William Väisänen har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens.”
Till startsidan
”Att det skulle vara så här svårt att få jobb trodde jag inte”, säger nyblivna läraren William Väisänen.
Behörighet
Efter att ha sökt jobb på en rad skolor i Mälardalen fick språkläraren William Väisänen till slut ett föräldravikariat på deltid.
– Det är frustrerande att skolorna anställer så många obehöriga.
Samtidigt som behörigheten är låg på många skolor, och det dessutom råder lärarbrist i stora delar av Sverige, rapporteras det återkommande om hur lärare kan ha svårt att få fasta tjänster.
Det gäller inte minst nyexaminerade. William Väisänen, 32, är ett bra exempel. I januari blev han klar gymnasielärare i engelska och geografi. Några veckor senare fick han sin legitimation.
– Jag började söka jobb redan i höstas. Mejlade och kollade runt bland skolor i Stockholmsområdet, Enköping och Västerås om det fanns någon tjänst som väntades bli ledig i samband med att jag skulle ta min examen.
– Jag hade hört att det kunde vara svårt att få jobb och ville därför vara ute i god tid. Men att det skulle vara så här svårt trodde jag inte.
William Väisänen, som är från Västerås men bor i Stockholm sedan drygt tio år tillbaka, berättar att han sedan i höstas har kontaktat över 100 skolor – grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning.
– Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens. En del annonser visade sig dessutom vara så kallade skugg-annonser, det vill säga att tjänsterna redan var tillsatta. En annons gällde en tjänst på fem procent.
En tidigare VFU-handledare – som William Väisänen hade kontakt med för en referens – tipsade om ett ledigt föräldravikariat på handledarens skola.
– Jag fick det. Fram till mitten av maj har jag en 45-procentig tjänst som lärare i engelska. Av ekonomiska skäl – och för att använda min lediga tid till något vettigt – läser jag samtidigt två universitetskurser på distans.
William Väisänen har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens.”
Läsåret 2024/2025 var 63,5 procent av de kommunalt anställda grundskollärarna i Västerås legitimerade och behöriga, enligt Skolverkets statistik.
Motsvarande andel bland de privat anställda lärarna i kommunen var 63,7 procent och bland gymnasielärarna 88,1 respektive 79,4 procent.
– En orsak till den låga behörigheten är löneläget, som gör att en hel del lärare som bor i Västerås pendlar till arbete i andra kommuner. Det har historiskt sett satsats ganska lite på skolorna här. Lönerna håller dock på att förbättras, berättar Erik Liljenskog som är ordförande för Sveriges Lärare i Västerås.
– En annan orsak är att man inte alltid söker efter behöriga lärare. Har skolorna fått in en obehörig som man tycker fungerar bra, väntar man ett år innan man söker igen.
Varför då?
– Ibland tror man sig inte kunna rekrytera en behörig eller att de man kan få kräver för mycket i lön. Det är billigare med obehöriga.
Jonas Cronert (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Västerås, och Erik Liljenskog, ordförande för Sveriges Lärare i Västerås.
I fjol gjorde Västerås kommun ett överskott på 633 miljoner kronor.
– Kommunen är välmående, har god ekonomi och i stort sett inga lån. Man har absolut möjlighet att bli bättre. Det gäller lärarbehörigheten i skolan, men även i förskolan. Och inte minst barngruppernas storlek.
Erik Liljenskog säger att det är provocerande att inte alla tjänster som innehas av obehöriga utannonseras.
– Det går bara att tolka som att det är ekonomin som är det viktiga. Regelverket behöver skärpas.
– Jag är dessutom helt övertygad att det går att öka behörigheten rejält genom att höja lönerna, förbättra arbetsvillkoren och kontinuerligt utannonsera tjänster som det saknas behörig personal på.
Jonas Cronert (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Västerås, säger att den låga behörigheten i kommunen har flera förklaringar, bland annat lärarbrist, löneläget, arbetsvillkor och många konkurrerande huvudmän.
– Från kommunens håll har vi under de senaste två åren gjort satsningar på att höja lärarlönerna i grundskolan, utöver den ordinarie lönerevisionen, men ännu inte kommit i mål. Vi behöver fortsätta med riktade lärarlönesatsningar.
Icke legitimerade tjänar i allmänhet sämre än legitimerade och behöriga lärare, vilket gör att en skolhuvudman kan spara pengar på att anställa olegitimerad personal.
– Vi tycker ju att behörighetsfrågan är viktig och ett rejält problem. Att ha obehöriga lärare innebär en lägre nivå av formell kompetens vilket påverkar undervisningens kvalitet.
– Det är ingen hållbar strategi att hålla nere behörighetsgraden för att spara pengar. Jag tror dessutom att det i det långa loppet blir kostsamt för samhället om vi inte har behöriga lärare.
William Väisänen berättar att han funderar på att lämna Sverige.
– Jag och min sambo – som är gymnasielärare i spanska och engelska – pratar om att flytta till Nya Zeeland under ett par år. Där söker de efter behöriga lärare.
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Arbetsbelastning Chefen för IES: ”Kan bli fler timmar”.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Krönika ”Analysen (eller vad man ska kalla det?) från SPSM är infantil.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Arbetstid ”Jag har hört många lärare säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet.”