Klart: Lovskolan utökas – trots massiv kritik

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S), till vänster, och Lars Hjälmered (M), till höger. I mitten en bild från lovskolan i Kalmar. Foto: Kristian Pohl, Amina Dahlab och Axel Adolfsson
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Nu är det klart att regeringen bygger ut lovskolan – trots att Skolverket slår fast att den sällan räcker för att höja betygen. Ämneslärarens granskning visar dessutom att 94 procent av de nior som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet inte har någon långsiktig hjälp av lovskolan.

Trots stenhård kritik från flera håll, oklara resultat och vittnesmål om chockerande fusk – i dag klubbade riksdagen beslutet att den obligatoriska lovskolan för elever som riskerar att gå ut nian utan gymnasiebehörighet utökas med 25 timmar. 

Glädjande, anser skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) som nu vill se mer lovskola även under läsåret.

– Regelbunden lovskola under en längre tid kan vara ett fantastiskt sätt för många elever att få det här lilla extra i undervisningen på en anpassad nivå. Med rätt lärare kan det ge väldigt god effekt, säger hon.

Vår granskning lyftes i riksdagen

Vår uppmärksammade granskning lyftes flera gånger av politikerna under den timmeslånga riksdagsdebatt som föregick beslutet. Den visar bland annat att hälften av kommunerna inte lyckas bemanna lovskolan fullt ut med behöriga lärare. Skolministern ser det som bekymmersamt, men menar att det kan kompenseras med god planering.

– Det är något man får föröka ta höjd för och kanske bygga ett team av lärare som jobbar tillsammans, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Elever i lovskolan har ofta stora svårigheter – blir inte lovskolan en björntjänst om inte alla lärare är behöriga?

– Så tycker jag inte att man ska se det. Ja, det är brist på behöriga lärare, men då får man göra det bästa av det. Vi arbetar för att få in fler i läraryrket och göra det mer attraktivt.

Osäkert statistiskt underlag

Skolverket konstaterar att lovskola sällan räcker för att höja betygen, vilket vår stora granskning också bekräftar. Av de elever som går ut nian utan gymnasiebehörighet har 94 procent ingen långsiktig hjälp av lovskolan.

Varför vill regeringen ändå bygga ut den?

– Har du gått tio är i grundskolan och inte har de kunskaper du behöver i svenska, matte engelska är det svårt. Men chanserna ökar om du kan börja i lovskolan tidigare, till exempel redan i åttan under höstlovet.

Det finns ju ingen nationell statistik om lovskolan. Hur kan du och regeringen då veta vad som behöver göras?

– Det finns möjlighet att få fram viss statistik, till exempel där man kan se hur många fler elever det är som i slutet av sommaren nått gymnasiebehörighet, men som inte hade det i juni, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Just den gruppen elever har Christina Sandström, enhetschef på Skolverkets analysavdelning, tidigare kommenterat så här:

– Vi vet inte säkert om de gått i lovskola eller om skolorna tagit in dem ändå trots att de inte borde det eftersom de inte är behöriga.

För det finns ju inga uppgifter om just lovskola.

– Nej inte idag, men om vi satsar bredare på lovskolan så kommer det vara en viktig pusselbit. Det vi lär oss av Skolverket är att man inte bara ska lägga lovskola efter årskurs nio, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Kan det bli aktuellt att göra all lovskola obligatorisk?

– Nej, men när det kommer till extra studietid är det viktigt att det finns en likvärdighet. Vi måste minska beroendet av föräldrars yrkesbakgrund, till exempel för att eleverna ska få hjälp med läxläsning hemma, säger Lina Axelsson Kihlblom (S).

M: Professionen ska ordinera lovskola

Även Moderaterna röstade för regeringens förslag att utvidga lovskolan: en satsning som kostar 22 miljoner kronor om året och träder i kraft den 1 juli i år. Men det finns en nyansskillnad, understryker partiets utbildningspolitiske talesperson Lars Hjälmered.

– Det förslag regeringen la fram bygger på frivillighet, medan vi anser att professionen ska ordinera. Tycker lärarna att det behövs lovskola så är det lovskola som gäller, den ska inte vara valfri, säger han och fortsätter:

– Även läxhjälpen bör vara obligatorisk. Men formerna för hur det här ska gå till kan variera. Vad som är bästa lösningen för både lovskola och läxhjälp måste professionen kunna bestämma.

För att minska behovet av lovskola – och förhoppningsvis inte behöva någon alls i framtiden – vill Moderaterna se en utökad undervisningstid med start redan på lågstadiet.

– Den extra tiden bör användas till ämnen som matematik och svenska för att elever och lärare tillsammans ska kunna bygga en grund för framgång i skolan, säger Lars Hjälmered (M).

Två ändringar i skollagen klubbade

Den 1 juni klubbade riksdagen följande två ändringar i skollagen:

  1. Den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.
  2. Alla elever i årskurs 4–9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under, eller i direkt anslutning till, elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör. Lärare ska leda och ha ansvaret under studietiden, samtidigt som även annan personal ska kunna medverka.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.