Många idrottslärare arbetar hållbart – utan att inse det

Det kan vara ett ypperligt tillfälle att prata om miljömässig hållbarhet när det är dags för orienteringslektion, menar idrottsforskaren Andreas Fröberg.

Två av tre lärare i idrott och hälsa kan inte nämna några exempel på att de jobbar med hållbarhet i sin undervisning – varken miljömässig, ekonomisk eller social hållbarhet. Det visar en enkät som besvarats av över 2 000 idrottslärare.
– Men i praktiken sysslar många lärare med hållbarhet utan att inse det, säger idrottsläraren och forskaren Andreas Fröberg.

Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en mer framskjuten plats i läroplanerna, men syns i varierande grad i ämnenas kursplaner. 

I ämnet idrott och hälsa är det relativt undanskymt. Där skriver man om nyckelbegrepp som jämställdhet och inkludering, men ytterst lite om hållbarhet. Kan det påverka undervisningen?

– Vi tror det, svarar Andreas Fröberg, docent på institutionen för kost och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Genom att fokusera mer på hållbarhet både i grund- och gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner och i lärarutbildningens kurser skulle framtida lärare kunna integrera det mer i undervisningen, tror han. 

1 500 kunde inte nämna några exempel

Tillsammans med kollegorna Suzanne Lundvall och Petter Wikander har Andreas Fröberg i några år arbetat inom projektet ”Idrott, hälsa och hållbarhet”. Forskarna har bland annat gjort en enkätundersökning som besvarats av 2 100 lärare i idrott och hälsa, varav en del inte längre är aktiva lärare. 

Huvudresultatet överraskade honom:

– Vi bad allihop att komma med exempel på vad de gör i sin undervisning med koppling till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Men nästan 1 500 lärare kunde inte nämna några exempel alls. 

Nu tror inte forskarna att dessa lärare överlag inte skulle syssla med frågor kopplade till hållbarhet, men ovanan att tala om sin undervisning i dessa termer är ett problem i sig. 

– Ämnet idrott och hälsa har ju i många år fått kritik för att lägga alltför stor vikt vid tävlingsmoment och bollspel. Genom att fokusera mer på hållbarhet skulle man kunna komma åt den här obalansen, säger Andreas Fröberg. 

Kan känna sig exkluderade

Ett överdrivet fokus på tävlingsmoment har bäring på social hållbarhet: elever som inte är intresserade av föreningsidrott, som inte har erfarenhet av att visa upp sina förmågor, sådana elever kan känna sig exkluderade. 

Men ”inkludering” finns ju med i kursplanen, räcker inte det?

– Social hållbarhet är ett vidare begrepp, det knyter an till FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030. Mål fyra handlar om ”god utbildning för alla”. Den som inte känner sig inkluderad får inte en ”god utbildning”.

För lärare i idrott och hälsa är just den social hållbarheten mer framträdande än den ekonomiska och miljömässiga, menar Andreas Fröberg. Men de övriga två spelar en mer central roll i undervisningen än vad många lärare kanske inser:

– Ekonomisk hållbarhet handlar till exempel om att diskutera med eleverna om de produkter och material som används. Och hur de används. Går redskapen att laga istället för att köpa nya? Återanvända? Eller kanske låna? 

”Fått för lite utrymme”

När det kommer till miljömässig hållbarhet lyfter han lektionerna ute i naturen, till exempel när det är dags för orientering eller andra moment:

– Då kan man passa på att tala om hur vi skyddar naturen, om behovet av platser för utevistelser och rörelse. Och man kan undervisa om allemansrätten. Då anknyter man till FN:s hållbarhetsmål 15, om ekosystem och biologisk mångfald. 

Efter att forskarna fått de överraskande resultaten från enkäten har de börjat tala mer om hållbarhet i undervisningen för blivande lärare. Andreas Fröberg understryker att hållbarhetstänket inte ska ses som ytterligare innehåll på utbildningen, något som läggs på lärarna ovanpå allt annat som de ska hinna lära sig.

– Vi ser det mer som ett perspektiv på ämnet som fått för lite utrymme, men som skulle kunna påverka hur ämnesinnehåll fördelas och utformas.

Nästa steg i projektet är att göra praktikbaserade studier på skolor för att utforska relevanta och möjliga hållbarhetsmål inom idrott och hälsa. 

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet.

LÄS ÄVEN

Idrottslärarens utmaningar pressar eleverna till max

Kroppsångest får många 12-åringar att skolka från idrotten

Forskare utmanar tävlingsnormen i idrotten

Hur hälsosamma måste idrottslärare vara?

Hon vill att det tävlas på rätt sätt i idrotten