Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Till startsidan
Lovskola
Lovskola varje lov. Kalmar satsar på kontinuitet för att framtiden för de elever som riskerar att underkännas inte ska avgöras under ett par sommarveckor.
– Det brukar vara samma elever som återkommer, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk.
Det är påsklov och ett tiotal lärare arbetar i Falkenbergsskolan i Kalmar för att hjälpa elever som hamnat efter med skolgången. De första två dagarna är cirka 40 elever på plats, i slutet av veckan är det lite färre.
– Ganska många elever från årskurs nio är här och passar på att förbereda sig inför nationella proven, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk och den som samordnar arbetet under de fyra lovdagarna.
Hon konstaterar att lovskolan det här läsåret i hög grad har handlat om att elever behövt ta igen kunskaper de missat på grund av pandemin. Tidigare har de elever som deltagit i lovskolan främst varit de som behöver stärka sin måluppfyllelse.
På schemat står främst kärnämnena matematik, engelska och svenska, men den här gången även en del SO.
– Det brukar alltid vara mycket matte. Nu under påsklovet jobbar även vår hemkunskapslärare, som kan fånga upp några elever som släpar i det ämnet, säger Maria Gustafsson.
Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Några av eleverna var i skolan även under sportlovet.
– Går man flera lovskolor blir det lättare om man senare behöver pröva för högre betyg.
Eleverna får väldigt mycket tid med lärarna och en chans att komma ikapp sina kamrater, säger Stina Lindgren, biträdande rektor på Falkenbergsskolan.
Kalmar kommun använder lovskolan för att fånga upp de elever som riskerar att falla ur ramen. Alla elever i årskurs 7–9 erbjuds 25 timmars lovskola på höstlovet, sportlovet, och påsklovet, samt en vecka på sommarlovet. Även yngre barn får chansen att gå i lovskola och under påsklovet gick erbjudandet hela vägen ner till elever i fjärde klass.
För att kunna genomföra all undervisning på lovskolorna behövs många lärare. Samtidigt är ambitionen att enbart använda legitimerad personal.
– Jag behöver aldrig tvinga någon att jobba på lovskolan. Nu skickade jag ut ett mejl några veckor före påsklovet och fick snabbt full bemanning. Några jobbar alla fyra dagarna, andra bara två eller tre, säger Stina Lindgren.
Maria Gustafsson kontrollerar att alla elever som är anmälda är på plats och fördelar dem på sina kollegor.
– Under lovskolan har vi mindre grupper och mycket en-till-en-undervisning, Vi hinner sitta ner med eleverna och upptäcker deras styrkor. Elever som i vanliga fall är svaga får chansen att visa vad de kan på ett annat sätt än på vanliga lektioner, säger Maria Gustafsson.
Vad eleverna gör under skoldagarna på lovet beror på individens behov. Har de missat delar av undervisningen och riskerar att inte klara målen får det styra upplägget av undervisningen. Kärnämnena prioriteras.
Maria Gustafsson träffar många av sina egna elever under lovskolan. Några behöver stöd för att försöka klara prövningen till ett högre betyg och bli godkända för att läsa vidare på gymnasiet.
Eleverna Yousef Fattal, Elvira Mohlin och Mohamad Al Araj tycker att det är bra att de på lovskolan kan ta igen saker de har missat, men påpekar samtidigt att de hellre skulle vara lediga.
– Den elev jag senast hjälpte hade svårt att uppnå måluppfyllelse i läsförståelse. Vi jobbade bara med den biten under lovskolan, men tyvärr nådde hon inte målen nu heller. Hade hon fått ett par veckor till på sig hade hon nog gjort det. Svenska är ett progressionsämne, det handlar om språkutveckling och inte om att plugga in och göra ett prov som de missat under terminen.
Förra sommaren deltog tio elever i årskurs nio i prövning av betyg. Av dem klarade fem prövningen och höjde betyget till E.
– Om en elev ska läsa upp sitt betyg på sommarlovet behöver den ha undervisning av en behörig ämneslärare, säger Stina Lindgren.
Hon tillägger att en studieplan ska finnas även för lovskolan, där det framgår vad eleven ska jobba med, vilka mål den ska nå och hur kunskaperna ska testas.
Ytterligare ett inslag i lovskolan i Kalmar är simundervisningen.
– Kan inte eleverna simma 200 meter får de inte betyg i idrott och hälsa, det gäller både årskurs sex och nio. De barn som inte kan simma är främst de som inte haft simundervisning i sitt hemland, säger Stina Lindgren.
Alla elever får mycket tid med lärarna på lovskolan i Kalmar. Foto: Amina Dahlab
Debatt ”Fler uppmärksamhetstjuvar och dopamingodis än någonsin.”
Läroplanshaveriet Moderaterna om Ämneslärarens granskning: ”Mycket, mycket allvarligt.”
Lektionstipset Så enkelt förflyttar italienskläraren i Göteborg sina elever till ett kafé i Rom.
Nationella prov Skolverkets nya siffror bekräftar svensklärarnas farhågor.
Forskning Forskaren: Själva undervisningen är fortfarande i hög grad traditionell.
Krönika ”Om eleven väljer att inte anstränga sig går det inte att lära sig, hur mycket läraren än försöker.”
Debatt Erik Cardelus om att svenska skolor borde inspireras av den danske succérektorn.
Forskning ”Det är en stor utmaning för nästan alla lärare i engelska”
Reportage Håkan Sjöberg är den enda verksamma läraren i läroplansutredningens expertråd.
Debatt ”Sans och saklighet tenderar att hamna i bakgrunden.”
Debatt Svenskläraren om att nationella proven ger ett svajigt underlag.
Läroplanshaveriet Redaktören: Nu krävs en genomtänkt nödplan från regeringen.
Nationella prov Svenskläraren om att 94 procent får minst E på provet.
Krönika ”Skillnaderna i fokus från våra geografiböcker var oerhört påtaglig.”
Läsning Handelshögskolan: Många unga saknar en naturlig introduktion till läsning.
Läroplanshaveriet Regeringen kritiseras för snäva tidsramar till Skolverket – men ger ingen intervju.
Debatt ”Läsning och skrivande inte kan reduceras till svensklektionerna.”
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Läroplanshaveriet Riksrevisionen efter nya sågningen av Skolverket: Följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet Professorns uppmaning till Skolverket: ”Riv upp och börja om”.
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”