”Nya skolan” närmare – då röstas den igenom

Foto: Myelie Lendelund

Regeringen överlämnade på tisdagen åtta skolpropositioner till riksdagen. De utgör grunden till det många kallar ”Nya skolan”.

Skolpolitik Senare i vår, ungefär samtidigt som tusentals svenska lärare delar ut betyg till sina elever, väntas riksdagen besluta om ett helt nytt betygssystem – och en reglering av lärares undervisnings- och planeringstid.
Det blir också nya läroplaner, nytt förbättrat stöd och en stärkt lärarroll.

Mikael Bergling

17 mar 2026

Besluten beskrivs av förespråkare som viktiga beståndsdelar i bygget av ”den nya skolan”.
Under tisdagen överlämnade regeringen åtta skolpropositioner till riksdagen. Innehållet följer i stort förslagen i respektive utredning och lagrådsremiss, förslag som Vi Lärare tidigare berättat detaljerat om.

Senaste numret av Vi Lärare.

I en debattartikel och återkommande talepunkter lanserar de både ministrarna Simona Mohamsson (L) och Lotta Edholm (L) förslagen som det största reformpaketet på skolans område på över 30 år.

Dessa dröjer

Regeringen har aviserat att senare i vår återkomma med en proposition som ska innehålla vissa skärpta krav på friskoleföretag. Planerna på ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem samt en kortning av längsta möjliga kötid – som utlovades i Tidöavtalet – är däremot skjutna på framtiden. Det väntas heller inga förslag när det gäller bland annat skolpengen och en nationell skolpengsnorm, trots att regeringen egen utredare lade fram sådana förslag för mindre än ett år sedan.

I faktarutan här under finns en sammanfattning av de åtta propositionerna.

Propositionerna i korthet

1). Tid för undervisningsuppdraget

I propositionen föreslås bland annat:

Att det i skollagen regleras att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.
Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.
Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den ska ges fortlöpande.
Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin.
De skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.
Den nya lagen om lärares undervisningsuppdrag föreslås börjar gälla 1 juli 2027.

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-06-04

2). Ett likvärdigt betygssystem

I propositionen föreslås bland annat:

Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå.
Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd.
Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.
För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande.
Gymnasieexamen ska utfärdas om en elev i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 poäng inklusive betyget 4 i gymnasiearbetet.
Att en ny modell för att beräkna elevernas meritvärden tas fram.
Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.
De nya reglerna beräknas börja gälla från den 1 juli 2028 (grund- och gymnasieskola) respektive 1 januari 2031 (vuxenutbildning).

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-06-09

3). Förbättrat stöd i skolan

I propositionen föreslås bland annat:

Regleringen om extra anpassningar och garantin gällande tidiga stödinsatser avskaffas.
Standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att lättare upptäcka elever med stödbehov.
Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.
Särskilt stöd kan antingen ges i mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning.
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-06-03.

4). Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

I propositionen föreslås bland annat:

Skollagen ändras så att det framgår att utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever.
Undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare.
Vårdnadshavare ska endast i viss utsträckning erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning.
Elevens tillgodogörande av kunskap framhålls och inte uppfyllande av betygskriterier.
Sammantagen bedömning ska tillämpas för alla betygssteg.
Läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och en central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna.
Merparten av ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-06-03.

5). Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet

I propositionen föreslås bland annat:

Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen.
Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar.
Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-06-03.

6). Bättre förutsättningar för yrkesutbildning

I propositionen föreslås bland annat:

I utbildningen på yrkesprogram i gymnasieskolan och på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov i stället för ett gymnasiearbete, om det finns ett sådant prov.
Det ska finnas en möjlighet för eleverna i anpassade gymnasieskolan att genomföra ett gymnasiearbete i stället för ett yrkesprov även när det finns ett prov.
Yrkesprov ska även finnas inom kommunal vuxenutbildning.
Merparten av ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 2 juli 2028.

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-05-27

7). Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan

I propositionen föreslås bland annat:

Skolan ska göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet.
Dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna.
Lärare ska få utökade möjligheter att visa ut elever från klassrummet.
Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-05-21

8). Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte

I propositionen föreslås bland annat:

Skyldighet för skolor att mellan sig överlämna uppgifter i brottsförebyggande syfte vid skolbyte.
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2026

Planerat datum för riksdagsbeslut: 2026-05-26

LÄSTIPS: Den nya skolan – här är reformerna för lärare