Experten: Att alltid ha alla i samma klassrum funkar inte

Pontus Bäckström har lett arbetet med den statliga utredningen ”Förstärkningsundervisning i skolan”.

Fokus Nivågrupperingar måste inte leda till stigmatisering och utslagning av elever. Tvärtom, menar Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.
– Debatten är onyanserad och otroligt ideologiskt laddad.

Elina Lundberg

Idag 08:19

Att elever med olika bakgrunder och förkunskaper blandas i samma klasser är i grunden positivt – både för deras kunskapsutveckling och för samhället. Det menar Pontus Bäckström, forskare och samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.

Samtidigt, konstaterar han, har dagens grundskola blivit en utslagningsmaskin som misslyckas med att jämna ut elevernas skilda förutsättningar. I stället växer kunskapsgapet i klassrummet och lämnar läraren med ett allt tuffare uppdrag.

– Lärare klarar en viss spridning i en klass men har vi elever i årskurs 6 som läser som om de gick i årkurs 1 kan vi inte bara trycka in dem i klassen och låtsas som att det regnar. Allt talar för att vi måste göra något annat, säger Pontus Bäckström.

Nivågruppering kritiseras ofta på lösa grunder

Att många lärare i Ämneslärarens undersökning ser nivågrupperingar som en lösning på problematiken överraskar honom inte. Och även om han själv i grunden tror på heterogent sammansatta klasser tycker han att nivågrupperingar ofta avfärdas på svaga grunder.

– Forskningsresultat från 1970- och 80-talen, som visar att det är dåligt att permanent sätta lågpresterande elever i egna klasser, står sig. Men att döma ut all form av nivågruppering baserat på det är helt fel. Det är oinformerat, svepande och ibland ideologiskt grundat. Det måste vi kunna se bortom, säger Pontus Bäckström.

Modern forskning visar motsatsen

Han beskriver senare års forskning som betydligt mer nyanserad och menar att det finns en mängd studier som visar att välgenomtänkt, tillfällig nivågruppering kan ha positiva effekter – inte minst för de svagaste eleverna.

I den statliga utredningen ”Förstärkningsundervisning i skolan”, som Pontus Bäckström lett, föreslår han också ett slags ”nivågrupperinglight”. De grundskoleelever med störst behov, som behöver mer undervisningstid, ska tillfälligt få det i separata grupper vid sidan av den vanliga helklassundervisningen.

– Nivågrupperingsdebatten har handlat väldigt mycket om högpresterande elever men jag vill skifta fokuset. Det här är en form av nivågruppering som verkligen kan hjälpa dem som behöver mer stöd.

Varför är mer långtgående nivågruppering i grundskolan, till exempel uppdelning av elever i olika kurser, inte en bra lösning, enligt dig?

– Därför att vi på förhand inte kan veta säkert vilka som kommer att klara den mer avancerade kursen. Och när ett gäng elever som hade kunnat klara den kursen inte går den så är det en förlust för samhället.

Nycklarna

Fem faktorer som avgör nivågrupperingars effekt, enligt Pontus Bäckström.

Det är skillnad på nivågruppering mellan och inom skolor. Generellt har nivågruppering mellan skolor, alltså skolsegregering, negativa effekter. Däremot finns det studier som visar att nivågrupperingar inom skolor och klasser kan ha relativt stora positiva effekter beroende på hur de utformas.
Om elever inom en skola eller klass nivågrupperas ska eleverna inte delas upp permanent. Ett skäl till att det är en dålig idé är att eleverna i lågpresterande grupper då alltid riskerar att gå miste om de positiva kamrateffekter som uppstår när de är i samma klassrum som högpresterande elever.
Nivågrupperna bör också vara flexibla inom ett ämne. En elev kan till exempel ha stora svårigheter med bråk men vara stark på multiplikation och därför behöva växla mellan olika matematikgrupper. Var lyhörd inför elevernas undervisningsbehov och låt det styra vilken grupp de går i för tillfället.
Nivåindela elever för specifika ändamål, till exempel för att träna läsning. Förklara för eleven att hen inte placerats i en sämre nivågrupp utan att hen går i en grupp som fokuserar på det som den eleven brottas med just nu, till exempel att öka läshastigheten.
Satsa på de lågpresterande eleverna – för allas skull. Studier har visat att nivågruppering i form av riktade stödinsatser för elever med lägst kunskaper i klassen också gynnar de högpresterande klasskamraterna. När kunskapsgolvet höjs lyfter det undervisningen, vilket gynnar gruppen
i sin helhet.