»Ojämlikhet är en naturlig och logisk utveckling«
Tio frågor Inneboende krafter i människors samspel leder till ojämlikhet, därför behövs politiska och statliga ingripanden för att upprätthålla jämvikten i samhället. Det säger Per Molander, författare och ordförande i regeringens Jämlikhetskommission, som i sina böcker är kritisk till det fria skolvalet och privatiseringar av offentlig verksamhet
Per Molander är ordförande i regeringens Jämlikhetskommission och författare till ett flertal böcker om politik och filosofi. Hans senaste bok är "Condorcets misstag". Foto: Sofia Runarsdotter
1. I Condorcets misstag skriver du att ojämlikhet är en logisk och naturlig utveckling. Vad menar du med det?
– Jämlikhet är instabil till naturen. En metafor jag använder är två personer som spelar kula. Har de lika många kulor och är lika skickliga avgör slumpen vem som vinner. Har den ena lite fler kulor har denne större chans att vinna. Överfört på marknadsekonomin: vissa har tur för att de råkade välja rätt sparform, i bank, räntepapper eller aktier.
2. Slumpen avgör att några blir mer förmögna?
– Ja och de med större förmögenheter kan ta större risker, och belönas med högre avkastning. Det är en självförstärkande mekanism, som finns på en marknad i ett fullt utvecklat marknadssamhälle. Även om vi startar från jämlika samhällen finns inneboende krafter i människors samspel som leder till ojämlikhet
3. Därför krävs statliga ingripanden som ger jämvikt i samhället?
– Ja, och som håller ojämlikheten inom rimliga gränser. Om alla från början har samma utgångspunkt kommer alla vilja stödja en mekanism som begränsar ojämlikheten, därför att de i förväg inte vet på vilken sida de hamnar. I verkliga samhällen, där vi har stora ojämlikheter, är det alltid så att de som har en större förmögenhet hittar alla möjliga förklaringar för att legitimera sin förmögenhet, att de har arbetat hårdare, är mer kompetenta.
4. Condorcets misstag var hans tro på att utbildning och kunskap räcker för att värna jämlikhet och demokrati, varför var det ett misstag?
– Det var helt korrekt att se utbildningssystemet som centralt för jämlikheten i samhället. Hans överdrivna optimism bestod i att tro att när man fått systemet på plats fortsätter det av sig själv. Men ojämlikhetstendenserna påverkar människors livschanser. Föräldrar med mycket resurser utnyttjar dem för att kratta manegen för sina egna barn. Därför måste korrigeringsmekanismer in på alla fronter. De barn som har de sämsta förutsättningarna måste ha mer resurser för att de ska få någorlunda lika livschanser.
5. Det fria skolvalet ökar ojämlikheten. Hur då?
– Skolvalet bidrar till segregationen. Det har visats i en färsk rapport av forskare vid ifau i Uppsala. Ökningen i segregation beror till 60 procent på boendesegregation och 40 procent på skolvalet. Det är företrädesvis föräldrar med starka resurser som är aktiva i skolvalet.
6. Du menar att även etableringsrätten har bidragit till segregationen.
– Den fria etablerings-rätten har desarmerat försök som gjorts för att minska segregationen. En skola i Malmö hade många barn med lite besvärliga förutsättningar. Skolan skulle repareras och en skola i närheten var villig att ta emot dessa barn. Då skapades en skola som erbjöd föräldrar, som inte ville veta av dessa barn, att flytta sina barn till denna skola. Det ledde till en snedare fördelning än det ursprungligen var tänkt. Samma sak har hänt på andra platser.
7. Du har föreslagit att begränsar antalet barn med ett annat modersmål i varje skola. Vad vinner man på det?
– Barnen får många positiva förebilder och tillräckligt mycket språkövning eftersom kunskaper i svenska är avgörande för hur man lyckas senare i livet. Förebilden är en dansk kommun där det i vissa klasser fanns 80–90 procent barn som hade andra modersmål än danska. Kommunen bestämde att varje klass skulle ha mellan fem och 20 procent barn med annat modersmål än danska. Man fick med föräldrarna på det och det fungerade bra.
8. Du är kritisk mot att näringslivets styrmetoder, som NPM, urholkar det som kallas ”offentligt etos”. Vad menar du med det?
– Det är en norm om likabehandling och objektivitet, som är central för allmänhetens förtroende för offentlig förvaltning. Ett företag har inga sådana regler utan styrs för att maximera avkastningen. En företagsledning ska bara ha ägarnas intresse i fokus. Startar man en vårdcentral är det ens plikt som företagare att lägga den där betalningsförmågan är störst, inte behovet. Samma sak med skolan. Det är rationellt att locka till sig elever som är ”billiga i drift”och inte kräver extra stöd. Det är en fundamental konflikt mellan olika styrmetoder.
9. Fria skolval, privatiseringar av offentlig verksamhet har starkt stöd, särskilt i de borgerliga partierna. Hur ska man få dem att lyssna till kritiken?
– Vi har inga andra maktmedel som utredare än goda argument. Vi får hoppas att de folkvalda tar till sig argumenten om de är bra.
1o. Vad tror du det beror på att de inte tar till sig forskning om fria skolval och att privatiseringar av vård försämrat effektiviteten och gjort den dyrare.
– Politiker är människor de också. De har ibland svårt att ta till sig forskning som strider mot deras politiska övertygelse. Det kallas för faktaresistens i andra sammanhang. Både privatpersoner, politiker och beslutsfattare inom näringslivet lider av detta. Då är det bara att upprepa fakta och visa på ny forskning som stödjer ens argumentation.
