Barn som överlevt cancer får sämre betyg

Forskarna vid Stockholms universitet kunde redan förra året slå fast att elever i årskurs nio som behandlats för hjärntumörer får sämre betyg i kärnämnena än sina klasskamrater. Nästan en fjärdedel av de drabbade eleverna saknade behörighet till gymnasiet när de gick ut grundskolan.

I en ny studie konstaterar forskarna att det ser likadant ut i de praktisk-estetiska ämnena bild, musik, slöjd, idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap.

Störst betygstapp för flickor

I samtliga fem ämnen hade canceröverlevarna i årskurs nio i snitt sämre betyg än sina klasskamrater. Och precis som i kärnämnena är betygstappet allra störst för flickor. Den nya studien visar att det är 2-3 gånger så hög risk att drabbade flickor underkänns i de praktisk-estetiska ämnena jämfört med klasskamrater av samma kön.

– Det skulle kunna vara så att man inte uppfattar flickornas svårigheter lika tydligt. Flickorna som grupp har ju fortfarande bättre betyg än pojkarna, så det finns risk att deras behov inte fångas upp, säger Malin Lönnerblad, specialpedagog i neurorehabteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och författare till studien. 

Utöver den rent fysiska påverkan en cancerbehandling har på kroppen är det vanligt att barn som behandlats för hjärntumörer drabbas av kognitiva svårigheter – till exempel hjärntrötthet och inlärningsproblem.

"Får möta en ny elev"

Björn Olsson, tidigare chef på sjukhusskolan vid Akademiska sjukhuset och författare till materialet "Rätt till stöd i skolan för elever med cancer", menar att en cancerbehandling på ett drastiskt sätt kan förändra förutsättningarna för en elev att klara av skolan.

– Det kommer tillbaka en elev som inte känner igen sig i skolan. Det kan ha varit en väldigt högfungerande och duktig elev som helt plötsligt får svårigheter att klara det han eller hon har klarat av tidigare. Sen får skolan också möta en elev som de inte känner igen, de får möta en ny elev, säger han i ett direktsänt panelsamtal Barncancerfonden arrangerade under dagen.

Malin Lönnerblad menar att den nya studien är en bekräftelse på att skolan måste bli bättre på att identifiera de här problemen och göra de individuella anpassningar eleverna har rätt till.

En kamp för föräldrarna

Endast 36 procent av föräldrar till barn som har genomgått en cancerbehandling anser att skolan har anpassat undervisningen på ett tillfredsställande sätt, enligt Barncancerfondens föräldraenkät.

– Vi vet sen tidigare att barn som genomgått cancerbehandling möter en rad utmaningar som försvårar skolarbetet och påverkar inlärningen. Många föräldrar beskriver det som en kamp för att ens barn ska få det stöd som han eller hon behöver. För oss är det tydligt att det är skolan som ska anpassa sig efter elevens förutsättningar, inte tvärtom, säger Katarina Gold, chef för avdelningen för ”Råd och stöd” på Barncancerfonden.