catharina Thestrup är engagerad i samarbetet med folkhögskolan Ilula Folk Delelopment College (FDC). Till vänster står en av skolans deltagare. Foto: Privat.
Samarbete
Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller idéutbyten och samarbeten på lika villkor.
– Tanzanierna har redan gett oss nya insikter, säger Erik Engsbråten på Grimslövs folkhögskola.
För en tid sedan kom Erik Engsbråten och kollegorna på Grimslövs folkhögskola tillbaka från ett besök på Ilula folkhögskola, cirka femtio mil väster om Dar es-Salaam. Fulla av intryck.
– Det var helt fantastiskt! Vi har så många gemensamma utmaningar. Och de använder sig av pedagogiska metoder som vi verkligen kan lära oss något av, säger Erik Engsbråten, rektor på Grimslövs folkhögskola.
Svenska folkhögskolors samarbeten med Tanzania går tillbaka till 1970-talet, då landet var ett av Sveriges största biståndsländer. Tanzanierna tände på utbildningsformen och upprättade många folkhögskolor efter svenskt mönster – skolor som starkt bidragit till att fler fått utbildning och kommit i arbete.
Svårigheterna genom åren har varit bristen på resurser, men där har bland annat svenska folkhögskolor stöttat.
– Vi förstod under resan att stöden har minskat på senare år, flera frågade ”vart tog svenskarna vägen?”
Rektor Erik Engsbråten, Grimslövs folkhögskola, konstaterar att det finns mycket svenska folkhögskolor kan lära av folkhögskolorna i Tanzania. Foto: Privat.
Men i dag är det inte främst ekonomiskt stöd de är söker, i dag vill de upprätta samarbeten på lika villkor och i fokus står utbyten av idéer. Erik Engsbråten och sex rektorskollegor i Sverige fick den insikten redan 2022 då de reste runt i Tanzania.
– Då lärde vi känna chefen för deras paraplyorganisation, motsvarigheten till vårt folkbildningsråd, och förstod att här fanns en stor potential för utbyten.
Men det var inte alldeles lätt att hitta finansiering. De fick nej från Olof Palmes internationella center och från Forum Syd. Men Erik Engsbråten gav inte upp, tillsammans med rektor Patrik Luth på Sörängens folkhögskola i Nässjö vände han blicken mot de EU-stöd som finns på området.
Via Universitets- och högskolerådet (UHR) ansökte de om ”Atlas partnerskap” som är ett program för utbyten mellan skolor i EU och skolor i länder utanför EU, och blev beviljade. Just det bidraget möjliggjorde att företrädare för två folkhögskolor i Tanzania och paraplyorganisationen Karibu Tanzania Organization (KTO) kunde komma till Småland.
– Då var syftet att diskutera gemensamma utmaningar och utifrån det utforma ansökningar till ”Atlas partnerskap” tillsammans.
I våras kom glädjebeskedet från UHR: bägge skolorna får medel för tre resor mellan Sverige och Tanzania. Den första och nyligen avslutade resan gav mersmak.
– Vi blev väldigt imponerade av deras kurs i ”life skills” som de har på alla utbildningar, vare sig du ska bli kock, snickare eller IT-tekniker. Alla får lära sig om jämställdhet, demokrati, representation och andra övergripande frågor.
De kunde konstatera att unga vuxna i bägge länderna har fått en minskad tilltro till demokratin som samhällssystem.
– De var duktiga på att ta sig an den typen av svåra frågor, utmana deltagarnas värderingar på ett respektfullt sätt. Där finns något vi kan ta efter.
Halima Msonge utanför skolans personalbostäder. Hon arbetar som ekonom på Ilula FDC. Foto: Privat.
Läraren Catharina Thestrup var också med på resan:
– Det var otroligt lärorikt, jag är säker på att vi skulle kunna införa något som kan liknas vid ”life skills”. Jag tänker att vi också behöver bli bättre på att diskutera värderingsfrågor med våra deltagare, och frågor om hur man kan finna lycka i livet.
Hon slogs av hur duktiga tanzanierna var, trots knappa resurser, att njuta av livets små glädjeämnen.
– Vi kan bli lite för negativa här hemma när vi fokuserar på minskade resurser till folkbildningen. Visst ska vi kräva bra villkor, men det gäller också att se möjligheterna.
Att utmaningarna många gånger är desamma slogs hon av under ett samtal med en ung lärare på deras el-program.
– När han anlade en bekymrad min trodde jag att han skulle berätta om el-avbrott eller något sånt, men han berättade att de kämpar med att få ungdomar att läsa mer!
Utbytet mellan skolorna ska vara av win-win-karaktär. Under mötet i november slog tanzanierna fast att de skulle vilja lära sig mer om det svenska arbetet mot psykisk ohälsa, en närliggande skola hade nyss varit med om ett första suicidfall.
På mötet beslutade även de två svenska folkhögskolorna var fokus skulle ligga framöver med sina respektive partners.
Sörängen kommer tillsammans med Katumba folkhögskola syssla med ”hållbarhet och hälsa” och koncentrera sig på hållbar odling. För Grimslövs del blir temat ”Främja demokrati genom hälsa, främja hälsa genom demokrati.”
Erik Engsbråten förklarar:
– De två sakerna hänger ihop. När vi har en god fysisk, psykisk och social hälsa ger det oss förutsättningar att engagera oss för ett bättre samhälle. Och den som känner delaktighet, som känner sig lyssnad på, den kan också uppleva en starkare hälsa.
I maj ska de fördjupa sig i temat, när tanzanierna kommer till Småland. Bland annat ska läraren i ”life skills” hålla en föreläsning för skolans deltagare. I förlängningen är tanken att de lärdomar som bägge parter får av samarbetet, de ska spridas till övriga folkhögskolor i respektive land.
Erik Engsbråten har ett budskap till sina kollegor i Sverige:
– Det här projektet ser ut att bli ännu mer givande än jag hade trott. Och det går att få EU-medel, så gör ett försök!
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.