De ger eleverna ­betalt för att gå i lovskola

Enligt Lotta Lerwall, professor i juridik vid Uppsala universitet, finns det inget lagligt stöd för att ge elever betalt under lovskolan. 
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Elever som deltar i lovskolan i Landskrona får betalt även i sommar. Men då riskerar kommunen att bryta mot lagen.
– Alla invånare måste behandlas lika, säger Lotta Lerwall, professor i juridik vid Uppsala universitet.

Förra sommaren deltog ett 60-tal niondeklassare i den obligatoriska lovskolan efter vårterminen i Landskrona. Bara tio av dem lyckades läsa upp sina betyg och bli behöriga till gymnasiet.

Men till skillnad mot elever i andra kommuner tjänade alla elever över 15  år som deltog i sommarlovskolan i Landskrona cirka 70 kronor i timmen.

– De fick samma ersättning som de ungdomar som fick sommarjobb genom kommunen och krattade stränder eller plockade skräp. Nu tittar vi på om vi kan fortsätta med detta även i sommar, säger Lisa Flinth (L), ordförande i utbildningsnämnden.

Hur mycket betydde betalningen för elevernas vilja att delta i sommarlovskolan?

– Det är jättesvårt att veta, men jag kan konstatera att flera elever som deltog i sommarundervisningen också hade visat intresse för feriepraktik i kommunen, som man får om man inte själv har ordnat ett sommarjobb.

Kan bryta mot lagen

Men enligt Lotta Lerwall, professor i juridik vid Uppsala universitet, finns det inget lagligt stöd för att ge elever betalt under lovskolan. 

– Skolhuvudmännen är skyldiga att se till att alla elever klarar målen under läsåret. Då kan de inte betala vissa elever men inte andra. Kommunallagen slår fast att alla invånare ska behandlas lika, säger hon.

Att införa lön för elever som går i lovskola är inget en kommun kan bestämma lokalt, understryker Lotta Lerwall. En sådan förändring skulle också vara ett avsteg från skollagens krav att alla har rätt till utbildning på samma villkor under skolåret. Förändringen måste i så fall ske på lagstiftningsnivå.

– Jag kan förstå att man vill nå ut till elever som är svåra att nå. Pengar kan vara ett sätt att locka, men i så fall krävs att politiken på nationell nivå ger förutsättningarna för det.

Betalning skickar konstiga signaler

Betalning ger också konstiga signaler till de elever som inte får betalt, menar Lotta Lerwall, som tidigare var knuten som expert till utredningen om obligatorisk lovskola. 

– En elev som med nöd och näppe blir godkänd får kanske inte tillgång till sommarskola och extra lön, medan någon annan får det och dessutom kan läsa till sig ett bättre betyg. Det är inte schyssta villkor. Det är ju inte heller något jobb eleverna utför för någon annans räkning. 

I skollagens bestämmelser om att utbildningen ska vara likvärdig ingår att kompensera för att vissa elever har större behov och sämre förutsättningar än andra.

Lovskola är konstgjord andning.

Lotta Lerwall menar inte att lovskola inte bör förekomma, men understryker att den bör vara ett sista alternativ om inget annat hjälper.

– Skolan ska hjälpa eleverna att bli godkända, men det ska den göra inom det ordinarie uppdraget, inte under sommaren. Det skolorna borde göra är att förbättra verksamheten under skolåret, det är där resurserna ska sättas in. Lovskola är konstgjord andning.