Christian Liljeros, förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia, och Jonas Vlachos, skolforskare och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Till startsidan
Vi Lärares lista visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet
De svenska grundskolorna sparar över en miljard kronor per år på att anställa obehörig personal.
Samtidigt går många kommuner och privata skolföretag med stora överskott.
– Skolpengssystemet behöver reformeras. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål, säger Christian Liljeros, vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia
Vi Lärare har utifrån Skolverkets officiella statistik och beräkningar av Sveriges Lärare gällande löneskillnaden mellan legitimerade grundskollärare och olegitimerad personal skattat hur mycket skolhuvudmännen årligen ”sparar” på att anställa olegitimerade i grundskolan.
Resultatet: Drygt en miljard kronor.
Skattningen utgår från partsgemensam statistik mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sveriges Lärare samt Almegaavtalet.
För några år sedan kom dåvarande Lärarnas Riksförbund fram till att skolhuvudmännen ”sparade” drygt tre miljarder kronor per år på att anställa obehöriga. Den undersökningen omfattade dock förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
Av cirka 200 intervjuade föreningsombud uppgav cirka var tredje att deras skolhuvudman valde att förnya tidsbegränsade anställningar av obehöriga av ekonomiska skäl.
Enligt kritiker saknar skolans finansieringssystem tydliga incitament för huvudmännen – privata såväl som offentliga – att öka andelen legitimerade och behöriga lärare. Det är till och med tvärtom.
Till det ska läggas att fler elever per lärare leder till högre inkomster för skolan, trots att stora klasser kan ha negativ påverkan på såväl arbetsmiljön som undervisningens kvalitet.
Christian Liljeros är förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia. Han berättar att koncernens grund- och gymnasieskolor har (i slutet på mars i år) cirka 400 olegitimerade anställda på korttidskontrakt men med varaktig månadslön, enligt den statistik han har tillgång till.
– Samtidigt ligger det bara ute 60 platsannonser om lediga tjänster, vilket ger någon typ av ögonblicksbild av situationen.
– Det är tydligt att dagens lagstiftning inte är tillräcklig när det gäller att få arbetsgivarna att utlysa tjänster som innehas av obehöriga. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål. Det behövs en bättre statlig kontroll och mer tvingande regler.
Christian Liljeros, förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia, och Jonas Vlachos, skolforskare och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Christian Liljeros menar att dagens styrningsmodell har kommit till vägs ände.
– Det behövs en mer regelstyrd skola. Det gäller legitimation, men också tiden för planering och efterarbete av undervisningen och elev- och barngruppernas storlek.
– Därutöver behöver hela skolpengssystemet reformeras så att det ligger mer i paritet med respektive skolas verkliga kostnader i stället för en schablon per elev.
Det är förenat med en lägre lönekostnad att använda sig av olegitimerade.
– Det finns i dag inga ekonomiska incitament för att anställa legitimerade lärare samtidigt som det är förenat med en lägre lönekostnad att använda sig av olegitimerade.
Bör obehörig personal leda till avdrag på skolpengen?
– Ja, eller så kan man räkna upp skolpengen i takt med att respektive skola uppfyller olika kriterier. Det viktiga är att skolpengssystemet möter och motiverar skolans kvalitetsfaktorer.
Skolforskaren Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att det inte går att ha ett regelverk som kräver att lärarbehörigheten alltid ska vara hundra procent.
– Det skulle inte fungera rent praktiskt. Däremot bör det kosta att använda sig av obehöriga så att skolorna bara gör det i undantagsfall.
Hur då?
– Det finns olika modeller. En kan vara att man får betala 15 000 kronor extra för varje månad man har en obehörig anställd. Pengarna kan gå till en statlig fortbildningsfond för att göra obehöriga lärare behöriga.
Jonas Vlachos betonar betydelsen av att i förväg noga tänka igenom hur förändringar i skolans regelverk – till exempel undantag från legitimationskravet – kan utnyttjas av olika aktörer.
– Det gäller speciellt när det finns vinstincitament.
Debatt Barnläkaren Josef Milerad om metoden som ökar psykisk hälsa och skolresultat
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”
Debatt Gymnasieläraren lyfter fram sin inre punkare – med appar i undervisningen.
Nedskärningar Facket: ”Resurserna matchar inte kraven som ställs.”
Debatt Hon vädjar till vårdnadshavarna om hjälp med mobilförbudet i skolan
Debatt Har skrivit en avhandling om svenska som andraspråk – nu kräver hon åtgärder
Debatt ”Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen”
Debatt ”Verklig förändring kräver mer än symbolpolitik”
Debatt ”Kan köpa ett litet fuskprogram för den ringa kostnaden av 349 kronor”
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Skolverket Skarp kritik mot Skolverket – inget besked om åtgärder.
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Ledarkrönika ”Vi ska hylla dem som går före. Men aldrig nöja oss med att några få kvinnor bryter mönster.”
Skolpolitik Regeringen presenterar vägen framåt för skolans myndigheter
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.
Debatt Elevorganisationerna vill se en mer nyanserad debatt om elevinflytande
Debatt ”Digitalisering har blivit ett konkurrensmedel snarare än ett genomtänkt didaktiskt val”
Debatt Förslaget: Fem minuter läsning varje lektion – i alla ämnen
Debatt ”Ett professionellt nej kan ibland vara mer inkluderande än ett ogenomtänkt ja”
Politik Mohamsson (L) vill lagstifta om att man bara ska få bygga vackra skolor.
Friskolor Riskerar 8,5 miljoner kronor i böter: ”En tickande bomb”.
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Arbetsmiljö ”Personal ska inte stängas av om det saknas saklig grund”
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.
Arbetsbelastning Läraren Line samlar in kollegornas röster om tuffa läget i skolan.
Lärarbrist Sveriges Lärare kräver insatser från staten och gruvbolaget för fler behöriga lärare
Digitala nationella prov Regeringens tålamod slut – Skolverket får en deadline med nya proven.
Skolpolitik Simona Mohamsson: ”Kommunaliseringen av skolan har skapat stora klyftor”.
Lön Tydliga skillnader i lön och sjuktal enligt ny forskningsstudie: ”Icke vinstdrivande förskolor kan ha en annan syn på pedagogiken”.
Arbetsmiljö Facket kräver mer: ”Lämnade till vårt, får lappa och laga”.
Matematik no teknik Ville inspirera eleverna i naturvetenskap: ”De ska äga sin undersökning”.
Förskola Barn börjar grundskolan utan att kunna svenska – trots flera år i förskolan.
Skolpolitik Kravet på SKR efter statliga utredningen: ”Öppna böckerna”