Spec i skolledning: Konsten att hålla kursen
Johanna Dyberg, biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Anna Åseby Lindahl, specialpedagog, biträdande rektor med verksamhetsansvar för årskurs 6–9 och särskilda under- visningsgrupper, Johnna Gilljam, rektor och Amanda Carnlöf, biträdande rektor med verksamhetsansvar för årskurs 1–5 samt pedagogisk utvecklare. Foto: Johan Strindberg
Elevhälsa För ett år sedan berättade vi om Malmsjö skola i Botkyrka som vände kaos till framgång genom att sätta elevhälsan i fokus. Sedan dess har de fortsatt sin resa med samma kämpaglöd – och med nya tillskott i teamet.
När rektor Johnna Gilljam tog sig an Malmsjö skola hade verksamheten 24 nedslag från Skolinspektionen och täta rektorsbyten i bagaget. Det blev en helomvändning med ny organisation och stort fokus på elevhälsan.
Ni lyckades vända skutan på rätt köl, vad har hänt sedan senast?
Anna: Vi har utökat vår grupp med Amanda, som är pedagogisk utvecklare och biträdande rektor med verksamhetsansvar för åk 1–5. Själv är jag nu specialpedagog på 25 procent och har dessutom verksamhetsansvar för högstadiet och de särskilda undervisningsgrupperna.
Johnna: Vi såg att vi behövde stötta arbetslagen närmare och att vi därför behövde verksamhetsansvariga för de olika stadierna. Ett verksamhetsnära ledarskap. Nu kan jag arbeta mer med det organisatoriska och det strukturella, det skiftet pågår.
Johanna: Jag är kvar som biträdande rektor med ansvar för EHT. Jag hade även ansvar för lågstadiet ett tag, men det har tagits över av Amanda. Jag är fortsatt verksamhetsansvarig för fritids.
Amanda: Det här är en modig skola som hela tiden utvecklas och hittar nya lösningar. Man ser dessutom alla, elever, personal och vårdnadshavare. Man lyssnar in varandra och samarbetar. Jag gillar hur alla tänker i nya banor i stället för att vara kvar i gamla spår.
Hur jobbar ni nu och hur märker ni att förändringsarbetet har gett resultat?
Anna: Alla har sina olika kompetenser men vi arbetar tillsammans. Man känner sig aldrig ensam, om jag inte kan något så kan alltid någon annan i teamet. Att vi hjälps åt och arbetar tillsammans gör också att jag har möjlighet att vara övergripande specialpedagog, det hade jag inte hunnit annars.
Johnna: Vi kan exempelvis se en mycket god måluppfyllelse och får bra respons från gymnasiet. Det visar att vi gör rätt saker, även pedagogiskt i klassrummet och med elevhälsoarbetet. Vi ser också en kulturförändring hos både personal och elever.
Johanna: Vi har även förstärkt EHT med ytterligare en kurator, nu har vi en som ansvarar för årskurs 1–5 och en för 6–9. Att vi har en bredd i kompetenser är en framgångsfaktor.
Amanda: Vi har även delat in läsåret i tre perioder där vi arbetar utifrån mallar och strukturer. Varje period gör pedagogerna en nulägesanalys, noterar insatser och gör en utvärdering, varefter EHT gör en metaanalys.
Vad mer är nytt?
Anna: Våra olika kompetenser är en fördel i jobbet med andra instanser, som exempelvis socialtjänsten och habiliteringen. Även när vi träffar vårdnadshavare är vi flera som är med utifrån vilka kompetenser som äger frågorna som tas upp.
Amanda: Att jobba i team är en trygghet. När det är tuffa situationer sitter vi tillsammans och ger varandra stöd.
Johanna: Det finns ett fantastiskt lösningsfokus, och vi övar aktivt på att fundera över vad frågeställningen är och hur vi ska göra i stället. ”Det borde gå att lösa” har blivit ett mantra, även i kollegiet.
Johnna: Vi stannar inte här, vi tänker fortsätta att vara modiga och utmana de traditionella sätten. Sedan är det inte illa att vi även har roligt ihop, och nu med ytterligare en team-player som passar bra in hos oss.
3 tips för hållbara förändringar
- Våga hålla kvar fungerande strukturer, men öka kvaliteten på dem.
- Arbeta aktivt med relationer till elever, vårdnadshavare och personal.
- Ha roligt! Om vi har roligt stärks vår möjlighet att orka när det blir tunga perioder.
LÄS ÄVEN
Hur utvecklas npf-arbetet i din skola?
