
William Väisänen har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens.”
”Att det skulle vara så här svårt att få jobb trodde jag inte”, säger nyblivna läraren William Väisänen.
Behörighet
Efter att ha sökt jobb på en rad skolor i Mälardalen fick språkläraren William Väisänen till slut ett föräldravikariat på deltid.
– Det är frustrerande att skolorna anställer så många obehöriga.
Samtidigt som behörigheten är låg på många skolor, och det dessutom råder lärarbrist i stora delar av Sverige, rapporteras det återkommande om hur lärare kan ha svårt att få fasta tjänster.
Det gäller inte minst nyexaminerade. William Väisänen, 32, är ett bra exempel. I januari blev han klar gymnasielärare i engelska och geografi. Några veckor senare fick han sin legitimation.
– Jag började söka jobb redan i höstas. Mejlade och kollade runt bland skolor i Stockholmsområdet, Enköping och Västerås om det fanns någon tjänst som väntades bli ledig i samband med att jag skulle ta min examen.
– Jag hade hört att det kunde vara svårt att få jobb och ville därför vara ute i god tid. Men att det skulle vara så här svårt trodde jag inte.
William Väisänen, som är från Västerås men bor i Stockholm sedan drygt tio år tillbaka, berättar att han sedan i höstas har kontaktat över 100 skolor – grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning.
– Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens. En del annonser visade sig dessutom vara så kallade skugg-annonser, det vill säga att tjänsterna redan var tillsatta. En annons gällde en tjänst på fem procent.
En tidigare VFU-handledare – som William Väisänen hade kontakt med för en referens – tipsade om ett ledigt föräldravikariat på handledarens skola.
– Jag fick det. Fram till mitten av maj har jag en 45-procentig tjänst som lärare i engelska. Av ekonomiska skäl – och för att använda min lediga tid till något vettigt – läser jag samtidigt två universitetskurser på distans.
William Väisänen har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens.”
Läsåret 2024/2025 var 63,5 procent av de kommunalt anställda grundskollärarna i Västerås legitimerade och behöriga, enligt Skolverkets statistik.
Motsvarande andel bland de privat anställda lärarna i kommunen var 63,7 procent och bland gymnasielärarna 88,1 respektive 79,4 procent.
– En orsak till den låga behörigheten är löneläget, som gör att en hel del lärare som bor i Västerås pendlar till arbete i andra kommuner. Det har historiskt sett satsats ganska lite på skolorna här. Lönerna håller dock på att förbättras, berättar Erik Liljenskog som är ordförande för Sveriges Lärare i Västerås.
– En annan orsak är att man inte alltid söker efter behöriga lärare. Har skolorna fått in en obehörig som man tycker fungerar bra, väntar man ett år innan man söker igen.
Varför då?
– Ibland tror man sig inte kunna rekrytera en behörig eller att de man kan få kräver för mycket i lön. Det är billigare med obehöriga.
Jonas Cronert (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Västerås, och Erik Liljenskog, ordförande för Sveriges Lärare i Västerås.
I fjol gjorde Västerås kommun ett överskott på 633 miljoner kronor.
– Kommunen är välmående, har god ekonomi och i stort sett inga lån. Man har absolut möjlighet att bli bättre. Det gäller lärarbehörigheten i skolan, men även i förskolan. Och inte minst barngruppernas storlek.
Erik Liljenskog säger att det är provocerande att inte alla tjänster som innehas av obehöriga utannonseras.
– Det går bara att tolka som att det är ekonomin som är det viktiga. Regelverket behöver skärpas.
– Jag är dessutom helt övertygad att det går att öka behörigheten rejält genom att höja lönerna, förbättra arbetsvillkoren och kontinuerligt utannonsera tjänster som det saknas behörig personal på.
Jonas Cronert (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Västerås, säger att den låga behörigheten i kommunen har flera förklaringar, bland annat lärarbrist, löneläget, arbetsvillkor och många konkurrerande huvudmän.
– Från kommunens håll har vi under de senaste två åren gjort satsningar på att höja lärarlönerna i grundskolan, utöver den ordinarie lönerevisionen, men ännu inte kommit i mål. Vi behöver fortsätta med riktade lärarlönesatsningar.
Icke legitimerade tjänar i allmänhet sämre än legitimerade och behöriga lärare, vilket gör att en skolhuvudman kan spara pengar på att anställa olegitimerad personal.
– Vi tycker ju att behörighetsfrågan är viktig och ett rejält problem. Att ha obehöriga lärare innebär en lägre nivå av formell kompetens vilket påverkar undervisningens kvalitet.
– Det är ingen hållbar strategi att hålla nere behörighetsgraden för att spara pengar. Jag tror dessutom att det i det långa loppet blir kostsamt för samhället om vi inte har behöriga lärare.
William Väisänen berättar att han funderar på att lämna Sverige.
– Jag och min sambo – som är gymnasielärare i spanska och engelska – pratar om att flytta till Nya Zeeland under ett par år. Där söker de efter behöriga lärare.
Debatt Han vill se specialdidaktik i alla klassrum.
Debatt ”Gillar man inte en viss lärare finns det en tendens att man beter sig dåligt”
Debatt ”Att prata om goda relationer istället för god undervisning är typiskt svenska skolan”
Debatt Kritiken: Malmö stad spärrar sociala medier på skoldatorn – även på fritiden
Aktuellt Vann priset för Årets dokumentärprogram
Debatt Två lärare i klassrummet lönar sig, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.
Avtalsrörelse 20 000 medlemmar i Sveriges Lärare inväntar nytt avtal.
Debatt ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet”
Debatt Därför har debatten som ifrågasätter vikten av relationsbyggande i skolan dragit igång.
Replik Specialpedagogen Olga Victorsdotter-Sapkina svarar Linnea Lindquist om hur elever lär sig.
Debatt Sveriges Lärarstudenter kritiserar marknadsskolan i ny kampanj
Replik Linnea Lindquists svar till Per Kornhall om relationer: ”En sådan skola vill jag ha”.
Krönika ”Visst kan man lära ut utan goda relationer. Men hur mycket, till vilken nytta och vilken sorts kunskap blir det?”
Friskolor ”Överskott handlar om trygghet för de anställda” säger vd Marcus Strömberg.
Fritidshem Incidenten blev startskott för debatt om arbetsmiljön i fritidshem.
Krönika ”Ge blanka fasen i att lägga ner skolor – ett gyllene tillfälle att låta allt få lösa sig självt.”
Krönika ”Fixeringen är både enfaldig och skadlig.”
Betyg För första gången är pojkarna bättre i matematik.
Jag är lärare Maria Lindqvist om varför hon är lärare – och vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Slutreplik ”Används för att skapa två läger – de goda och de onda”
Debatt Biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson ser ingen brist på bibliotekarier till skolorna.
Friskolor Trots ökat elevunderlag – här tappar friskolorna elever.
Debatt Inför mötet med skolministrarna Lotta Edholm och Simona Mohamsson: ”Räcker inte med dialog”.
Forskning Maria och hennes ämneslag tar hjälp av forskning för att utveckla sin läsundervisning. ”Vi har höjt nivån”.
Krönika ”I en drömvärld slipper lärare gå hem på kvällen med dåligt samvete skavande i bröstet.”
Debatt Martin Karlberg: ”Bekymmersamt – om skolledare bortser frånrobusta forskningsresultat"
Porträtt Ola Helenius är ledande inom utvecklingen av såväl matematikundervisning som vindsurfingbrädor.
Reportage När många lärare väljer att lämna skolan så gör Göran Hellmalm tvärtom.
Behörighet Rekordstor andel lämnade läraryrket under 2024.
Guider & tips Sexologen Kalle Norwald om hur man avväpnar elever och ”förbjudna” ord.
Krönika Tänk om det är själva skolan som ställer alltför höga krav på kognitiva färdigheter i en alltför avancerad miljö?
Arbetsmiljö Läraren Eva Löfqvist har svårt att följa läroplanen när klasserna växer.
Arbetsrätt Ny dom i Arbetsdomstolen: Diskriminering. ”En riktig upprättelse.”
Debatt ”Det krävs lärarexamen för att antas till specialpedagogprogrammet” skriver Vivianne Arnell
Debatt ”Lyssna på oss som arbetar i skolan varje dag” skriver specialpedagogen Tina Trollefur
Debatt Alla elever ska få hjälp innan frånvaron blir omfattande, skriver Andrea Hedin (M).
Debatt De listar skolans problem: ”Makabert skylla på specialpedagogerna”
Granskning Vi Lärare granskar: Hundratals skolor kan försvinna med minskade elevkullar.
Granskning Här förväntas flera grundskolor läggas ner under de närmaste åren.
Arbetsbelastning Inför hotet: ”Kommunen borde passa på att få ner barngrupperna.”
Granskning Vinsten: Ökad lärarbehörighet och kvalitet i undervisningen.
Granskning Friskolorna kritiska till förslagen: ”Till papperskorgen.”
Friskolor Kommunen varnar för negativa konsekvenser.
Debatt Betygsutredaren Magnus Henrekson svarar på kritiken mot nya betygssystemet.
Debatt Debattören Kari Parman vill se ett slut för vinstdrivande skolor.
Förskola Ingrid Pramling Samuelsson om fallgropar som mobiltelefoner, jobbmöten och relationer.
Slutreplik Oscar Björk: ”Ett barn lär sig inte att förstå en text bara genom att ljuda orden”.
Arbetsmiljö Läraren Elle Hellman i kampen för resurser till skolan: ”Jag kommer kriga tills jag dör”.
Slutreplik Rektor Linnea Lindquist vill avliva myten om att lärande kräver goda relationer.
Debatt Liberalerna ”far ut mot en hårt arbetande lärargrupp”, skriver debattören.