Tre lärare om hur de ger spillmaterial nytt liv

Tre lärare i de praktisk-estetiska ämnena berättar om hur de arbetar smart med överblivet material.

Hur återanvänder man spillmaterial på ett sätt som skapar nya lärandesituationer? Vi frågade tre lärare i praktisk-estetiska ämnen.

Eva Söderberg, slöjdlärare på Glöstorpsskolan i Göteborg. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Eva Söderberg

Vad gör du med spillmaterial som blir över efter elevarbeten?

– Jag beställer enbart det eleverna behöver så att det blir så lite spill över som möjligt. Det lilla som blir över använder vi till att provsy på och liknande. Och naturligtvis för lappteknik. Garnsnuttar som blir över får nybörjare i stickning och virkning öva på. 

Hur förvandlar du återanvändningen till en lärandesituation?

– Jag fokuserar främst på hantverks­lärandet i projektet. När vi arbetar med lappteknik handlar lärandet främst om att nöta in grundläggande symaskins­teknik, men också om det historiska och hållbara perspektivet – som hur man tog vara på material i plagg som blivit slitna, exempelvis på armbågar och knän.

Finns det något material som är särskilt tacksamt att återanvända?

– Jag föredrar att ha rena naturmaterial. Då funkar ju alla material beroende på syfte. Min uppfattning är att det som eleverna lägger tid och kraft på ska gå att använda och kombineras med ett lärande i hantverk. Det ska också finnas ett syfte bortom grundskolan. Eleven ska förstå kvalitet i material även som vuxen.

Cecilia Hedman, hkk-lärare på Mörbyskolan i Danderyd.

Cecilia Hedman

Vad gör du med spillmaterial som blir över efter elevarbeten?

– Stora delar av hkk-ämnet handlar om miljö och ekonomi och om att öva sig på att tänka mer hållbart. Överblivna råvaror kan frysas in och användas vid andra matlagningstillfällen. Elevsvaren blir många om man diskuterar vad man kan göra av överbliven ost och köttfärssås: krydda upp till tacogratäng, crêpes eller lasagne.

Hur förvandlar du återanvändningen till en lärandesituation?

– Vi brukar exempelvis arbeta med ”Mystery meal” då eleven får några bestämda rester eller överblivna råvaror att skapa en valfri måltid av. Det brukar vara elevernas favoritlektion. Det blir ett ­överraskningsmoment där de fritt får använda sin kreativitet eftersom de på förhand inte vet vilka råvaror det får.

Finns det något material som är särskilt tacksamt att återanvända?

– Om man ser till råvaror är ost, krossade tomater, citron, kyckling och majs mycket populära råvaror att återanvända. Om man ser till mer överblivna delar av rätter så är köttfärssås, stekt kyckling och kokt potatis de mest populära eftersom eleverna gärna vill ha protein i form av kyckling eller köttfärs.

Lisa Ling, bildlärare på Sjölins gymnasium i Stockholm. Foto Oskar Omne

Lisa Ling

Vad gör du med spillmaterial som blir över efter elevarbeten?

– Många elever vill inte ta hem sina målningar på duk, exempelvis. Kvar­lämnade målningar grundar jag över och åter­använder. En del målningar får hänga i arbetsrummen eller i skolans salar. Ibland återanvänder jag torkad lera och blöter upp den på nytt, men jag har inte så bra förutsättningar för att jobba med sådant.

Hur förvandlar du återanvändningen till en lärandesituation?

– Ja, man kan väl säga att det blir naturligt att göra i skolan som man gör hemma. Allt material kostar och varför köpa nya dukar för att måla på om man har använda dukar med målningar som man inte är nöjd med, och som man kan måla över …

Finns det något material som är särskilt tacksamt att återanvända?

– I mitt fall är det nog framför allt duk och lera.

LÄS ÄVEN

Tre slöjdlärare om elevernas allt sämre finmotorik

Tre lärare om nya kursplanerna i praktisk-estetiska ämnen

Tre lärare om hur kulturskolan kan lyfta

Ny utbildning ska göra modeindustrin mer hållbar

Slöjden lyfter när elevarbeten skänks till Stadsmissionen