Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Till startsidan
Lovskola
Lovskola varje lov. Kalmar satsar på kontinuitet för att framtiden för de elever som riskerar att underkännas inte ska avgöras under ett par sommarveckor.
– Det brukar vara samma elever som återkommer, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk.
Det är påsklov och ett tiotal lärare arbetar i Falkenbergsskolan i Kalmar för att hjälpa elever som hamnat efter med skolgången. De första två dagarna är cirka 40 elever på plats, i slutet av veckan är det lite färre.
– Ganska många elever från årskurs nio är här och passar på att förbereda sig inför nationella proven, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk och den som samordnar arbetet under de fyra lovdagarna.
Hon konstaterar att lovskolan det här läsåret i hög grad har handlat om att elever behövt ta igen kunskaper de missat på grund av pandemin. Tidigare har de elever som deltagit i lovskolan främst varit de som behöver stärka sin måluppfyllelse.
På schemat står främst kärnämnena matematik, engelska och svenska, men den här gången även en del SO.
– Det brukar alltid vara mycket matte. Nu under påsklovet jobbar även vår hemkunskapslärare, som kan fånga upp några elever som släpar i det ämnet, säger Maria Gustafsson.
Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Några av eleverna var i skolan även under sportlovet.
– Går man flera lovskolor blir det lättare om man senare behöver pröva för högre betyg.
Eleverna får väldigt mycket tid med lärarna och en chans att komma ikapp sina kamrater, säger Stina Lindgren, biträdande rektor på Falkenbergsskolan.
Kalmar kommun använder lovskolan för att fånga upp de elever som riskerar att falla ur ramen. Alla elever i årskurs 7–9 erbjuds 25 timmars lovskola på höstlovet, sportlovet, och påsklovet, samt en vecka på sommarlovet. Även yngre barn får chansen att gå i lovskola och under påsklovet gick erbjudandet hela vägen ner till elever i fjärde klass.
För att kunna genomföra all undervisning på lovskolorna behövs många lärare. Samtidigt är ambitionen att enbart använda legitimerad personal.
– Jag behöver aldrig tvinga någon att jobba på lovskolan. Nu skickade jag ut ett mejl några veckor före påsklovet och fick snabbt full bemanning. Några jobbar alla fyra dagarna, andra bara två eller tre, säger Stina Lindgren.
Maria Gustafsson kontrollerar att alla elever som är anmälda är på plats och fördelar dem på sina kollegor.
– Under lovskolan har vi mindre grupper och mycket en-till-en-undervisning, Vi hinner sitta ner med eleverna och upptäcker deras styrkor. Elever som i vanliga fall är svaga får chansen att visa vad de kan på ett annat sätt än på vanliga lektioner, säger Maria Gustafsson.
Vad eleverna gör under skoldagarna på lovet beror på individens behov. Har de missat delar av undervisningen och riskerar att inte klara målen får det styra upplägget av undervisningen. Kärnämnena prioriteras.
Maria Gustafsson träffar många av sina egna elever under lovskolan. Några behöver stöd för att försöka klara prövningen till ett högre betyg och bli godkända för att läsa vidare på gymnasiet.
Eleverna Yousef Fattal, Elvira Mohlin och Mohamad Al Araj tycker att det är bra att de på lovskolan kan ta igen saker de har missat, men påpekar samtidigt att de hellre skulle vara lediga.
– Den elev jag senast hjälpte hade svårt att uppnå måluppfyllelse i läsförståelse. Vi jobbade bara med den biten under lovskolan, men tyvärr nådde hon inte målen nu heller. Hade hon fått ett par veckor till på sig hade hon nog gjort det. Svenska är ett progressionsämne, det handlar om språkutveckling och inte om att plugga in och göra ett prov som de missat under terminen.
Förra sommaren deltog tio elever i årskurs nio i prövning av betyg. Av dem klarade fem prövningen och höjde betyget till E.
– Om en elev ska läsa upp sitt betyg på sommarlovet behöver den ha undervisning av en behörig ämneslärare, säger Stina Lindgren.
Hon tillägger att en studieplan ska finnas även för lovskolan, där det framgår vad eleven ska jobba med, vilka mål den ska nå och hur kunskaperna ska testas.
Ytterligare ett inslag i lovskolan i Kalmar är simundervisningen.
– Kan inte eleverna simma 200 meter får de inte betyg i idrott och hälsa, det gäller både årskurs sex och nio. De barn som inte kan simma är främst de som inte haft simundervisning i sitt hemland, säger Stina Lindgren.
Alla elever får mycket tid med lärarna på lovskolan i Kalmar. Foto: Amina Dahlab
Krönika SO-läraren: ”Helt plötsligt är fler elever än vanligt intresserade av hur Sverige styrs.”
Lektionstipset Svenskläraren och skolbibliotekarien om lyckade samarbetet.
Sparbluffen Forskare och lärare sågar ”differentiering” – pekas ut som en sparbluff.
Sparbluffen ”Nej, ni har inte på fötterna när ni lanserar detta.”
Sparbluffen Sveriges Lärare: ”Differentiering är ingen trollformel som funkar.”
Sparbluffen ”Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder.”
Sparbluffen ”De blir prisade och hyllade men ingen av dem kan lösa skolans inbyggda systemfel.”
Sparbluffen ”Bullshit och nonsensord.”
Fokus ”Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt.”
Sparbluffen Redaktören: Att alla elever är sysselsatta är ingen garanti för att de lär sig något.
Krönika Svenskläraren: ”Prata på ni. Låt mig undervisa mina elever.”
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.
Forskning Forskaren: Eleverna får inte tappa tilliten till den kunskap som skolan och lärarna kan förmedla.
Forskning Skolverkets tips till nationella prov i gymnasiet kan ge F på universitetet.
Kursplaner Skolverket: ”Vi har tidigare påpekat att tidplanen är för snäv”.
Forskning Forskaren: Förvånade mig att de kunde så mycket och drog så kloka paralleller.
Sfi-undervisning Har över 100 000 prenumeranter: ”Min norrländska dialekt har nog hjälpt till”.
Särskilt stöd Engelsklärarens dom: ”Snålt och otillräckligt – en dimridå”.
Krönika Svenskläraren: Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?
Forskning Forskaren: Digitaliseringen av skolan har inte drivits främst av lärare.
Debatt ”Lösningen är att utveckla vår egen professionalism”.
Debatt Motsatt effekt när lärare försöker skydda elever från motgångar.
Forskning Forskaren: Det handlar inte bara om att lära sig färdiga sanningar.
Forskning Forskaren: Läsning, samtal och skrivande måste hänga ihop.
Debatt Lektorn: Konstigt att undvika en fungerande undervisningsstrategi för att kostnaden är för låg.
Debatt Forskarnas varning: Det finns inte några enkla och billiga lösningar på komplexa problem.
Debatt Sva-lärarna: Oroande hur centrala beslut om ämnets framtid fattas.
Böcker ”Målsättningen är att låta barnböcker bygga broar mellan människor.”
Reportage Prisad lärare tar med de stora världskriserna in i klassrummet.
Debatt Professorn: Problematiskt att stämpla transspråkande som en ”trend” eller ”slogan”.
Forskning Forskaren: ”Spännande att se hur de öppnade sig för varandras synpunkter.”
Debatt Farhågan: Riskerar att bidra till en negativ inställning till flerspråkighet.
Debatt Svenskläraren: ”Låter i mina öron som ett livslångt straff.”
Panelen ”I engelska är den uppenbara vinsten att de både lyssnar och antecknar.”
Krönika Svenskläraren om hur han fick eleven att ta kontroll över sin hjärna.
Lektionstipset Svenskläraren om varför han låter eleverna läsa Emil i Lönneberga på alla nordiska språk.
Debatt Gästprofessorn: Jag vill bemöta tre problematiska påståenden om transspråkande.
Krönika ”Varför blir det så här varje år?”
Debatt Forskarna: Kan bidra positivt till språkinlärning.
Debatt ”Vanlig svenskundervisning kan lära av svenska som andraspråk.”
Språksveket Redaktören om att myndigheten hamnat mitt i en forskarstrid.
Språksveket Varannan elev med utländsk bakgrund saknar språket för att klara skolan: ”Förödande”.
Språksveket Tomas Riad om språksveket: ”Dagens undervisningsmetoder fungerar inte.”
Språksveket Professorn: ”Traumatisk upplevelse att komma i en andraspråkssituation.”
Språksveket ”Man missar den verklighet som råder i svensk skola.”
Språksveket Forskaren: Stor risk för backlash när lärare genomskådar populära metoden.
Språksveket ”Det har blivit ett tydligare fokus på lärandet.”