Uppgifterna avser höstterminen 2024. Källa: Skolverket.
Till startsidan
Fredrik Ahlgren är vd för skolgruppen Olympica där minst fyra rektorer och skolchefer fick del av lärarlönelyftet – varav tre även var förstelärare.
Behörighet
Rektorer som får drygt 11 000 kronor extra i månaden i lärarlönelyft och förstelärartillägg.
Olegitimerade lärare som får nästa lika mycket.
Lärare som blir förstelärare efter bara ett par veckor som legitimerad.
Det visar Vi Lärares granskning av 80 000 lärarlönetillägg.
Vi Lärare har gått igenom vilka lärare som i höstas, enligt Skolverkets register, ingick i lärarlönelyftet och vilka som hade en så kallad karriärtjänst.
Enligt regelverket ska den som utses till förstelärare bland annat kunna uppvisa fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en anställning i skol-väsendet.
Uppgifterna avser höstterminen 2024. Källa: Skolverket.
Det är skolans huvudman, alltså den som ansöker om bidraget från staten, som intygar att så är fallet, berättar företrädare för Skolverkets handläggningsavdelning. Kravet kan anses uppfyllt även om arbetet utförts som obehörig.
Fredrik Ahlgren är vd för skolgruppen Olympica som han äger tillsammans med sin hustru. Koncernen består av sex företag.
Störst bolag är Olympica AB som i fjol gjorde ett rörelseresultat på drygt nio miljoner kronor.
– Vi driver tre F–6-skolor och sex förskolor i fem mindre kommuner i Dalarna samt två förskolor i Täby, berättar Fredrik Ahlgren.
Enligt Skolverkets statistik är andelen legitimerade och behöriga lärare i koncernens grundskolor låg, 58 procent (läsåret 2023/2024).
– Det är svårt att få tag på behöriga lärare till skolor på mindre orter, framför allt i de lite smalare ämnena. Fram till förra läsåret drev vi även en högstadieskola i Hedemora. Men den lade vi ned på grund av svårigheten att få tag på behöriga lärare.
Vi har vidgat begreppet till att inte bara omfatta den specifika läraren.
I höstas var det minst fyra av koncernens rektorer och skolchefer som fick del av lärarlönelyftet varav tre även var förstelärare. De fick mellan 5 000 och 11 900 kronor var i lönetillägg per månad.
Enligt regelverket kan en rektor utses till förstelärare under förutsättning att hen ägnar minst halva sin arbetstid till undervisning eller uppgifter som direkt hör till den. För lärarlönelyftet är kravet 75 procent.
Varför får en del av era skolledare del av lärarlönelyftet och förstelärartillägget?
– Bidragen heter vad de heter. Men när man går in och tittar på vad de kan användas till så är det ett lite vidare begrepp. De här personerna arbetar, förutom att vara med lärarna i undervisningen, även med att utveckla undervisningen, något som vi har lagt otroligt mycket energi och kraft på.
Fredrik Ahlgren säger att en del handlar om kompetensutveckling av lärarna.
– Vi har vidgat begreppet till att inte bara omfatta den specifika läraren. De här skolledarna är ute och undervisar och visar handgripligen sina kollegor. Precis som det är tänkt.
Att vara pedagogisk ledare är väl en del av en rektors arbete?
– Ja, det skulle man kunna tro. Men alltför mycket av rektorernas jobb handlar om att sitta och göra administrativa saker som inte har något med undervisning att göra. Det är allt från it-frågor till rehabplaner och fastighetsfrågor. De hamnar otroligt mycket i det som vi kallar för arbetsgivaransvaret och inte det pedagogiska uppdraget som rektor också har.
Borde du inte anställa en administrativ chef som sköter det?
– Vi har en administrativ chef. Men vi är väldigt platta och försöker jobba så effektivt vi kan med de medel vi har.
Men tanken med de här pengarna är väl att de ska gå till lärarna?
– Vi tycker inte att vi har snedtolkat regelverket.
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Arbetsbelastning Chefen för IES: ”Kan bli fler timmar”.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Krönika ”Analysen (eller vad man ska kalla det?) från SPSM är infantil.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Arbetstid ”Jag har hört många lärare säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet.”