Professorns krav: Nivågruppera eleverna i engelska

I Ämneslärarens undersökning anser hela 83 procent av de 3 094 svarande lärarna att det är bra att dela upp elever i olika undervisningsgrupper utifrån deras skilda förkunskaper och behov.

När klasserna sväller och kunskapsgapet mellan eleverna är avgrundsdjupt blir nivågrupperingar nödvändiga – inte minst i engelskämnet, anser flera lärare i granskningen.

Liss Kerstin Sylvén är seniorprofessor i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat om språk- och ämnesintegrerad undervisning på engelska. Just nu leder hon ett stort forskningsprojekt om förskolebarns engelskkunskaper. Och hon känner väl igen problematiken.

– Det här är en jätteintressant granskning. Jag känner igen exakt det lärarna beskriver från min egen forskning. Det här är ett monumentalt problem, säger Liss Kerstin Sylvén.

Stora skillnader redan på lågstadiet

Redan bland små barn, som är mellan tre och sju år, finns det i dag enorma kunskapsskillnader, enligt Liss Kerstin Sylvén.

– Det finns barn i förskolan som pratar mer eller mindre obehindrat på engelska, trots att de kommer från svensktalande hem. Andra barn kan bara räkna till tio och säga några färger på engelska, säger hon.

Förklaringen till kunskapsklyftan stavas skärmtid.

– Väldigt många förskolebarn har haft obegränsad skärmtid och sett mycket innehåll på engelska. De barn som spelar på sina paddor exponeras också väldigt mycket för engelska – ibland mer än för svenska, säger Liss Kerstin Sylvén.

Att som lärare utforma en undervisning som fungerar för alla, när klasserna är så heterogena, blir därmed nästintill omöjligt redan på lågstadiet, menar Liss Kerstin Sylvén. Och det är en problematik som lärarna inte kan lösa på egen hand.

– En ny kursplan i engelska måste visa hur lärarna ska möta detta. Jag menar att man måste nivågruppera eleverna. När de är på så olika nivåer så finns det ingen annan väg att gå. Det betyder inte att grupperna ska vara statiska, utan det är viktigt att elever kan gå mellan olika grupper, säger Liss Kerstin Sylvén.

”Gör mig mörkrädd”

Hon är mycket kritisk till att de nya ämnesspecifika instruktionerna i engelska – som har beställts av Skolverket som ett underlag inför det fortsatta kursplanearbetet – inte presenterar några lösningar på en så viktig framtidsfråga.

– Det här måste Skolverket absolut arbeta vidare med. Att det här inte har adresserats mycket, mycket mer gör mig mörkrädd. Har man inte tagit del av forskningen och förstått vilken situation vi befinner oss i?

Anser du att en ny kursplan ska skriva fram nivågrupperingar som en lösning?

– Ja, absolut. Differentiering inom en klass är nödvändigt men det går bara till en viss gräns. Lärarna jobbar ihjäl sig med detta i dag, så kan vi inte ha det.

Vad blir konsekvensen om lärarna inte ges ytterligare stöd och verktyg för att möta de stora nivåskillnaderna i en kommande kursplan?

– Det blir en situation som karaktäriseras av kaos i klassrummet. Det blir inte bra för någon. De elever som inte kan någon engelska när de börjar skolan måste få jättemycket stöttning, men en elev som pratar lika bra på engelska som på svenska kan inte sitta i en klass där man lär ut ramsor. Då förlorar de motivationen direkt.