William Väisänen har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens.”
Till startsidan
”Att det skulle vara så här svårt att få jobb trodde jag inte”, säger nyblivna läraren William Väisänen.
Behörighet
Efter att ha sökt jobb på en rad skolor i Mälardalen fick språkläraren William Väisänen till slut ett föräldravikariat på deltid.
– Det är frustrerande att skolorna anställer så många obehöriga.
Samtidigt som behörigheten är låg på många skolor, och det dessutom råder lärarbrist i stora delar av Sverige, rapporteras det återkommande om hur lärare kan ha svårt att få fasta tjänster.
Det gäller inte minst nyexaminerade. William Väisänen, 32, är ett bra exempel. I januari blev han klar gymnasielärare i engelska och geografi. Några veckor senare fick han sin legitimation.
– Jag började söka jobb redan i höstas. Mejlade och kollade runt bland skolor i Stockholmsområdet, Enköping och Västerås om det fanns någon tjänst som väntades bli ledig i samband med att jag skulle ta min examen.
– Jag hade hört att det kunde vara svårt att få jobb och ville därför vara ute i god tid. Men att det skulle vara så här svårt trodde jag inte.
William Väisänen, som är från Västerås men bor i Stockholm sedan drygt tio år tillbaka, berättar att han sedan i höstas har kontaktat över 100 skolor – grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning.
– Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens. En del annonser visade sig dessutom vara så kallade skugg-annonser, det vill säga att tjänsterna redan var tillsatta. En annons gällde en tjänst på fem procent.
En tidigare VFU-handledare – som William Väisänen hade kontakt med för en referens – tipsade om ett ledigt föräldravikariat på handledarens skola.
– Jag fick det. Fram till mitten av maj har jag en 45-procentig tjänst som lärare i engelska. Av ekonomiska skäl – och för att använda min lediga tid till något vettigt – läser jag samtidigt två universitetskurser på distans.
William Väisänen har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens.”
Läsåret 2024/2025 var 63,5 procent av de kommunalt anställda grundskollärarna i Västerås legitimerade och behöriga, enligt Skolverkets statistik.
Motsvarande andel bland de privat anställda lärarna i kommunen var 63,7 procent och bland gymnasielärarna 88,1 respektive 79,4 procent.
– En orsak till den låga behörigheten är löneläget, som gör att en hel del lärare som bor i Västerås pendlar till arbete i andra kommuner. Det har historiskt sett satsats ganska lite på skolorna här. Lönerna håller dock på att förbättras, berättar Erik Liljenskog som är ordförande för Sveriges Lärare i Västerås.
– En annan orsak är att man inte alltid söker efter behöriga lärare. Har skolorna fått in en obehörig som man tycker fungerar bra, väntar man ett år innan man söker igen.
Varför då?
– Ibland tror man sig inte kunna rekrytera en behörig eller att de man kan få kräver för mycket i lön. Det är billigare med obehöriga.
Jonas Cronert (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Västerås, och Erik Liljenskog, ordförande för Sveriges Lärare i Västerås.
I fjol gjorde Västerås kommun ett överskott på 633 miljoner kronor.
– Kommunen är välmående, har god ekonomi och i stort sett inga lån. Man har absolut möjlighet att bli bättre. Det gäller lärarbehörigheten i skolan, men även i förskolan. Och inte minst barngruppernas storlek.
Erik Liljenskog säger att det är provocerande att inte alla tjänster som innehas av obehöriga utannonseras.
– Det går bara att tolka som att det är ekonomin som är det viktiga. Regelverket behöver skärpas.
– Jag är dessutom helt övertygad att det går att öka behörigheten rejält genom att höja lönerna, förbättra arbetsvillkoren och kontinuerligt utannonsera tjänster som det saknas behörig personal på.
Jonas Cronert (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Västerås, säger att den låga behörigheten i kommunen har flera förklaringar, bland annat lärarbrist, löneläget, arbetsvillkor och många konkurrerande huvudmän.
– Från kommunens håll har vi under de senaste två åren gjort satsningar på att höja lärarlönerna i grundskolan, utöver den ordinarie lönerevisionen, men ännu inte kommit i mål. Vi behöver fortsätta med riktade lärarlönesatsningar.
Icke legitimerade tjänar i allmänhet sämre än legitimerade och behöriga lärare, vilket gör att en skolhuvudman kan spara pengar på att anställa olegitimerad personal.
– Vi tycker ju att behörighetsfrågan är viktig och ett rejält problem. Att ha obehöriga lärare innebär en lägre nivå av formell kompetens vilket påverkar undervisningens kvalitet.
– Det är ingen hållbar strategi att hålla nere behörighetsgraden för att spara pengar. Jag tror dessutom att det i det långa loppet blir kostsamt för samhället om vi inte har behöriga lärare.
William Väisänen berättar att han funderar på att lämna Sverige.
– Jag och min sambo – som är gymnasielärare i spanska och engelska – pratar om att flytta till Nya Zeeland under ett par år. Där söker de efter behöriga lärare.
Krönika ”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.
Krönika ”Ibland är de där personerna i skolan elever, ibland är de yrväder och ibland späda sparvar.”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Friskolor Förbunden lanserar gemensamt lanserar Friskolereform 2.0.
Arbetsmiljö Fördelar och nackdelar – lärarna inte helt eniga.
Debatt Tidigare SFI-läraren skriver om vägen till språklig framgång